Kategori: TTIP

Spanska socialdemokrater svänger om CETA

Det spanska socialdemokratiska partiet (PSOE) ser ut att svänga när det gäller CETA – och uppges nu beredda att rösta mot avtalet när det inom kort ska ratificeras i spanska parlamentet nästa vecka.

I Spanien står den högerorienterade minoritetsregeringen bakom det kontroversiella avtalet med Kanada, men kritiken är stor från landets fackföreningar. Efter att ha röstat för avtalet i utrikesutskottet förra veckan ska nu dock landets största oppositionsparti, socialdemokratiska PSOE, ha ändrat sig och överväga att dra tillbaka sitt stöd – detta efter att partiets kongress uttryck kritik samtidigt som partiets ledare Pedro Sánchez precis blivit omvald med stöd av fackföreningarna.

I nuläget talar det mesta för att partiet endast kommer att lägga ner sina röster i omröstningen nästa vecka, och då kommer CETA att ta sig igenom med stor marginal. Om partiet däremot skulle rösta emot avtalet blir majoritetsförhållandena betydligt mer oklara, även om ett nej från socialdemokraterna på intet sätt betyder att avtalet per automatik faller.

I höst röstar Sveriges riksdag om CETA, som måste antas av alla EU-länders nationella parlament. Kanske är det dags för även svenska socialdemokraterna att tänka om?

Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens CETA-hantering

I ett öppet brev till handelsminister Ann Linde (S) kritiserar Sveriges största miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, regeringens hantering av CETA-avtalet. Organisationen varnar för att avtalet riskerar att försvåra nya miljöregler och menar att regeringens hantering av frågan är ”ytterst märklig”.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl kritiserar regeringens ovilja att skicka avtalet på remiss och förankra det i samhället på sedvanligt vis, inte minst utifrån de risker för miljön som bland annat Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket lyft.

Naturskyddsföreningens farhågor delas även av exempelvis Mikael Karlsson, fil.dr i miljö- och energisystem vid KTH.  Under en öppen utfrågning i riksdagens näringsutskott tidigare idag varnade han för hur det planerade regleringssamarbetet i avtal som TTIP och CETA riskerar att försena riksdagens mål om exempelvis en giftfri miljö.

Regeringens ovilja att skicka CETA på vanlig remiss är omdebatterad och har sedan tidigare kritiserats av bland annat Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet samt Thomas Bull, justitieråd i Hösta Förvaltningsdomstolen. I den senaste rapport som myndigheten för utrikeshandel, Kommerskollegium, publicerat om avtalet är det uppenbart att det föreligger en mängd risker med CETA för såväl miljön som den svenska välfärden.

Att regeringen skickar avtalet på ny remiss får anses som osannolikt, men skulle frågan få större uppmärksamhet kan det förstås inte uteslutas. Än så länge har det dock varit väldigt tyst om avtalet i Sverige, både från media och de större civilsamhällesorganisationerna. I det perspektivet är Naturskyddsföreningens öppna brev till statsrådet Linde högst välkommet.

Rapport från Kommerskollegium bekräftar risker med CETA

Nyligen släppte den svenska myndigheten för utrikeshandel, Kommerskollegium, en omfattande rapport om CETA-avtalet. Trots att myndigheten i ett pressmeddelande avfärdade risker med avtalet visar en ingående granskning av rapportens innehåll att myndigheten bekräftar närmast alla de risker som kritiker varnat för. På en del punkter har myndigheten rentav ändrat åsikt gentemot sina tidigare analyser och bekräftat risker som bland annat lyfts fram i en rapport av Katalys.

Investeringsskydd/ICS
Investeringsskyddet, där utländska investerare ges möjlighet att under vissa premisser stämma stater som lagstiftar, är tveklöst den aspekt av CETA som är mest kontroversiell. Kollegiets bedömning av investeringskapitlets artiklar är på det stora hela identisk med slutsatserna i flera internationella studier samt den svenska studie som publicerats av Katalys; artiklarna lämnar ett stort tolkningsutrymme till tvistlösningstribunalen och avtalets artiklar om rätten att reglera erbjuder inget absolut skydd. Kommerskollegiums (KK) slutsatser kring riskerna med avtalet skiljer sig dock från riskbedömningen i dessa studier. Kollegiet har endast analyserat det potentiella utfallet av en eventuellt tvist samt huruvida CETA går utanför av Sverige redan ingångna avtal. Detta metodval går att ifrågasätta på två punkter; dels bygger KK:s analys av en potentiell stämning på ett flertal antaganden om hur rättsfallen skall komma att tolkas, samtidigt som KK erkänner att tolkningsutrymmet för en tribunal är stort. Dels förbiser KK den uppenbart alternativa strukturen och syftet för en tribunal enbart etablerad för att hantera investeringsskyddsfrågor kontra exempelvis EU-domstolen eller svensk domstol.

