Tobaksbolagen på krigsstigen – kan stämma Sverige via handelsavtal

Nyligen presenterade regeringen förslag för att minska rökningen i Sverige. Bland åtgärderna återfinns exponeringsförbud och en utredning om att införa neutrala cigarettpaket. De senaste åtta åren har rökningen krävt 100 000 liv i vårt land, så att regeringen vill agera är inte särskilt överraskande. Men samtidigt som regeringen försöker motverka rökningens omfattande effekter tycks man beredd att med andra handen ge tobaksbolagen, via ISDS i TTIP och CETA, kraftfulla juridiska verktyg för att utmana, underminera och/eller kräva skadestånd för ny lagstiftning som påverkar värdet av deras investeringar. Risken är således stor för att Sverige kan få betala dyrt för att skydda folkhälsan framöver.

I de ännu inte antagna handelsavtalen med Kanada (CETA) och USA (TTIP) återfinns i nuläget en kontroversiell tvistlösningsmekanism för investerarskydd, så kallad Investor-State Dispute Settlements (ISDS). Företag får möjlighet att i privata skiljedomstolar, utanför det nationella rättssystemet, stämma stater för lagstiftning som negativt påverkar värdet av deras investeringar. Mekanismen finns redan inbakad i tusentals investeringsavtal, och har på senare år alltmer använts av företag för att kräva skadestånd för demokratiska beslut som syftar till att skydda folkhälsan eller miljön.

Samtidigt som ISDS har starkt stöd hos näringslivet ökar kritiken runtom i Europa, där forskare varnar för hur systemet ”i grunden utmanar medlemsstaternas juridiska och lagstiftande system” och där en studie från EU-parlamentet påpekar att systemet innebär allvarliga potentiella nackdelar för staters möjligheter att genomföra sin politik och delvis går emot den nationella suveräniteten.

Mekanismen har även använts flitigt för att utmana ny tobakslagstiftning. Att lagstiftning för att införa neutrala cigarettpaket, en reform som fått aktivt stöd av Världshälsoorganisationen (WHO), inte är populär bland tobaksbolagen är ingen nyhet. Efter att Australien infört en lag om neutrala cigarettpaket 2012 ledde det omgående till att stämningar haglade in. Den australiensiska högsta domstolen avfärdade tobaksbolagen anspråk på att lagstiftningen innebar en expropriering av deras varumärke. Men tobaksbolaget Phillip Morris driver fallet vidare via en privat skiljedomstol. Detta via en filial i Hong Kong som utnyttjar ett bilateralt investeringsavtal, med ISDS, mellan Hong Kong och Australien. Fallet pågår. Samtidigt driver företaget en rättsprocess mot Uruguay för att landet infört större varningstexter på sina cigarettpaket. Även detta fall med grund i ett investeringsavtal (Uruguay och Schweiz), och via ISDS i privata domstolar. Trots att dessa fall pågår har det fått konkreta effekter. Flera andra demokratiska länder som planerat att införa liknande lagstiftning som Australien, exempelvis Nya Zeeland, avvaktar nu med sina förslag i väntan på domsluten. Det kan helt enkelt bli för dyrt att lagstifta i allmänhetens intresse.

Phillip Morris International har dessutom nyligen dragit EU-kommissionen och tobaksdirektivet inför EU-domstolen, då man menar att direktivet bl.a. ”uppmuntrar” till lagstiftning om neutrala cigarettpaket. Nyligen hotade företaget även det afrikanska landet Togo med rättsliga konsekvenser om landet införde varningsbilder på sina paket. Risken för en kostsam rättslig tvist med PMI, ett företag med en omsättning nära 50 gånger större än Togos BNP, fick landet att dra tillbaka sitt förslag. Så sent som för ett par veckor sedan hotade företaget Japan Tobacco International den irländska regeringen med stämning om regeringen går vidare med sina planer på att introducera neutrala cigarettpaket.

Detta ger en fingervisning om vad som kan hända Sverige och andra EU-länder om vi förhandlar fram avtal som ger företag möjlighet att utmana våra lagar utanför vårt nationella rättssystem. De här handelsavtalen skiljer sig dessutom markant från tidigare avtal genom dess omfattning och djup.

Även om avtalstexten på de här områdena blivit bättre i CETA och TTIP menar över 100 ledande experter på juridik och internationell rätt i ett svar till EU-kommissionen att även de nya förslagen på ISDS misslyckas med att garantera ländernas rätt att reglera. Akademikerna förstår inte vad poängen skulle vara med att inkludera ISDS i exempelvis avtalet med USA. Skulle företag anse sig ha blivit diskriminerade eller blivit utsatta för expropriering finns möjlighet att bestrida detta inom ramen för de nationella rättssystemen.

Det är företag som Phillip Morris som kommer att kunna nyttja privata skiljedomstolar för att försöka underminera, stoppa eller få kompensation för nya lagar som syftar till att skydda folkhälsan och minska tobaksanvändningen. Skulle Sverige och EU ratificera CETA eller TTIP med en tvistlösningsmekanism (ISDS) inbakat i avtalen riskerar Sverige att dras inför rätta av samma företag som nu försöker underminera folkrättsreformer världen över.

Det känns bra onödigt.

Kommentarer inaktiverade.