Riksdagsledamöter sågade regeringens TTIP-argument

I måndags var det återigen dags för interpellationsdebatt om TTIP i riksdagen. Handelsminister Ewa Björling hade det om möjligt ännu svettigare än mot Jonas Sjöstedt, och hennes svar innehöll mer än ett direkt sakfel.

Det var Miljöpartiets Annika Lillemets samt Vänsterpartiets Jens Holm som i varsin interpellation ställt frågor om TTIP till handelsministern, bl.a. rörande potentiella risker för miljön och konsumenter, tveksamheter kring de ekonomiska prognoserna samt behovet av att inkludera den nu mycket debatterade ISDS-mekanismen.

Handelsminister Ewa Björling (M) gick ut hårt och hävdade bland annat att ”grundläggande bestämmelser som till exempel rör genetiskt modifierade organismer eller hormonbehandlade djur ingår inte i förhandlingarna”. Ett uttalande som gjorde Jens Holm ganska förvånad. Han refererade till protokollet från förhandlingarna i Bryssel i mars då USA:s representant framhöll att de förhandlar om allt; inklusive nötkött, alla livsmedel och GMO. Varken EU:s eller USA:s chefsförhandlare hävdar att hormonbehandlat kött är uteslutet ur förhandlingarna, tvärtom uppgav båda motsatsen när de fick frågan under den senaste förhandlingsrundan i Bryssel.

Björling hävdade även i sitt svar att ingen EU-lagstiftning som syftar till att skydda områden såsom miljö, livsmedel, djur, hälsa och konsumentskydd kommer att urholkas av TTIP, vilket fick Holm och Lillemets att reagera. Lillemets påpekade mycket riktigt att regeringens siffra om 1700 kr svensk/år bygger på att alla tullar och samtliga politiskt påverkbara icke-tariffära handelshinder tas bort. Hon bad således handelsministern förklara vilka handelshinder som  blir kvar att ta bort om skydd för miljö, hälsa, djur, livsmedel och konsumentskydd inte påverkas, något som handelsministern inte svarade på. Även Jens Holm bad Ewa Björling att förklara hur hon kan veta att dessa områden inte kommer att påverkas, då avtalet inte finns på pränt samt båda sidors chefsförhandlare talar om att inkludera allt i förhandlingarna. Inte heller Holm fick något svar.

Jens Holm tog även fasta på en konkret formulering i Björlings svar; ”I ditt svar till mig och Annika Lillemets säger du, Ewa Björling, att det är viktigt att hitta rätt balans mellan investeringsskydd och staters rätt att lagstifta. Det var i princip ett citat. Vad är det för balans vi ska hitta? Vad är det i vår lagstiftning som är problemet? Vad är det som ska balanseras i vår lagstiftning? Vad vill du ta bort från vår lagstiftning? Jag tycker att det är självklart att vi ska få ha våra lagar för arbetsrätt, för välfärd, för djurskydd, för miljö och så vidare.”

Annika Lillemets (MP) bad även återkommande om svar på när de 1700 kr per svensk/år som regeringen framhåller kommer att dyka upp. Ewa Björling konstaterade att effekten är 1700 kr per år för 2015, men exempelvis 1800 kr för 2018. Vad handelsministern, eller utrikesdepartementet, antingen inte har förstått eller vill erkänna, är att de här effekterna ligger långt i framtiden. Enligt Kommerskollegiums studie ges ett permanent tillskott till BNPn, vilket då kan översättas i återkommande ”årliga” siffror, först tio år efter det att TTIP implementerats. Alltså närmare år 2030.

Det är anmärkningsvärt att regeringen, medvetet eller omedvetet, använder sig av så felaktiga påståenden. Ingenting, förutom audiovisuella tjänster, är formellt undantaget ur TTIP-förhandlingarna. Det är omöjligt för handelsministern att garantera att miljöskydd, konsumentskydd m.m. inte kommer att påverkas. Dessutom går det inte alls ihop med de ekonomiska siffror hon framhåller, som bygger på att 100 % av de politiskt påverkbara icke-tariffära handelshindren tas bort, d.v.s. mängder med regleringar som syftar till att skydda just miljön och konsumenter. Slutligen nämner man inte heller att de årliga effekterna av TTIP inte kommer att träda i kraft direkt, utan snarare närmare år 2030. Frågan kvarstår förstås om regeringen helt enkelt inte förstått kommerskollegiums studie. Antingen förstår helt enkelt inte regeringen grundläggande förhållanden som rör TTIP. Eller så sprider de felaktig information medvetet. Frågan är vad som är värst.

Ewa Björling avslutade med att säga, apropå att avtalet inte är färdigt, att  ”i det läget kategoriskt ta ställning för att vara negativ mot TTIP och säga att det aldrig går att rösta ja till det, innan vi ens vet vad det innebär, tycker jag inte är hederligt mot svenska folket.” Men att använda felaktiga siffror, använda inkorrekta påståenden och kategoriskt vara positiv till ett avtal går tydligen bra.

Lillemets avslutade med att sammanfatta Miljöpartiets hållning i frågan om TTIP;
”Vi i Miljöpartiet är aldrig beredda att sälja ut viktiga grundbultar i samhället såsom miljö- och konsumentskydd. Men jag kan tyvärr inte dra någon annan slutsats av handelsministerns resonemang än att regeringen är beredd att sälja ut. Och därtill billigt.

 Se hela debatten här

One comment

  1. Ove Nordström

    Varför helt enkelt inte anmäla deras vilseledande och felaktiga uppgifter till KU? Det om något (att ljuga för svenska folket inför rikets högsta beslutande organ) är väl en sak för KU!