I fall av indirekt expropriation vinner investerare knappt 20 % av fallen, samtidigt som tvister utifrån dessa villkor stadigt ökat. Det visar att motivet med denna typ av stämningar snarare är ett annat, d.v.s. att avskräcka eller försena ny lagstiftning. Det faktum att CETA innebär ett omfattande tolkningsutrymme för en tribunal medför att en stat inte kan vara säkra på att vinna en eventuell stämning, och därmed drista sig att ingå förlikning eller, än värre, avstå från att lagstifta. KK:s rapport förbiser i detta avseende de senaste tjugo årens utveckling där investeringsskydd i allt högre grad används som ett verktyg för att avskräcka folkhälso- och miljölagstiftning, och negligerar samtidigt varningar från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Stockholms Universitet i respektive remissvar.

Tjänster
KK bekräftar ett flertal av de materiella analyser som gjorts i tidigare studier. Några exempel;
* Den lokala och regionala nivån är inte explicit undantagen från tjänstedelen av avtalet och återreglering kan därmed försvåras även på kommunal och regional nivå (KK har här ändrat sin analys mot tidigare, och instämmer nu i den analys som gjordes i rapporten från Katalys och Skiftet (se s. 46-47 i den rapporten).

* Enligt de nuvarande åtagandena är det inte möjligt för Sverige/EU att återreglera ex. telekommarknaden och införa ett statligt monopol.

* Skulle Sverige vilja avveckla Systembolagets monopol och öppna marknaden för konkurrens skulle ratchet-klausulen aktiveras och Sverige skulle därmed inte enligt nuvarande åtaganden kunna återinföra monopolet.

* Avtalets investeringsskydd är fullt tillämpbart oavsett undantag. Sverige kan således stämmas vid återreglering av ex. välfärden trots befintliga undantag för sektorn gällande öppenhet. Detta betyder att såväl förbud mot vinster i välfärden som avskaffande av privata investerare inom skolsektor kan leda till stämningar från företag som definieras som kanadensiska investerare.

En svaghet i KK:s analys är att de inte utförligare analyserar EU:s undantag på hälsoområdet i bilaga II, och därmed tillskriver hälso-och sjukvårdssektorn undantag som de nödvändigtvis inte åtnjuter. KK hävdar även att tillräckliga undantag finns för att återreglera järnvägssektorn, vilket är högst oklart och strider mot det faktum att Sverige ex. lagt in ett explicit undantag för Arlanda Express i avtalet. Samma resonemang gäller för kollektivtrafiken, där KK:s analys är motsägelsefull.

Jordbruk
Jordbruksverkets och KK:s bedömning är att de tullkvoter för nöt- och fläskkött som ges via CETA inte kommer att påverka svenskt djurskydd eller jordbruk. Analysen kan kritiseras på två grunder; dels är antagandet om att svenska konsumenter premierar svenskt kött på bekostnad av billigare utländskt kött inte testat i lågkonjunktur. Dels behandlas CETA som ett isolerat avtal, i stället för att vägas samman med kommande avtal med ex. Mercosur och USA, där billigt kött under liknande produktionsformer (omfattande antibiotika, obefintligt djurskydd) ges tullkvoter på EU:s marknad. Det finns en berättigad farhåga att detta billigare kött riskerar att snedvrida konkurrensen och därmed leda till ett internt tryck på svenska standarder (för att kunna konkurrera kräver producenter försvagat djurskydd m.m.).

