Kategori: TTIP

Macron beredd att omvärdera positiv syn på CETA

CETA-avtalet tar plats i det pågående presidentvalet i Frankrike. Favorittippade Emmanuel Macron, som i den andra valomgången möter den högerextrema Marine Le Pen, har nu meddelat att han är beredd att omvärdera sin tidigare positiva inställning till det kontroversiella CETA-avtalet mellan EU och Kanada.

Det var under ett tal i Paris som Macron tillkännagav att han, om han blir vald, kommer att tillsätta en kommission av experter och oberoende forskare som ska få i uppdrag att utvärdera CETA:s effekter på miljön. Tre månader senare kommer Macron att utvärdera utlåtandet, och flaggar för att det kan bli aktuellt att ändra i CETA-avtalet. Att han tidigare varit positivt inställd till CETA handlar, enligt Macron själv, om avtalets avgörande betydelse för huruvida EU kan ha en gemensam handelspolitik eller inte. Men, han påpekar samtidigt att han noterat den omfattande kritiken mot avtalet och tar den på allvar.

CETA har varit mycket kritiserat i just Frankrike. I EU-parlamentets omröstning tidigare i år röstade endast 16 av 74 franska ledamöter för avtalet. Hur genuint Macrons utspel är återstår dock att se. Just nu har både han och den högerextrema kandidaten Marine Le Pen siktet inställt på vänsterpolitikern Jean-Luc Mélenchons väljare. Vänsterkandidaten Mélenchon var uttalat kritisk till CETA, något som även gäller Le Pen.

Beskedet från Macron, som med all sannolikhet blir Frankrikes nästa president, kan innebära ytterligare bekymmer för den nationella ratificeringen av CETA i medlemsländerna. Avtalet har, som vi tidigare påpekat, fortfarande en lång väg att vandra innan det är godkänt.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Macron beredd att omvärdera positiv syn på CETA Publicerat i TTIP

TTIP kan bli av, trots allt

Många gjorde bedömningen att TTIP-avtalet sannolikt var dödförklarat genom USA:s val av Donald Trump som president. Men nu kommer uppgifter från både EU:s och USA:s håll om att ett avtal kanske inte är så långt borta, trots allt.

President Trump har sedan tidigare stoppat USA:s medverkan i ett liknande avtal, Trans-Pacific Partnership (TPP), med bl.a. länder som Japan och Australien. Därför trodde många att TTIP skulle gå ett liknande öde till mötes. Men ett avtal med EU kan bli av, även om det i nuläget är oklart från amerikanskt håll om det i sådana fall blir en fortsättning på TTIP-förhandlingarna eller helt nya förhandlingar. Ett avtal med EU verkar dock prioriteras framför ett separat avtal med Storbritannien, som bekant är på väg att lämna unionen.

Samtidigt som TTIP kan vara på väg att återupplivas har USA även öppnat för att fortsätta TISA-förhandlingarna. TISA är ett avtal som framför allt berör tjänstesektorn och som kritiker menar kan leda till omfattande avregleringar av allmänintresset.

Om EU och USA kommer att komma överens om ett avtal som är genomförbart återstår dock att se. Vi här på ttippen, som tidigare kritiserat avtalet, står definitivt beredda att återuppta granskningen av såväl TTIP som TISA om förhandlingarna återupptas.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för TTIP kan bli av, trots allt Publicerat i TTIP

Även KEMI ser risker med CETA

Naturvårdsverket har sedan tidigare kritiserat CETA-avtalet för att kunna medföra försämrade möjligheter för Sverige och EU att införa strängare miljöregler. Nu kan ttippen avslöja att även Kemikalieinspektionen ser flera risker med avtalet.

Det är i ett remissvar till Kommerskollegium som den svenska myndigheten Kemikalieinspektionen (KEMI) pekar på ett flertal risker med CETA. Bland annat finns det enligt myndigheten en risk för att CETA försvagar det globala samarbetet kring kemikalier samt leder till fördröjningar i regelutvecklingen i EU.

