Kanadensiskt företag stämmer USA p.g.a. utebliven oljeledning

Byggandet av den omdebatterade oljeledningen Keystone XL, som var tänkt att föra kanadensisk oljesand till USA, stoppades nyligen av USA:s president  Barack Obama. Obama menar att oljeledningen inte är försvarbar om USA vill vara ledande i miljöarbetet. Nu stämmer ett kanadensiskt företag, via den kontroversiella ISDS-mekanismen, USA på 15 miljarder dollar (motsvarande 128 miljarder kr, tre gånger mer än Sveriges försvarsbudget). En liknande ISDS-mekanism finns i det planerade CETA-avtalet mellan EU och Kanada, och spär således på oron att europeiska miljöbeslut kan utmanas juridiskt utanför nationella domstolar.

Det är det kanadensiska energibolaget TransCanada som via NAFTA-avtalet nu stämmer USA. Kanada är en omfattande producent av så kallad  oljesand (tjärsand), en okonventionell oljeresurs som först på senare år börjat räknas in i den globala oljereserven. De största fyndigheterna finns i Kanada och Venezuela. Oljesanden har fått omfattande kritik från miljögrupper för att vara ett särskilt smutsig energikälla, ett påstående som har stöd i forskningen. Enligt exempelvis en studie beställd av EU år 2011 medför tjärsanden ca 22 % högre utsläpp än konventionell olja.

Oljesanden har även stått i centrum i de pågående handelsdiskussionerna mellan  EU och USA (TTIP) samt Kanada (CETA). En betydande andel av den kanadensiska oljesanden raffineras i USA och omvandlas till råolja, varav frågan även är het inom ramen för TTIP-förhandlingarna.  EU-kommissionen hamnade i skottgluggen när man valde att urvattna sitt eget bränslekvalitetsdirektiv, ett lagförslag som klassificerat oljesanden som mer växthusgasintensiv än konventionell olja – vilket hade försvårat importen.

En av USA:s största miljöorganisationer, Sierra Club, kritiserar i starka ordalag stämningen i ett pressmeddelande.

Även om dagens stämning har en lång väg att vandra innan någon eventuell kompensation till företaget blir verklighet så aktualiserar den återigen diskussionen om ISDS i de handelsavtal som EU nu förhandlar. Uppmärksammade fall, som exempelvis Phillip Morris mot Australien, har utfallit till statens fördel, men först efter långa (och kostsamma rättsprocesser). Klimat- och miljöproblemen är allvarligare än någonsin. Att skapa ett juridiskt ramverk utanför nationella domstolar där nödvändiga klimatbeslut kan utmanas är kanske inte den optimala vägen framåt.

Kommentarer stängda.