Regleringssamarbete
KK:s analys ser inga omfattande risker med regleringssamarbetet, som i CETA är frivilligt (om än med förbehåll att motvilja att samarbete måste motiveras). En svaghet i KK:s analys är den bristande analysen av hur kommersiella särintressen kan utnyttja liknande samarbetsformer och därigenom ges ett oproportionerligt inflytande över lagstiftningsprocessen.

Slutsats
Kommerskollegiums studie är på det hela taget gedigen och bekräftar i sak samtliga farhågor kritiker mot avtalet har fört fram. KK:s analys skiljer sig framför allt i hur myndigheten riskbedömer dessa bekräftade farhågor, en riskbedömning som även skiljer sig från Naturvårdsverkets och Stockholms Universitets remissvar (bifogade i rapporten). KK:s slutsats bygger när det gäller investeringsskyddet på vad som rimligen är en serie felaktiga grundantaganden (om inte Sverige med stor sannolikhet förlorar en tvist föreligger inget problem, och om inte det materiella skyddet i CETA går utanför EKR eller nationell rätt föreligger inget problem), ett grundantagande som kritiserats ovan.

Vad betyder då Kommerskollegiums rapport? Jo, att kritiker och svenska myndigheter på det hela taget gör samma analys av vad som står i CETA-avtalet, men att myndigheten för utrikeshandel drar helt andra slutsatser av detta än såväl kritiker som andra myndigheter (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) och forskare (ex, Stockholms Universitet i sitt remissvar).

Riksdagen kommer att ta beslut om CETA i höst. Kommerskollegiums rapport bekräftar att flera av de risker som lyfts av kritiker, exempelvis att Sverige kan stämmas för politiska åtgärder inom välfärden, är på allvar. Således kan debatten om CETA nu handla mindre om avtalets innehåll i sig, utan snarare hur vi värderar dessa omfattande risker mot avtalets högst diskutabla fördelar.

Macron beredd att omvärdera positiv syn på CETA

CETA-avtalet tar plats i det pågående presidentvalet i Frankrike. Favorittippade Emmanuel Macron, som i den andra valomgången möter den högerextrema Marine Le Pen, har nu meddelat att han är beredd att omvärdera sin tidigare positiva inställning till det kontroversiella CETA-avtalet mellan EU och Kanada.

Det var under ett tal i Paris som Macron tillkännagav att han, om han blir vald, kommer att tillsätta en kommission av experter och oberoende forskare som ska få i uppdrag att utvärdera CETA:s effekter på miljön. Tre månader senare kommer Macron att utvärdera utlåtandet, och flaggar för att det kan bli aktuellt att ändra i CETA-avtalet. Att han tidigare varit positivt inställd till CETA handlar, enligt Macron själv, om avtalets avgörande betydelse för huruvida EU kan ha en gemensam handelspolitik eller inte. Men, han påpekar samtidigt att han noterat den omfattande kritiken mot avtalet och tar den på allvar.

CETA har varit mycket kritiserat i just Frankrike. I EU-parlamentets omröstning tidigare i år röstade endast 16 av 74 franska ledamöter för avtalet. Hur genuint Macrons utspel är återstår dock att se. Just nu har både han och den högerextrema kandidaten Marine Le Pen siktet inställt på vänsterpolitikern Jean-Luc Mélenchons väljare. Vänsterkandidaten Mélenchon var uttalat kritisk till CETA, något som även gäller Le Pen.

Beskedet från Macron, som med all sannolikhet blir Frankrikes nästa president, kan innebära ytterligare bekymmer för den nationella ratificeringen av CETA i medlemsländerna. Avtalet har, som vi tidigare påpekat, fortfarande en lång väg att vandra innan det är godkänt.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Macron beredd att omvärdera positiv syn på CETA Postad i TTIP

TTIP kan bli av, trots allt

Många gjorde bedömningen att TTIP-avtalet sannolikt var dödförklarat genom USA:s val av Donald Trump som president. Men nu kommer uppgifter från både EU:s och USA:s håll om att ett avtal kanske inte är så långt borta, trots allt.

President Trump har sedan tidigare stoppat USA:s medverkan i ett liknande avtal, Trans-Pacific Partnership (TPP), med bl.a. länder som Japan och Australien. Därför trodde många att TTIP skulle gå ett liknande öde till mötes. Men ett avtal med EU kan bli av, även om det i nuläget är oklart från amerikanskt håll om det i sådana fall blir en fortsättning på TTIP-förhandlingarna eller helt nya förhandlingar. Ett avtal med EU verkar dock prioriteras framför ett separat avtal med Storbritannien, som bekant är på väg att lämna unionen.