KEMI skriver även att; En stor del av Kemikalieinspektionens arbete handlar om att utifrån ny kunskap om risker med kemiska ämnen ta fram förslag till begränsningar. I huvudsak görs detta på EU-nivå, men i vissa fall även på nationell nivå. En sådan begränsning kan enligt CETA-avtalet anses vara en indirekt expropriation, som kan ifrågasättas enligt bestämmelser i avtalet..[………]..Det är enligt Kemikalieinspektionens bedömning oklart hur tillämpningen av bestämmelsen kommer att utfalla. Det är viktigt att avtalet inte inskränker Sveriges möjlighet att införa regler och andra styrmedel t.ex. ekonomiska styrmedel, inom kemikalieområdet.

I klartext; det finns en risk för att Sverige kan stämmas i samband med att potentiellt farliga kemikalier förbjuds och/eller regleras. 

I övrigt ser KEMI få risker när det gäller offentlig upphandling. Inte heller avtalets bestämmelser om regulativt samarbete bör innebära risker för att den nationella regelutvecklingen försenas.

Att såväl KEMI som Naturvårdsverket ser risker med CETA är knappast en överraskning för oss som följt debatten kring avtalet de senaste åren och de många forskarrapporter som dragit liknande slutsatser. Frågan kvarstår dock hur den ansvariga myndigheten Kommerskollegium, och sedermera regering och riksdag, kommer att värdera riskerna som myndigheterna pekat på.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Även KEMI ser risker med CETA Publicerat i TTIP

Naturvårdsverket riktar skarp kritik mot CETA

Den svenska myndigheten för miljöfrågor, Naturvårdsverket, kritiserar i ett remissutlåtande CETA-avtalet och varnar för att avtalet kan medföra försämrade möjligheter för Sverige och EU att införa strängare miljöregler. Avtalet kan även resultera i en nedkylande effekt på framtida miljölagstiftning, enligt myndigheten.

Naturvårdsverkets yttrande, som ttippen fått ta del av via en direkt förfrågan till myndigheten, är en del i den rapport som regeringen beställt kring CETA:s effekter. Senaste den 1 maj skall myndigheten för utrikeshandel, Kommerskollegium, sammanställa en konsekvensanalys till regeringen. Sedan tidigare har Kommerskollegium sammanställt en rapport som inte fann några större risker med avtalet. Regeringens beredning av CETA har granskats ingående här på ttippen, och även fått tung kritik på andra håll, men detta till trots har den nuvarande utredningen inte fungerat utifrån ett öppet remissförfarande, utan endast ett fåtal myndigheter har fått ge synpunkter på avtalet. Synpunkter som därefter skall sammanvägas av Kommerskollegium som har det övergripande ansvaret.

Naturvårdsverket har i sitt remissvar främst tittat på frågor rörande regulativt samarbete, offentlig upphandling samt investeringsskydd. Myndigheten ser inga större problem med avtalet när det gäller miljöanpassning inom ramen för offentlig upphandling, som enligt myndigheten sannolikt inte kommer att påverkas av avtalet. När det gäller regulativt samarbete är det dock betydligt mer oklart vilka effekter avtalet kan komma att få, mycket som en effekt av hur avtalet implementeras och de olika parterna agerar. Naturvårdsverket varnar dock för att framtagandet av ny miljölagstiftning kan komma att ta längre tid än idag beroende på hur Kanada väljer att agera, en risk som dock bedöms som relativt begränsad.

Som väntat är det kring investeringsskyddet som myndigheten ser de största miljöriskerna. Myndigheten, som till stora delar baserar sig på en tidigare studie kring investeringsskyddet i CETA från Kommerskollegium, anser samtidigt i strid mot Kommerskollegiums rapport att det finns en osäkerhet kring var gränser går mellan rätten att reglera och indirekt expropriation. Enligt Naturvårdsverket finns det ”därför en risk för att CETA-avtalet, åtminstone i någon mån, skulle kunna innebära en försämrad möjlighet för Sverige och EU att införa strängare regler för att stärka skyddet för miljön. Så länge tydlig praxis saknas finns också en risk att detta i sig kan användas som argument för att inte införa strängare miljölagstiftning. Osäkerheten skulle således kunna ha en nedkylande effekt på ambitionerna att införa ny långtgående lagstiftning till skydd för miljön i Sverige och EU. Hur stora dessa risker är anser Naturvårdsverket dock att det är svårt att bedöma”.

