Ny förhandlingsrunda kantas av pessimism och protester

Den 12:e förhandlingsrundan om TTIP startade idag i Bryssel. Trots ambitioner om att skynda på förhandlingarna är kritiken fortfarande stor och nu pekar allt på att avtalet inte blir klart under 2016.

Obama-administrationen, som nu är inne på sitt sista år, har för första gången officiellt gjort klart att något avtal inte lär bli färdigt under Obamas tid vid makten. Det sätter upp vissa frågetecken kring avtalets framtid, då flera av de kandidater som nu är involverade i nomineringsprocesserna för demokraterna och republikanerna inför det amerikanska presidentvalet varit kritiska till de nya handelsavtalen. På den demokratiska sidan har framför allt Bernie Sanders varit kritisk, men även Hillary Clinton har vädrat viss kritik mot TPP (Trans-Pacific Partnership), det avtal som förhandlats fram med länder kring Stilla havet och som liknar TTIP i storlek och innehåll. Bland republikanerna har den ledande kandidaten Donald Trump också kritiserat TPP, men oavsett vilken av de republikanska kandidaterna som vinner nomineringen kan det bli problem. Som president skulle en republikan sannolikt vilja ändra förhandlingslinje i TTIP – något som möjligen inte hade uppskattats av EU.

Samtidigt kantas förhandlingarna fortfarande av protester. 280 organisationer från civilsamhället har idag gjort klart att EU-kommissionens försök att reformera den kontroversiella ISDS-mekanismen, och i processen döpa om den till ICS, inte duger. Enligt organisationerna är förändringarna i huvudsak kosmetiska och ger fortfarande utländska investerare möjlighet att utmana lagar och regler skapade för att skydda exempelvis folkhälsa eller miljö. Samtidigt har aktivister från Greenpeace blockerat förhandlingarna, i ett försök att uppmärksamma att TTIP kan hota båda nuvarande och framtida miljö- och hälsoskydd.

Statsminister Stefan Löfven varnade för att TTIP riskerade att gå i stöpet om förhandlingarna inte blev klara under år 2015. Nu blir det rimligen inget avtal förrän tidigast år 2017. Om vi ska tro statsministern bådar det inte gått för de som vill att avtalet ska bli verklighet.

TTIP – nu som film

Behovet av att få igång en debatt om TTIP i Sverige är stort, men faktatunga blogginlägg är i huvudsak en metod som lämpar sig bäst för folk som redan är intresserade. Som ett komplement lanserar vi nu ett par småfilmer som på ett enkelt sätt försöker förklara vad TTIP handlar om – först ut är en kort introduktion till avtalet och vad som står på spel i förhandlingarna. För referenser och kommande filmer, kika in på nya fliken film.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för TTIP – nu som film Publicerat i TTIP

Tyska domare sågar EU-kommissionens nya förslag på ISDS

Ett förbund av tyska domare sågar EU-kommissionens förslag på ny tvistlösningsmekanism inom ramen för TTIP. Det finns inga belägg för att ett sådant parallellt rättssystem behövs, och dessutom saknar det juridisk grund, menar domarna.

Den kontroversiella ISDS-mekanismen, som kommissionen i marginellt modifierad form nu kallar ICS,  ska om kommissionen får som den vill bli en del av TTIP. EU-kommissionen att ICS löser de grundläggande problemen med ISDS-mekanismen, och blir mer rättsäkert. Men Deutscher Richterbund, Tysklands största organisation för domare och offentliga åklagare, delar inte den uppfattningen.

Inrättandet av en permanent investeringsskyddsdomstol (ICS) skulle inte bara begränsa EU:s och medlemsstaternas lagstiftande makt utan helt förändra det etablerade rättssystemet inom unionen, menar domarna. Dessutom uppfyller inte förslaget på ICS de internationella kraven på oberoende för en domstol. Domarna menar således att ICS inte bara saknar rättslig grund, utan dessutom skulle underminera medlemsstaternas domstolars befogenhet gällande att tolka och tillämpa EU-lag.