Samtidigt som TTIP kan vara på väg att återupplivas har USA även öppnat för att fortsätta TISA-förhandlingarna. TISA är ett avtal som framför allt berör tjänstesektorn och som kritiker menar kan leda till omfattande avregleringar av allmänintresset.

Om EU och USA kommer att komma överens om ett avtal som är genomförbart återstår dock att se. Vi här på ttippen, som tidigare kritiserat avtalet, står definitivt beredda att återuppta granskningen av såväl TTIP som TISA om förhandlingarna återupptas.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för TTIP kan bli av, trots allt Postad i TTIP

Även KEMI ser risker med CETA

Naturvårdsverket har sedan tidigare kritiserat CETA-avtalet för att kunna medföra försämrade möjligheter för Sverige och EU att införa strängare miljöregler. Nu kan ttippen avslöja att även Kemikalieinspektionen ser flera risker med avtalet.

Det är i ett remissvar till Kommerskollegium som den svenska myndigheten Kemikalieinspektionen (KEMI) pekar på ett flertal risker med CETA. Bland annat finns det enligt myndigheten en risk för att CETA försvagar det globala samarbetet kring kemikalier samt leder till fördröjningar i regelutvecklingen i EU.

KEMI skriver även att; En stor del av Kemikalieinspektionens arbete handlar om att utifrån ny kunskap om risker med kemiska ämnen ta fram förslag till begränsningar. I huvudsak görs detta på EU-nivå, men i vissa fall även på nationell nivå. En sådan begränsning kan enligt CETA-avtalet anses vara en indirekt expropriation, som kan ifrågasättas enligt bestämmelser i avtalet..[………]..Det är enligt Kemikalieinspektionens bedömning oklart hur tillämpningen av bestämmelsen kommer att utfalla. Det är viktigt att avtalet inte inskränker Sveriges möjlighet att införa regler och andra styrmedel t.ex. ekonomiska styrmedel, inom kemikalieområdet.

I klartext; det finns en risk för att Sverige kan stämmas i samband med att potentiellt farliga kemikalier förbjuds och/eller regleras. 

I övrigt ser KEMI få risker när det gäller offentlig upphandling. Inte heller avtalets bestämmelser om regulativt samarbete bör innebära risker för att den nationella regelutvecklingen försenas.

Att såväl KEMI som Naturvårdsverket ser risker med CETA är knappast en överraskning för oss som följt debatten kring avtalet de senaste åren och de många forskarrapporter som dragit liknande slutsatser. Frågan kvarstår dock hur den ansvariga myndigheten Kommerskollegium, och sedermera regering och riksdag, kommer att värdera riskerna som myndigheterna pekat på.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Även KEMI ser risker med CETA Postad i TTIP

Naturvårdsverket riktar skarp kritik mot CETA

Den svenska myndigheten för miljöfrågor, Naturvårdsverket, kritiserar i ett remissutlåtande CETA-avtalet och varnar för att avtalet kan medföra försämrade möjligheter för Sverige och EU att införa strängare miljöregler. Avtalet kan även resultera i en nedkylande effekt på framtida miljölagstiftning, enligt myndigheten.

Naturvårdsverkets yttrande, som ttippen fått ta del av via en direkt förfrågan till myndigheten, är en del i den rapport som regeringen beställt kring CETA:s effekter. Senaste den 1 maj skall myndigheten för utrikeshandel, Kommerskollegium, sammanställa en konsekvensanalys till regeringen. Sedan tidigare har Kommerskollegium sammanställt en rapport som inte fann några större risker med avtalet. Regeringens beredning av CETA har granskats ingående här på ttippen, och även fått tung kritik på andra håll, men detta till trots har den nuvarande utredningen inte fungerat utifrån ett öppet remissförfarande, utan endast ett fåtal myndigheter har fått ge synpunkter på avtalet. Synpunkter som därefter skall sammanvägas av Kommerskollegium som har det övergripande ansvaret.