Huruvida Kommerskollegium, och i förlängningen regering och riksdag, lyssnar på kritiken återstår att se. Naturvårdsverket är dock inte den enda myndighet som pekar på risker med CETA. I morgon återkommer vi med Kemikalieinspektionens remissyttrande.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Naturvårdsverket riktar skarp kritik mot CETA Publicerat i TTIP

Fransk domstol kan stoppa CETA

CETA-avtalets framtid är långt ifrån säker. Den franska konstitutionsdomstolen (motsvarande Högsta Domstolen) har meddelat att de skjuter upp sitt beslut om huruvida CETA är förenligt med fransk lag, vilket ökar spekulationerna om att domstolen kan fälla avtalet.

CETA har länge varit en hett debatterad fråga i Frankrike, där såväl lantbrukare som miljörörelsen högljutt kritiserat avtalet. Att kritiken tagit snurr märktes också under EU-parlamentets omröstning i februari, då endast 16 av 74 franska EU-parlamentariker röstade för avtalet.

Att CETA kan strida mot nationell och/eller EU-rätt är en återkommande argumentationslinje från kritiker till avtalet, vilket vållat visst huvudbry för EU-kommissionen. Efter att EU-parlamentet förkastat ett förslag om att skicka CETA till EU-domstolen skickade en grupp franska parlamentariker en förfrågan till den franska konstitutionsdomstolen, som nu alltså meddelat att de avser att gå vidare med frågan och göra en grundlig analys. Detta betyder att domstolen inte direkt kunnat avfärda att avtalet bryter mot fransk lag. Enligt advokaten Dominique Rousseau strider CETA mot den franska konstitutionen på flera punkter, bl.a. då utländska investerare genom avtalets investeringsskydd och etablerandet av ett parallellt rättssystem ges större rättigheter än inhemska investerare, något som strider mot likabehandlingsprincipen och även kan underminera den franska rättsordningen. En detaljerad redogörelse för argumentationen finns här (på franska).

Ett flertal organisationer från civilsamhället har nu uppmanat den franske presidenten Francois Hollande att stoppa avtalet från att antas provisoriskt i väntan på beskedet från den franska domstolen.

Vi kan konstatera att CETA, trots klartecknet från EU-parlamentet, har en lång väg att vandra innan det är klappat och klar.

Så röstade de svenska ledamöterna om CETA

Nyligen godkände EU-parlamentet CETA-avtalet. Den socialdemokratiska partigruppens (S&D) splittring i frågan möjliggjorde en majoritet för avtalet. Nu visar vår genomgång av omröstningen att även de svenska socialdemokraterna var splittrade.

Föga förvånande röstade EU-parlamentariker för de borgerliga partierna (M, KD, C och L) för avtalet. Även ledamöterna från Sverigedemokraterna röstade för CETA, i strid med sin egen partigrupp i EU-parlamentet. Feministiskt Initiativ, Vänsterpartiet och Miljöpartiets ledamöter röstade emot. Socialdemokraterna var splittrade i frågan. Tre ledamöter (Guteland, Ludvigsson, Nilsson) röstade för avtalet, medan Marita Ulvskog och Anna Hedh lade ner sina röster.

Förutom den övergripande omröstningen röstade även parlamentet om en medföljande resolution med parlamentets åsikter om olika aspekter av avtalet. Denna omröstning visade att splittringen i parlamentet i dessa frågor är stor. Ingen av de resolutioner som lagts fram av de olika partigrupperna fick majoritet.