De tyska domarnas ståndpunkt har inte passerat obemärkt förbi utan gett nytt bränsle till ISDS-debatten, vilket knappast är positiva nyheter för Cecilia Malmström och resten av EU-kommissionen inför den nya förhandlingsrundan om TTIP nu i februari.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Tyska domare sågar EU-kommissionens nya förslag på ISDS Publicerat i TTIP

TISA-avtalet vållade debatt i EU-parlamentet

Hört talas om TISA? Inte? Du är i gott sällskap. Vid sidan av det omdebatterade TTIP-avtalet pågår förhandlingar om ett internationellt avtal kring handeln med tjänster, ett avtal som kan få långtgående konsekvenser för såväl dataskydd, klimatet som offentlig sektor. Idag antog EU-parlamentet en resolution där man ställde relativt långtgående krav på att offentliga tjänster, skydd för personlig data och rätten att reglera måste värnas.

Avtalet har hamnat i skottgluggen efter att bl.a. fackliga paraplyorganisation PSI i en rapport pekade ut avtalet som ett hot mot offentlig sektor, och kritiken fick ytterligare fart efter att Wikileaks läckte delar av avtalet som fick miljöorganisationer att frukta att TISA kan komma att underminera klimatarbetet.

Parlamentet har vid dagens omröstning gett sin syn på förhandlingarna så här långt. Det är, i likhet med TTIP, EU-kommissionen som förhandlar det ännu inte färdigförhandlade avtalet å EU:s vägnar. Den stora överraskningen i dagens omröstning var att ett ändringsförslag som helt säger nej till användandet av klauser som ratchet och standstill antogs. Dessa klausuler har pekats ut av kritiker som ett hot mot möjligheten att exempelvis återta misslyckade privatiseringar i offentlig regi.

Nyhetsrapporteringen om avtalet är i det närmaste helt obefintlig i Sverige, trots att det är ett omfattande avtal med bl.a. EU, USA och Japan som parter. Vi kommer framöver att  öka vår rapportering om TISA här på bloggen, och skriva mer om både det och avtalet med Kanada, CETA.

Läs mer; Pressmeddelande från; Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Debattartikel av Max Andersson i Arbetet,

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för TISA-avtalet vållade debatt i EU-parlamentet Publicerat i TTIP

Önsketänkande präglar regeringens inställning till TTIP

Sveriges näringsminister Mikael Damberg ligger inte på latsidan. I en debattartikel med rubriken ”A push for TTIP” i den amerikanska nättidningen Huffington Post talar han sig varm för avtalet och meddelar att den svenska regeringen ska göra sitt yttersta för att få klart förhandlingarna redan i år.

Damberg poängterar att avtalet har potentiella fördelar av historiska dimensioner, och att den ekonomiska potentialen som genomsyrar TTIP är uppenbar. Tydligen är den så uppenbar att Damberg inte känner sig nödgad att presentera några bevis för sitt påstående. Några trovärdiga belägg (s.17) finns heller inte, vilket vi tidigare skrivit omfattande om. Tvärtom är den tidigare erfarenheten, bl.a. gällande NAFTA-avtalet, att preliminära uppskattningar av handelsavtalens effekter starkt överdriver de potentiella vinsterna i förhållande till vad som sedermera blir verklighet.

Den svenska regeringen tycks ha bestämt sig för att driva TTIP-avtalet i mål, trots den omfattande kritik som riktats mot avtalet. Det återstår att se hur det färdiga avtalet ser ut för att kunna avgöra vilka ev. farhågor såväl som fördelar som realiseras. Om den rödgröna regeringen bestämt sig för att TTIP är fantastiskt må det vara hänt, men det vore klädsamt om man åtminstone kunde föra en debatt byggd på fakta i stället för önsketänkande.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Önsketänkande präglar regeringens inställning till TTIP Publicerat i TTIP

De största storföretagen vinnare på ISDS, enligt ny studie

Det talas ofta om att den kontroversiella ISDS-mekanismen. som i någon form kommer att finnas med i CETA- och TTIP-avtalet, ska gynna småföretag. Tvärtom är det de allra största företagen med en omsättning på mer än 10 miljarder dollar årligen som tjänar ekonomiskt på systemet, visar en ny studie.