Naturvårdsverket har i sitt remissvar främst tittat på frågor rörande regulativt samarbete, offentlig upphandling samt investeringsskydd. Myndigheten ser inga större problem med avtalet när det gäller miljöanpassning inom ramen för offentlig upphandling, som enligt myndigheten sannolikt inte kommer att påverkas av avtalet. När det gäller regulativt samarbete är det dock betydligt mer oklart vilka effekter avtalet kan komma att få, mycket som en effekt av hur avtalet implementeras och de olika parterna agerar. Naturvårdsverket varnar dock för att framtagandet av ny miljölagstiftning kan komma att ta längre tid än idag beroende på hur Kanada väljer att agera, en risk som dock bedöms som relativt begränsad.

Som väntat är det kring investeringsskyddet som myndigheten ser de största miljöriskerna. Myndigheten, som till stora delar baserar sig på en tidigare studie kring investeringsskyddet i CETA från Kommerskollegium, anser samtidigt i strid mot Kommerskollegiums rapport att det finns en osäkerhet kring var gränser går mellan rätten att reglera och indirekt expropriation. Enligt Naturvårdsverket finns det ”därför en risk för att CETA-avtalet, åtminstone i någon mån, skulle kunna innebära en försämrad möjlighet för Sverige och EU att införa strängare regler för att stärka skyddet för miljön. Så länge tydlig praxis saknas finns också en risk att detta i sig kan användas som argument för att inte införa strängare miljölagstiftning. Osäkerheten skulle således kunna ha en nedkylande effekt på ambitionerna att införa ny långtgående lagstiftning till skydd för miljön i Sverige och EU. Hur stora dessa risker är anser Naturvårdsverket dock att det är svårt att bedöma”.

Huruvida Kommerskollegium, och i förlängningen regering och riksdag, lyssnar på kritiken återstår att se. Naturvårdsverket är dock inte den enda myndighet som pekar på risker med CETA. I morgon återkommer vi med Kemikalieinspektionens remissyttrande.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Naturvårdsverket riktar skarp kritik mot CETA Postad i TTIP

Fransk domstol kan stoppa CETA

CETA-avtalets framtid är långt ifrån säker. Den franska konstitutionsdomstolen (motsvarande Högsta Domstolen) har meddelat att de skjuter upp sitt beslut om huruvida CETA är förenligt med fransk lag, vilket ökar spekulationerna om att domstolen kan fälla avtalet.

CETA har länge varit en hett debatterad fråga i Frankrike, där såväl lantbrukare som miljörörelsen högljutt kritiserat avtalet. Att kritiken tagit snurr märktes också under EU-parlamentets omröstning i februari, då endast 16 av 74 franska EU-parlamentariker röstade för avtalet.

Att CETA kan strida mot nationell och/eller EU-rätt är en återkommande argumentationslinje från kritiker till avtalet, vilket vållat visst huvudbry för EU-kommissionen. Efter att EU-parlamentet förkastat ett förslag om att skicka CETA till EU-domstolen skickade en grupp franska parlamentariker en förfrågan till den franska konstitutionsdomstolen, som nu alltså meddelat att de avser att gå vidare med frågan och göra en grundlig analys. Detta betyder att domstolen inte direkt kunnat avfärda att avtalet bryter mot fransk lag. Enligt advokaten Dominique Rousseau strider CETA mot den franska konstitutionen på flera punkter, bl.a. då utländska investerare genom avtalets investeringsskydd och etablerandet av ett parallellt rättssystem ges större rättigheter än inhemska investerare, något som strider mot likabehandlingsprincipen och även kan underminera den franska rättsordningen. En detaljerad redogörelse för argumentationen finns här (på franska).

Ett flertal organisationer från civilsamhället har nu uppmanat den franske presidenten Francois Hollande att stoppa avtalet från att antas provisoriskt i väntan på beskedet från den franska domstolen.

Vi kan konstatera att CETA, trots klartecknet från EU-parlamentet, har en lång väg att vandra innan det är klappat och klar.

Så röstade de svenska ledamöterna om CETA

Nyligen godkände EU-parlamentet CETA-avtalet. Den socialdemokratiska partigruppens (S&D) splittring i frågan möjliggjorde en majoritet för avtalet. Nu visar vår genomgång av omröstningen att även de svenska socialdemokraterna var splittrade.