Exempelvis finns i parlamentet ingen majoritet för det kontroversiella investeringsskyddet (numera kallat ICS). I voteringen om att-sats 5, som ”välkomnar ICS”, röstade en knapp majoritet emot och att-satsen föll. Anmärkningsvärt är dels att samtliga svenska socialdemokrater här röstade emot ICS, medan Sverigedemokraternas ledamöter (i strid mot sin partigrupp) röstade för. Överlag röstade SD omröstningen igenom precis som M, L, KD,  och C, och inte bara i strid mot sin egen partigrupp utan också tvärtemot hur man röstade i liknande frågor gällande TTIP i en omröstning för ett och ett halvt år sedan. En inte så vågad gissning är att Svenskt Näringsliv, precis som i andra frågor, pratat en del med de Sverigedemokratiska ledamöterna. På annat sätt är det svårt att förklara den plötsliga helomvändningen.

Efter att CETA nu godkänts av EU-parlamentet väntar ratificering på nationell nivå. Det är oklart exakt vad som kommer att hända om ett enskilt medlemsland säger nej till avtalet i ett nationellt parlament. I Sverige förväntas riksdagen rösta under hösten. Dessutom förväntas Belgien, efter en överenskommelse i höstas, skicka en förfrågan till EU-domstolen kring huruvida CETA är förenligt med EU-rätten. Skulle EU-domstolen säga nej faller avtalet.

Kampen mot CETA fortsätter nu på nationell nivå. Även om EU-parlamentets omröstning innebär ett nederlag för avtalets kritiker har fortfarande CETA en snårig väg att gå innan det är helt godkänt och avtalets investeringsskydd börjar gälla.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Så röstade de svenska ledamöterna om CETA Publicerat i TTIP

EU-parlamentet godkände CETA

Alldeles nyss godkände EU-parlamentet CETA-avtalet. Med röstsiffrorna 408 mot 254 (samt 33 blanka röster) antog parlamentet avtalet, som inom kort kommer att tillämpas provisoriskt i väntan på ratificering på nationell nivå.

Miljöpartiets EU-parlamentariker beklagar beslutet i ett pressmeddelande. ”Tyvärr har EU-parlamentet idag accepterat ett avtal som kan få omfattande negativa effekter för klimat- och miljöarbetet framöver. Det är ett historiskt dåligt beslut”, säger MP:s EU-parlamentariker Max Andersson.

Även organisationer som Greenpeace sågar beslutet.

Avtalet kommer nu som sagt inom kort att tillämpas provisoriskt, dock utan det kontroversiella investeringsskyddet. Detta blir först en aktiv del av avtalet efter att medlemsstaternas nationella parlament givit sitt godkännande. I nuläget kan CETA få det svårt att ta sig igenom i flera medlemsstater, inte minst i Österrike, där över en halv miljon människor skrivit under ett upprop mot avtalet.  Dessutom förväntas Belgien skicka en förfrågan till EU-domstolen kring huruvida avtalet är förenligt med EU-rätten – skulle EU-domstolen ge tummen ner i ett sådant scenario faller CETA.

Även om dagens omröstning i EU-parlamentet bereder vägen för CETA återstår fortfarande en lång vandring innan avtalet är helt antaget. Vi lär således se mer CETA-motstånd på nationell nivå de närmaste månaderna.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för EU-parlamentet godkände CETA Publicerat i TTIP

Snart omröstning om CETA – som kommer att gå igenom

Just nu pågår debatten om det kontroversiella CETA-avtalet i EU-parlamentet. Strax efter kl. 12 kommer parlamentet att rösta om att godkänna avtalet, och det mesta tyder nu på att avtalet kommer att godkännas.

Ett flertal framträdande företrädare för den socialdemokratiska gruppen (S&D) har i debatten uttalat sig positivt om avtalet. Enligt uppgift skall en omröstning på partigruppens interna möte under gårdagskvällen resulterat i ett ja till CETA, med förhållandevis bred majoritet.

För att avtalet skulle kunna stoppas i EU-parlamentet hade, utifrån nuvarande majoritetsförhållanden, närmare 80 % av de socialdemokratiska ledamöterna behövt rösta nej. I nuläget blir det sannolikt inte fler än en tredjedel av dessa som röstar mot avtalet.

