Vi granskar kommissionens rapport – gynnar TTIP verkligen småföretag?

Att EU-kommissionen med Cecilia Malmström i täten gärna vill få igenom ett omfattande handelsavtal (TTIP) med USA är ingen hemlighet. Men i takt med att kritiken växer och argumenten om att avtalet skulle ge jobb och tillväxt tryter lägger EU-kommissionen om strategin. Nu är det i stället argument om att avtalet gynnar småföretag som gäller.

I den andan släppte EU-kommissionen en egenproducerad rapport i måndags, lagom till starten av den 9:e förhandlingsrundan i Washington. Rapporten tittar på handelshinder för små- och medelstora europeiska företag till USA. Cecilia Malmström var snabbt ute och lyfte fram studiens slutsatser; ”Den som säger att TTIP bara är för storföretagen pratar strunt. . . TTIP kommer att hjälpa småföretag på båda sidor av Atlanten”

Även den ständigt TTIP-entusiastiske Christofer Fjellner (M) var även han snabb att hävda att ”småföretagen tjänar på TTIP”.

Så, vad säger då studien? Är slutsatserna tillförlitliga? Inte alls, visar vår granskning.

Till att börja med bygger studien inte på någon väsentlig forskning eller simuleringar om avtalets effekter. I stället har kommissionen, via ett nätverk för näringslivet, skickat ut en enkät med frågor om upplevda hinder för europeiska företag kring export till USA. Utifrån svaren, där flera företag pekar på existerande exporthinder, drar kommissionen slutsatsen att TTIP skulle vara jättebra för små och medelstora företag. Men att enkätsvar skulle ”bevisa detta” är knappast att likställa med seriös forskning. Det går givetvis att använda enkäter i forskningssyfte, men då måste enkätens frågor vara kopplat till det som faktiskt undersöks. Den här studien frågar företag om de ser problemområden för exporten till USA idag. Många företag svarar ja. Det är alltså detta studien har evidens för (förutsatt att vi köper det statistiska urvalet, validitet och reliabilitet). Men kommissionen nöjer sig inte med att säga att att företag ser hinder. De säger att TTIP kommer att vara jättebra för småföretag. Och det har man faktiskt inte täckning för. För detta säger studien nämligen ingenting om. Kommer TTIP ta bort dessa hinder? I vilken mån skulle i sådana fall avskaffandet av dessa hinder i realiteten öka nettoexporten? På vilket sätt skulle det kunna ha mer än marginell effekt? Hur skulle andra delar av avtalet kunna påverka SME:s? Hur skulle ISDS, regelsamarbete och andra aspekter som gynnar storföretag kunna påverka SME:s konkurrenskraft gentemot dessa aktörer? Inget av detta besvaras.

Rent metodologiskt förefaller studien även ha flera problem. Det finns inget statistiskt urval, utan svaren är från företag och sektorer som valt att svara, vilket avfärdas relativt godtyckligt. Enkäten är skriven för att identifiera upplevda hinder med icke-tariffära handelshinder, men alternativa områden med potentiellt kontraproduktiva effekter anges inte (som ex. ISDS, som små- och medelstora företag kritiserat sedan tidigare). Därutöver har inte ens hälften av respondenterna svarat på frågorna kring icke-tariffära handelshinder, och vilka sektorer dessa kommer ifrån anges inte.

Ytterligare ett stort problem är sättet på vilket EU-kommissionen definierar små- och medelstora företag (SME:s). För att platsa i kategorin får företagen ha högst 250 anställda och en omsättning som inte överstiger 450 miljoner kronor årligen. Kanske inte en storlek som direkt för tankarna till ett litet familjeföretag på landsbygden. Inte nog med det. Trots att studien fokuserar på små- och medelstora företag har 142 storföretag varit med och svarat på enkäten, varav 97 av dessa har fler än 500 anställda.

Vilka hinder är det då som företagen upplever? Jo, på området ”varor” är de tre överlägset högst angivna ”hindren” direkt kopplade till miljö- och konsumentskydd. Även de företag som svarat tillhör främst medelstora och stora företag. Dessa hinder beskrivs som ”regler för att skydda människor eller djurs hälsa från farliga kemikalier eller infektioner”, tekniska regler som påverkar produkten (i form av miljöregler), samt gränspassering (däribland kontroll för att säkerställa korrekt ursprungsmärkning). I de mer ingående definitionerna för respektive område (s.40) nämns exempelvis gränsvärden för bekämpningsmedel, hygieniska krav på produkter, produktmärkningskrav och djurskyddskrav. På tjänsteområdet, där betydligt fler mikro- och småföretag svarat, pekas exempelvis kommunala företag eller statligt ägda företag som opererar i en viss (delvis privatiserad) sektor ut som potentiella hinder.

Men var det inte allt det här som TTIP skulle värna? Miljöregler, djurskyddskrav, regler kring kemikalier, kommunala företag, ursprungsmärkning? Menar kommissionen att dessa ska kringgås eller avskaffas för att småföretag ska tjäna på TTIP? Och om detta ska bevaras, vad är det då som småföretagen ska vinna så mycket på kring TTIP? Studien säger att småföretagens önskemål inte nödvändigtvis motsvarar vad kommissionen driver i förhandlingarna. Likväl går det tydligen bra att kombinera löften om bevarade miljö- och hälsostandarder med löften om vinster som bygger på att de tas bort.

Summa summarum; Tesen att TTIP skulle vara bra för småföretag är förvisso trevlig i sig, och inte alls en omöjlighet, men det finns inget i den här rapporten som belägger det som annat än önsketänkande.

One comment

  1. Björn Persson

    Hur stora är småstora företag?

    Jag kan inte begripa varför så många envisas med att skriva ”små- och medelstora företag” hela tiden, och det börjar gå mig på nerverna att felet är så utbrett. ”Små- och medelstora” är ett kortare sätt att skriva ”småstora och medelstora”, men något sådant begrepp som ”småstor” har jag aldrig stött på i något annat sammanhang. Utan vare sig en definition eller en vedertagen betydelse är ordet bara en självmotsägelse. Därför tror jag inte att ni som skriver så verkligen menar ”småstora”. Jag tror att ni menar ”små” rätt och slätt. Och vad är då det där bindestrecket tänkt att betyda?