Föga förvånande röstade EU-parlamentariker för de borgerliga partierna (M, KD, C och L) för avtalet. Även ledamöterna från Sverigedemokraterna röstade för CETA, i strid med sin egen partigrupp i EU-parlamentet. Feministiskt Initiativ, Vänsterpartiet och Miljöpartiets ledamöter röstade emot. Socialdemokraterna var splittrade i frågan. Tre ledamöter (Guteland, Ludvigsson, Nilsson) röstade för avtalet, medan Marita Ulvskog och Anna Hedh lade ner sina röster.

Förutom den övergripande omröstningen röstade även parlamentet om en medföljande resolution med parlamentets åsikter om olika aspekter av avtalet. Denna omröstning visade att splittringen i parlamentet i dessa frågor är stor. Ingen av de resolutioner som lagts fram av de olika partigrupperna fick majoritet.

Exempelvis finns i parlamentet ingen majoritet för det kontroversiella investeringsskyddet (numera kallat ICS). I voteringen om att-sats 5, som ”välkomnar ICS”, röstade en knapp majoritet emot och att-satsen föll. Anmärkningsvärt är dels att samtliga svenska socialdemokrater här röstade emot ICS, medan Sverigedemokraternas ledamöter (i strid mot sin partigrupp) röstade för. Överlag röstade SD omröstningen igenom precis som M, L, KD,  och C, och inte bara i strid mot sin egen partigrupp utan också tvärtemot hur man röstade i liknande frågor gällande TTIP i en omröstning för ett och ett halvt år sedan. En inte så vågad gissning är att Svenskt Näringsliv, precis som i andra frågor, pratat en del med de Sverigedemokratiska ledamöterna. På annat sätt är det svårt att förklara den plötsliga helomvändningen.

Efter att CETA nu godkänts av EU-parlamentet väntar ratificering på nationell nivå. Det är oklart exakt vad som kommer att hända om ett enskilt medlemsland säger nej till avtalet i ett nationellt parlament. I Sverige förväntas riksdagen rösta under hösten. Dessutom förväntas Belgien, efter en överenskommelse i höstas, skicka en förfrågan till EU-domstolen kring huruvida CETA är förenligt med EU-rätten. Skulle EU-domstolen säga nej faller avtalet.

Kampen mot CETA fortsätter nu på nationell nivå. Även om EU-parlamentets omröstning innebär ett nederlag för avtalets kritiker har fortfarande CETA en snårig väg att gå innan det är helt godkänt och avtalets investeringsskydd börjar gälla.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Så röstade de svenska ledamöterna om CETA Postad i TTIP

EU-parlamentet godkände CETA

Alldeles nyss godkände EU-parlamentet CETA-avtalet. Med röstsiffrorna 408 mot 254 (samt 33 blanka röster) antog parlamentet avtalet, som inom kort kommer att tillämpas provisoriskt i väntan på ratificering på nationell nivå.

Miljöpartiets EU-parlamentariker beklagar beslutet i ett pressmeddelande. ”Tyvärr har EU-parlamentet idag accepterat ett avtal som kan få omfattande negativa effekter för klimat- och miljöarbetet framöver. Det är ett historiskt dåligt beslut”, säger MP:s EU-parlamentariker Max Andersson.

Även organisationer som Greenpeace sågar beslutet.

Avtalet kommer nu som sagt inom kort att tillämpas provisoriskt, dock utan det kontroversiella investeringsskyddet. Detta blir först en aktiv del av avtalet efter att medlemsstaternas nationella parlament givit sitt godkännande. I nuläget kan CETA få det svårt att ta sig igenom i flera medlemsstater, inte minst i Österrike, där över en halv miljon människor skrivit under ett upprop mot avtalet.  Dessutom förväntas Belgien skicka en förfrågan till EU-domstolen kring huruvida avtalet är förenligt med EU-rätten – skulle EU-domstolen ge tummen ner i ett sådant scenario faller CETA.

Även om dagens omröstning i EU-parlamentet bereder vägen för CETA återstår fortfarande en lång vandring innan avtalet är helt antaget. Vi lär således se mer CETA-motstånd på nationell nivå de närmaste månaderna.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för EU-parlamentet godkände CETA Postad i TTIP