Således kan vi tyvärr räkna med att EU-parlamentet om en dryg timme godkänner CETA.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Snart omröstning om CETA – som kommer att gå igenom Publicerat i TTIP

CETA: Omröstningen närmar sig och kritiken växer

På onsdag nästa vecka röstar EU-parlamentet om CETA-avtalet. Nu strömmar kritiken in från fackförbund, miljö- och konsumentorganisationer i ett sista försök att få EU-parlamentarikerna att stoppa avtalet.

Den europeiska konsumentorganisationen BEUC motsätter sig avtalet med argumentet att eventuella ekonomiska effekterna inte är belagda samtidigt som avtalets investeringsskydd inte tillräckligt värnar rätten att reglera och således kan få en negativ effekt på konsumentskyddet. 35 organisationer som arbetar med miljö och/eller folkhälsofrågor, däribland Health Action International och Greenpeace, hävdar i ett gemensamt brev att CETA hotar lagstiftning mot hormonstörande ämnen (detaljerat resonemang här). En stor samling fackförbund menar att CETA hotar välfärden och inte tillräckligt skyddar fackliga rättigheter. Ytterligare en grupp av miljöorganisationer hävdar att CETA måste stoppas då avtalet motarbetar kampen mot såväl hormonstörande ämnen som bekämpningsmedel.

Det finns dock även de som förespråkar ett avtal. Såväl Svenskt Näringsliv som andra ekonomiska särintressen har också de kontaktat EU-parlamentariker och vill, föga förvånande, att parlamentarikerna röstar igenom CETA. Sedan tidigare stödjer bl.a. den europeiska kemikalieindustrin (CEFIC) samt lobbyorganisationen Business Europe (där CEFIC m.fl. ingår) ett avtal.

I nuläget ser det ut som att avtalet kommer att gå igenom, då den socialdemokratiska partigruppen fortsatt är splittrad i frågan. Skulle CETA kunna stoppas behöver i dagsläget i princip samtliga ledamöter i den socialdemokratiska gruppen rösta emot.

Mycket kan dock hända fram till onsdag. På kvällen innan omröstningen kommer en stor demonstration mot avtalet att hållas utanför parlamentet i Strasbourg. Låt oss hoppas att parlamentarikerna tar intryck.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för CETA: Omröstningen närmar sig och kritiken växer Publicerat i TTIP

Regeringsunderlag om CETA allt annat än opartiskt

Idag presenterar bloggen en unik kartläggning av det beslutsunderlag som den svenska regeringen beställt om CETA-avtalet.

I debatten om CETA är det tveklöst investeringsskyddet och den medföljande tvistlösningsmekanismen (tidigare ISDS, nu ICS) som stått i fokus. Såväl fack, miljöorganisationer, forskare, konsumentorganisationer och domare  menar att investeringsskyddet i CETA riskerar att underminera demokratiskt beslutsfattande och fungera som ett verktyg för att avskräcka åtgärder för att stärka skyddet för miljö och människor.

Av dessa skäl beställde regeringen en kort rapport för att utvärdera avtalet, och särskilt investeringsskyddet, från myndigheten Kommerskollegium. Myndigheten fann, tvärtom emot en ansenlig mängd internationellt erkända forskare, närmast inga problem alls med investeringsskyddet. Kollegiet baserade sig nästan uteslutande på ett remissvar från Uppsala Universitet. Vår kartläggning kan nu visa hur författaren till remissen är långtifrån opartisk, utan tvärtom är en person som under lång tid livnärt sig som företrädare i skiljedomsförfarande för investerare som utmanat klimat- och miljöbeslut, varit med och grundat en ren lobbyorganisation för ISDS och nu sitter som ordförande för en av de mest drivande opinionsbildarna i Sverige för liknande investeringsskydd, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