Studien, skriven av professor Gus van Harten och advokaten  Pavel Malysheuski, har tittat på all de kända och offentligt tillgängliga ISDS-fall som lett fram till en dom till och med våren 2015. Även om författarna är måna om att resultatet skall tolkas försiktigt syns en tydlig trend – det är framför allt storföretag (omsättning över 1 miljard dollar årligen), och särskilt de allra största företagen (oms. 10 miljarder dollar), som tjänar ekonomiskt på ISDS. Anmärkningsvärt är att de allra största företagen vinner betydligt fler fall än alla andra som använder systemet (70,8 % mot genomsnittliga 42,2 % i de fall som undersöktes). En slutsats i studien är även att ISDS-industrin (skiljedomstolar m.m.) föga förvånande får stora inkomster från systemet.

En bildmässigt sammanfattning från "Van Harten, Gus och Malysheuski, Pavel (2016) - Who has benefited financially from investment treaty arbitration? An evaluation of the size and wealth of claimants"
En bildmässigt sammanfattning från ”Van Harten, Gus och Malysheuski, Pavel (2016) – Who has benefited financially from investment treaty arbitration?
An evaluation of the size and wealth of claimants”

Översatt i termer av ekonomiska vinnare och förlorare blir bilden än mer tydlig;

Översättning från samma studie
Översättning från samma studie

Att just responderande stater är den stora förloraren på systemet ekonomiskt är knappast en nyhet, eftersom staterna inte kan vinna finansiellt via ISDS, då enbart företagen har möjlighet att stämma staten för avtalsbrott. Småföretag har givetvis inte heller samma omsättning som de största storföretagen och kan därav självklart inte göra investeringar av ett värde som är i samma storleksordning. Logiskt sett finns det ju dock oerhört många fler småföretag än extrema storföretag, varav andelen fall för småföretag borde vara ansenligt högre och därav generera en liknande ersättning, förutsatt att systemet används likvärdigt av små och stora företag. Vilket dock, som tidigare påtalats, knappast är fallet.

Att just småföretag skulle vara vinnare på en ISDS-mekanism i ex. TTIP-avtalet är annars ett argument som använts flitigt av avtalets förespråkare, inte minst Svenskt Näringsliv. I en egenproducerad rapport skriver de att; ”Det är särskilt mindre företag som har nytta av att skiljedomsförfarande är ett enklare och snabbare förfarande än domstolsprocesser”.

Den ekonomiska nyttan verkar dock vara relativt, om man säger så.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för De största storföretagen vinnare på ISDS, enligt ny studie Publicerat i TTIP

Minskat stöd för TTIP

TTIP-avtalet tappar stöd bland EU-medborgarna. I den årliga opinionsundersökningen från Eurobarometern har motståndet mot avtalet ökat i nästan samtliga EU-länder. Samtidigt finns det fortfarande en klar majoritet för ett avtal.

Undersökningen har genomförts i november 2015. När en liknande undersökning genomfördes hösten 2014 låg stödet för avtalet på 58 %, en siffra som nu har fallit ner till 53 %. Samtidigt ökar det direkta motståndet mot avtalet med sju procentenheter, från 25 till 32 %. Men det är bara i Österrike, Tyskland, Luxemburg och Slovenien som en majoritet av befolkningen är negativt inställda till ett avtal.

I Sverige har opinionsläget legat helt still, och här finns fortfarande en klar majoritet som är positivt inställda till ett avtal.

Det bör noteras att frågan som Eurobarometern ställt är ”Är du för eller emot ett frihandels- och investeringsavtal mellan EU och USA?”. Således nämns inte TTIP med namn, inte heller påstådda nackdelar (eller fördelar), och avtalet rubriceras som ett ”frihandelsavtal”, något som det tvistas om (se ex. Cogito och Katalys rapport ”I frihandelns goda namn”). För en majoritet i Sverige är frihandel ett positivt laddat ord, varav just benämningen på avtalet som ett frihandelsavtal (snarare än ex. partnerskapsavtal) kan vara av betydelse i en sån här form av undersökning.

