CETA ligger bra till – i riksdagen, regeringen och Bryssel

Följande är ett gästinlägg av Charles Berkow, tidigare bl.a. politiskt sakkunnig i regeringskansliet och tidigare ordförande för Europaavdelningen av Jordens Vänner.

Den sent väckta diskussionen om TTIP håller nu på att spilla över till CETA.  Kanadaavtalet kanske kan ses som en förövning till USA-avtalet också när det gäller procedurfrågorna, öppenhet och granskning. Kritik mot TTIP har ju ofta bemöts med att kritikerna är ute och spekulerar, eftersom TTIP inte är färdigförhandlat och ingen vet vad det kommer att innehålla. Tids nog blir det läge för granskning och diskussion, heter det.

När nu CETA diskuteras närmare är det dock i senaste läget. Avtalet blev färdigförhandlat i augusti 2014 och EU-kommissionen publicerade sitt förhandlingsmandat först över ett år senare, i december 2015.  En på centrala punkter reviderad version av avtalet blev klart först i februari 2016. Den fullständiga texten på närmare 1600 sidor offentliggjordes också då. Kommissionen försöker lirka igenom att CETA träder i kraft ”provisoriskt” innan de nationella parlamenten hinner säga sitt, kanske redan nu i oktober.

Hur blir det då i Sverige? I januari i år, innan CETAs slutversion 2.0 blev klar, kom riksdagens näringsutskott fram till följande: ”Det finns i dag inget beslut om att CETA-avtalet och ett eventuellt TTIP avtal ska underställas riksdagen för godkännande. Mycket talar dock för detta. Utskottet vill därför understryka vikten av att riksdagen vid ett eventuellt sådant beslut har ett gediget underlag att ta ställning till. Det gäller inte minst att det finns oberoende konsekvensanalyser av vad avtalen kan komma att innebära och vilka eventuella effekter de kan ha, inte bara på miljön utan också på t.ex. hälsa och sociala, fackliga och ekonomiska rättigheter. Det skulle t.ex. kunna vara konsekvensanalyser genomförda av relevanta svenska myndigheter, t.ex. Datainspektionen, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Arbetsmiljöverket, men också liknande analyser som de som tagits fram av OECD. Utskottet välkomnar också en aktiv och välgrundad debatt kring avtalens innehåll från såväl myndigheter som olika intresseorganisationer.”

Kommerskollegium fick den 14 juli 2016 i uppdrag att göra en konsekvensanalys av CETA till den 12 augusti 2016, i samverkan med andra relevanta expertmyndigheter. Av rapporten framgår att både Kommerskollegium och dess samverkande myndigheter funnit att det var kort om tid och att analysen snarare blir övergripande och indikativ än gedigen. Trots det sade statsministern i regeringsförklaringen den 13 september att ”regeringen stödjer att EU inom kort undertecknar ett nytt handelsavtal med Kanada”.

Färskt Brysselskvaller säger att en del av de som börjat tveka inför avtalet i sak ändå är positiva till att CETA går igenom. Det handlar alltså inte om avtalets innehåll, utan att visa att EU klarar av att besluta om något åtminstone halvstort. Över huvud taget. Argumentet: EU har inte lyckats med särskilt mycket på senare tid. EU har problem med migration, arbetskraftens rörlighet, Brexit och konsekvenser av en långvarig åtstramningspolitik i södra Europa. Nu när TTIP håller på att köra fast behöver EU något som visar på handlingskraft. Något, som kan tas som tecken på att EU inte är på fallrepet. Något, som kan hävdas öka sysselsättning. Något, som kan ingjuta lite hopp. Och ett avtal, om så än bara med Kanada, ses som det som ligger närmast till hands.

Kommentarer inaktiverade.