Det är en remiss från Uppsala Universitet som Kommerskollegium huvudsakligen baserar sin slutsats på. I remissen skriver professor Kaj Hobér, assisterad av doktorand Joel Dahlqvist, att CETA rimligen inte kommer att utgöra några risker för Sverige. I remissförfarandet kan bland annat läsas att ”I materiella avseenden förefaller inte CETA inskränka Sveriges rätt att reglera i något betydande hänseende[….]..”I avsaknad av specifika förutsättningar förefaller det emellertid som att artikel 8.10 (skälig och rättvis behandling) vid en abstrakt bedömning inte begränsar Sveriges möjligheter att fatta beslut, utöver vad som redan följer av svensk rätt”. Remissen hävdar vidare att de två artiklar som framför allt använts som skäl för stämning i uppmärksammade ISDS-fall, indirekt expropriation samt rättvis och skälig behandling (FET) är betydligt förbättrade i CETA och därmed inte ger något skäl till oro. Denna slutsats strider exempelvis mot den uppfattning om förändringarna i CETA som bl.a. närmare 100 professorer i juridik och internationell rätt framförde i oktober förra året.

I Kommerskollegiums rapport översattes ovanstående till ”Kollegiets övergripande bedömning är att CETA skyddar parternas framtida regleringsutrymme…[…]..någon betydande risk för negativa effekter kan inte förutspås, inte heller i fråga om demokratiskt beslutsfattande. Kollegiet gör bedömningen att investeringskapitlet i CETA inte inskränker Sveriges rätt att reglera i någon betydande utsträckning”. Så ofarligt är alltså CETA, menar Kommerskollegium, uppbackade av Hobérs analys. En slutsats som inte bara går på tvärs med uppfattningen hos de redan nämnda (närmare hundra) professorerna, utan även strider mot slutsatserna från en mängd rapporter från internationella experter som kritiserat hela eller delar av investeringsskyddet i CETA (se ex. Krajewski & Hoffman, van Harten, Schepel et al., Poulsen et al., Chen).

Hur trovärdigt är då regeringens underlag, med beaktande av att slutsatserna i underlaget kontrasterar mot varningar från en mängd av Europas främsta experter på området? En central aspekt är vem som skrivit det. Kaj Hobér är i detta sammanhang långt ifrån en opartisk och neutral aktör.

1. Till att börja med har Kaj Hobér under lång tid varit aktiv som skiljedomare i ISDS-tvister. Inom ramen för ISDS (något som ändras i CETA i och med ICS) tillsätts de tre skiljedomarna utifrån premissen att investeraren som stämmer väljer en domare, den försvarande staten väljer en, och dessa två väljer sedan gemensamt en tredje domare, som även agerar ordförande. Investerare tenderar av förklarliga skäl att välja en domare som brukar tolka avtalstexten till investerarens fördel, medan staten av lika naturliga skäl väljer en domare som brukar stå upp för staternas mer defensiva tolkningar. Intressant här är att Hobér i princip uteslutande väljs som domare inte av staten, utan av investerare. Hobér har kontinuerligt valts av oljebolag (ex. i fallen LCO och NCL v. Kazaktstan, Murphy Exploration v. Ecuador, ) och gasbolag (Nabucco Gas v. Turkiet). Vi har inte lyckats hitta ett enda offentligt fall där Hobér valts av som skiljedomare av en stat. Det ger en indikation  om hur investerare och responderande stater anser att Hobér tolkar avtalstext.

2. Hobér har inte bara valts som skiljedomare av investerare, utan dessutom företrätt investerare som ombud i en mängd uppmärksammade fall. I sitt CV uppger Hobér att han företrätt några av världens största oljebolag, däribland BP och ExxonMobil. Olje- och gasbolaget Exxon har genomfört flera uppmärksammade stämningar och har dessutom förekommit i inte mindre än två mindre skandaler apropå möten med EU-kommissionen om ISDS och TTIP. Hobér har dock framför allt verkat som ombud för svenska Vattenfall i båda de uppmärksammade stämningarna mot Tyskland. Dels företrädde Hobér företaget i vad som sedermera blev en förlikning, där delstaten Hamburg drog tillbaka delar av de miljökrav de ställt på ett kolkraftverk som Vattenfall avsett bygga, och dels leder Hobér den mindre advokatarmé som driver process mot Tyskland efter att landet, efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, beslutat att avveckla kärnkraften. Vattenfall kräver enligt uppgift 55 miljarder kronor i skadestånd. Båda fallen nämns kontinuerligt som exempel på stämningar där investerare kan använda investeringsskydd och ISDS för att utmana miljö- och klimatbeslut.