Klart är oavsett vad att motståndet mot TTIP ökar, vilket kan få stora konsekvenser för avtalets framtid. TTIP kommer att behöva godkännas åtminstone i det folkvalda EU-parlamentet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Minskat stöd för TTIP Publicerat i TTIP

Kanadensiskt företag stämmer USA p.g.a. utebliven oljeledning

Byggandet av den omdebatterade oljeledningen Keystone XL, som var tänkt att föra kanadensisk oljesand till USA, stoppades nyligen av USA:s president  Barack Obama. Obama menar att oljeledningen inte är försvarbar om USA vill vara ledande i miljöarbetet. Nu stämmer ett kanadensiskt företag, via den kontroversiella ISDS-mekanismen, USA på 15 miljarder dollar (motsvarande 128 miljarder kr, tre gånger mer än Sveriges försvarsbudget). En liknande ISDS-mekanism finns i det planerade CETA-avtalet mellan EU och Kanada, och spär således på oron att europeiska miljöbeslut kan utmanas juridiskt utanför nationella domstolar.

Det är det kanadensiska energibolaget TransCanada som via NAFTA-avtalet nu stämmer USA. Kanada är en omfattande producent av så kallad  oljesand (tjärsand), en okonventionell oljeresurs som först på senare år börjat räknas in i den globala oljereserven. De största fyndigheterna finns i Kanada och Venezuela. Oljesanden har fått omfattande kritik från miljögrupper för att vara ett särskilt smutsig energikälla, ett påstående som har stöd i forskningen. Enligt exempelvis en studie beställd av EU år 2011 medför tjärsanden ca 22 % högre utsläpp än konventionell olja.

Oljesanden har även stått i centrum i de pågående handelsdiskussionerna mellan  EU och USA (TTIP) samt Kanada (CETA). En betydande andel av den kanadensiska oljesanden raffineras i USA och omvandlas till råolja, varav frågan även är het inom ramen för TTIP-förhandlingarna.  EU-kommissionen hamnade i skottgluggen när man valde att urvattna sitt eget bränslekvalitetsdirektiv, ett lagförslag som klassificerat oljesanden som mer växthusgasintensiv än konventionell olja – vilket hade försvårat importen.

En av USA:s största miljöorganisationer, Sierra Club, kritiserar i starka ordalag stämningen i ett pressmeddelande.

Även om dagens stämning har en lång väg att vandra innan någon eventuell kompensation till företaget blir verklighet så aktualiserar den återigen diskussionen om ISDS i de handelsavtal som EU nu förhandlar. Uppmärksammade fall, som exempelvis Phillip Morris mot Australien, har utfallit till statens fördel, men först efter långa (och kostsamma rättsprocesser). Klimat- och miljöproblemen är allvarligare än någonsin. Att skapa ett juridiskt ramverk utanför nationella domstolar där nödvändiga klimatbeslut kan utmanas är kanske inte den optimala vägen framåt.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Kanadensiskt företag stämmer USA p.g.a. utebliven oljeledning Publicerat i TTIP

EU anklagas för att ha gett oljejätte hemliga TTIP-dokument

Enligt den brittiska tidningen The Guardian har EU-kommissionen gett oljejätten ExxonMobil tillgång till delar av sin konfidentiella förhandlingsstrategi i TTIP. EU-kommissionen uppges ta de stora oljebolagen till hjälp för att via TTIP luckra upp USA:s exportrestriktioner på råolja och skiffergas, något som skulle kunna få dramatiskt negativa effekter för EU:s klimatarbete.

Vi har sedan tidigare skrivit om EU:s ambition att få till stånd en storskalig import av fossila bränslen från USA, något som USA hittills inte verkat jätteintresserade av. I USA ses energi som en säkerhetspolitisk fråga och såväl råolja som skiffergas är föremål för omfattande exportrestriktioner. Enligt en ny rapport från organisationen Transport & Environment skulle en uppluckring av USA:s exportrestriktioner kring skiffergas och råolja i TTIP tveklöst resultera i ökade globala koldioxidutsläpp.