3. Kaj Hobér verkade under 20 år som partner för advokatfirman Mannheimer Swartling, en byrå som enligt organisationen Corporate Europe Observatory (som granskar lobbyismen i EU) är en av de största aktörerna inom ISDS i Europa. Hobér har även varit partner för advokatfirman White & Case, en av världens största advokatfirmor specialiserade på tvistlösning. Under Hobérs tid som partner på Mannheimer Swartling  var byrån med och grundade lobbyorganisationen EFILA, en organisation som skapats för att ”nyansera debatten om ISDS”. EFILA skickade i samband med EU-kommissionens konsultation om ISDS in ett remissvar som i praktiken dömer ut alla förändringar av systemet. I sitt svar menar EFILA att kommissionens ändringsförslag (samma ändringsförslag som sågats av över hundra professorer för att inte skydda rätten att reglera och allmänintresset), inte korrekt balanserar intressena mellan rätten att reglera och skyddet för investerare, och därmed öppnar dörren för att stater kan ”missbruka rätten att reglera”.  Organisationen granskades i statliga finska YLE:s grävande program Spotlight, där professor Martti Koskenniemi, Finlands främste expert på internationell rätt, kommenterar organisationen som en uppenbar lobbyorganisation. I programmet ombeds även juristen Jannika Enegren-Åberg bedöma EFILA:s remissvar, och hon kallar det för ”ren och skär lobbyverksamhet”. Hon betecknar EFILAS kommentarer som obehagliga i sin ensidighet, där investerarnas rättigheter går före allt annat – såväl rätten att lagstifta, rättstänkandet som den demokratiska lagstiftningsprocessen. Organisationen och dess finansiella kopplingar har även granskats och kritiserats av Corporate Europe Observatory.

EFILA:s nuvarande ordförande är Hobérs tidigare arbetskamrat på Mannheimer Swartling, byråns partner Jakob Ragnwaldh, även han djupt involverad i internationell skiljedom.  Hobér och Ragnwaldh har även gemensamt agerat företrädare för investerare i ISDS-stämningar. På EFILA:s första konferens som hölls i London 2015 (och sponsrades av företag som Shell) ledde Ragnwaldh en panel där även Kaj Hobér medverkade. Bland talarna återfanns också Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut Annette Magnusson.

Hobérs kopplingar till EFILA, en ren lobbyorganisation för ISDS med ett uppenbart finansiellt intresse i systemets bevarande, är minst sagt omfattande.

4. Hösten 2015 blev Hobér, som året innan slutat som partner på Mannheimer Swartling, även ordförande för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC), en organisation han sedan tidigare satt i styrelsen för. SCC fungerar som en självständig enhet inom Stockholms handelskammare, och utmålar sig som ett av världens ledande tvistlösningsorgan. SCC propagerar, som en rimlig konsekvens, således kontinuerligt för ISDS. Dess generalsekreterare Anette Magnusson, som alltså talade på EFILA:s konferens, har återkommande lobbat för systemet, bl.a. genom att skriva artiklar om att kritiken mot ISDS är missriktad och systemet likaväl kan hjälpa miljöarbetet. Tillsammans med Stockholms Handelskammares VD Maria Rankka (moderat och tidigare vd på Timbro) har hon hävdat att skiljeförfarande säkrar att lagar följs. Dessutom driver Stockholms Handelskammare, som en reaktion mot kritiken, även en blogg om ISDS, som konsekvent påtalar systemets förträfflighet. En blogg där för övrigt den ansvariga tjänstemannen för ISDS/ICS på Kommerskollegium, Jonas Hallberg, gästskriver.

Hobér är alltså styrelseordförande för en organisation som kontinuerligt bedriver opinionsbildning för den här typen av investeringsskydd och dessutom har ett avgörande finansiellt intresse av att systemet upprätthålls.

5. Hobér har sedan tidigare också uttalat sig frekvent om ISDS. I en artikel i Upsala Nya Tidning avfärdar Hobér kritik mot systemet från Naturskyddsföreningen och säger att ”…staten kan ju också ge fan i att skriva på avtalen”. Han hävdar vidare att ”ISDS är en nödvändig garanti för att företag ska våga göra investeringar; frihandel utan investeringsskydd vore att skruva tillbaka klockan till 1950-talet”.

Kritiken mot ISDS tycks, enligt artikelförfattaren i UNT, irritera Hobér, något som går igen även i andra offentliga uttalanden. Följande utdrag från en artikel i The New Internationalist (juni 2016);  ”People don´t understand what they are talking about”, sneers Kaj Hobér, another top arbitrator that we interview in the corridors of a conference in Amsterdam. He is and arbitrator, lawyer, professor and the next secretary-general of the prestigious arbitration court in Stockholm. He thinks the criticism is simplistic. ”There is no alternative”. På svenska; Kritiker mot ISDS vet inte vad de talar om och dessutom finns det inga alternativ.

En av ovanstående fem punkter hade varit tillräckligt för att ifrågasätta huruvida Hobér, som utifrån sin digra uppdragslista onekligen är en skicklig advokat, är opartisk nog att skriva regeringens underlag om investeríngsskyddet i CETA. Med beaktande av samtliga fem punkterna är det uppenbart att Hobér inte var rätt person för uppdraget.

Även den doktorand, Joel Dahlqvist, som medförfattat remissen har kopplingar till Mannheimer Swartling och Stockholms Handelskammare. Han har vidare organiserat den tävling i skiljedom som Uppsala universitet arrangerade ihop med Hobérs tidigare arbetsgivare Mannheimer Swartling och sedermera nuvarande arbetsgivare Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut för två år sedan. En tillställning där såväl Hobér som Jakob Ragnwaldh, partner på Mannheimer Swartling och tillika styrelseordförande i den ovan nämnda lobbyorganisationen EFILA, höll presentationer.

För att sammanfatta; Regeringens påstått oberoende underlag om riskerna med investeringsskyddet i CETA, ett underlag som i kontrast mot slutsatser från hundratals professor världen över inte finner några problem med systemet, är författat av en person som agerat som skiljedomare i dussintals fall men i princip uteslutande valts av investerare. I skiljedomsförfarande har han företrätt några av världens värsta oljebolag (inklusive Exxon) samt svenska Vattenfall i båda de uppmärksammade stämningarna mot Tyskland, fall som exemplifierar hur investeringsskyddet kan användas som ett verktyg för att motarbeta klimat- och miljölagstiftning. Han har varit partner på såväl White & Case som Mannheimer Swartling, advokatbyråer som tjänat stora pengar på det internationella tvistlösningsförfarandet. Under Hobérs tid som partner på Mannheimer Swartling var organisationen en av grundarna till ISDS-lobbyorganisationen EFILA, en organisation vars syn på ISDS av den finska juristen Jannika Enegren-Åberg beskrivits som ”obehagligt ensidig”, där ”investerarnas rättigheter går före allt annat, inklusive rätten att lagstifta”. Han har i en artikel i Upsala Nya Tidning påpekat att ”TTIP med ISDS är en nödvändig garanti för att företag ska våga göra investeringar; frihandel utan investeringsskydd vore att skruva tillbaka klockan till 1950-talet”. Och han är även styrelseordförande för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, en organisation som såväl opinionsbildat för den här typen av investeringsskydd som är ekonomiskt beroende av dess fortsatta existens.

Regeringen aviserade nyligen att de avser att inte ha ett normalt remissförfarande kring CETA, utan i stället låta myndigheten Kommerskollegium, samma myndighet som förlitat sig på opartiskheten i Hobérs remissvar, göra ytterligare en studie i stället.

Låt oss hoppas att regeringen funderar på det ett varv till.