Det är detta som ska ha föranlett att kommissionen bett om ”input” från privata oljejättar kring avtalets eventuella energikapitel. Enligt dokument och mail som The Guardian kommit över har kommissionen i denna process avslöjat delar ur sin konfidentiella förhandlingsstrategi för oljebolag som ExxonMobile – en förhandlingsstrategi som anses alltför känslig för att dela med den europeiska allmänheten. Exxon har sedan tidigare anklagats för att ha varit delaktig i att bromsa  EU:s politik till stöd för förnybara energikällor som vind- och solenergi.  EU-kommissionen medger att man träffat flera energibolag, men tillbakavisar påståenden om att man gett företagen tillgång till några konfidentiella dokument eller strategier kring TTIP.

I Paris pågår förhandlingarna om ett nytt klimatavtal för fullt. Förhoppningsvis har oljebolagen mindre att säga till om där än i TTIP.

P.S. Den uppmärksamme har noterat att bloggen inte gått att nå i nära en vecka. Detta har berott på strul med webbhotellet, men är nu löst.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för EU anklagas för att ha gett oljejätte hemliga TTIP-dokument Publicerat i TTIP

TTIP inte ens ett halv rotavdrag

Knappt åtta miljarder kronor. Ja, det är vad förespråkarna hoppas att TTIP-avtalet ska ge i vitamininjektion till den svenska ekonomin (år 2030). Men faktum är att det inte ens är hälften av vad Skatteverket varje år betalar ut i ROT-avdrag.

Handelskommissionär Cecilia Malmström, som gett sig ut på en ny charmoffensiv för att sprida TTIP-avtalets påstådda fördelar, nämner Kommerskollegiums rapport i ett replikskifte med Max Andersson i Göteborgsposten.  I en replik på att Andersson kallat tillväxteffekterna måttliga skriver hon att ”Kommerskollegium har konstaterat att den svenska ekonomin skulle växa om vi får ett avtal på plats med USA som river överlappande regler, tullar och onödig byråkrati”.

Så hur mycket handlar det om? Jo, 0,2 % tillväxtökning i BNP, lagom till år 2030 (rapporten uppger år 2027, men det bygger på att TTIP varit närmast färdigförhandlat vid det här laget, vilket inte är fallet). Och det i studiens mest ambitiösa scenario, där samtliga tullar såväl som hälften av alla politiskt påverkbara icke-tariffära handelshinder tas bort – något som svårligen kan göras utan att samtidigt kringgå ”handelshinder” i form av högre miljö- och konsumentskydd. Inte heller är den nivån av avskaffade handelshinder ett rimligt resultat utefter hur förhandlingarna fortskridit så här långt. Kommerskollegium menar själva att resultatet skulle kunna vara en underskattning, eftersom metoden man använder inte räknar på ”dynamiska effekter” – samtidigt som man inte räknat på den ev. indirekta kostnaden (i form av ex. konsekvenser för folkhälsan) av att avskaffa handelshinder som existerar för att skydda människor och miljö.

Översatt i reella tal handlar det alltså om närmare 8 miljarder kronor, en summa som blir ett permanent tillskott till ekonomin närmare år 2030 och då ”följer med” ekonomin varje år. I jämförelse betalade Skatteverket ut 17 miljarder i ROT-avdrag år 2014. Siffran, som med stor sannolikhet alltså är överskattad, går även att jämföra med ränteavdraget som varje år kostar staten 30 miljarder kronor – detsamma som nästan fyra TTIP-avtal.

Några trovärdiga siffror om att TTIP-avtalet skulle skapa jobb existerar inte. Tillväxten är i de bästa av scenarier om 15 år inte större en ett halv ROT-avdrag. Det kan nog vara hög tid att se avtalets risker i ljuset av att de ekonomiska vinsterna med ett avtal är få – om några.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för TTIP inte ens ett halv rotavdrag Publicerat i TTIP