Amerikansk företagslobby stoltserar med sin inblandning i TTIP

Amcham EU, som är en paraplyorganisation för amerikanska företag med intressen i Europa, har lobbat intensivt för TTIP senaste veckorna. Sedan tidigare har organisationen proklamerat en väldig entusiastisk inställning till TTIP-förhandlingarna, och visar sig nu ha varit mycket aktiv under den andra förhandlingsrundan som pågick i Bryssel för två veckor sedan. På sin hemsida stoltserar man med att ha haft direkta möten med flera huvudpersoner inom det amerikanska förhandlingsteamet, inklusive chefsförhandlaren Dan Mullaney. Man deltog även i det stora stakeholdermöte som EU-kommissionen anordnade den 15e november, och beskriver att man varit ”heavily engaged” under den andra förhandlingsrundan.

Bland organisationens medlemmar återfinns företag som Mosanto, Phillip Morris Int. , Time Warner och Pzifer. Inte direkt företag som ligger på topplistan över USA:s mysigaste. Monsanto är ett kemi- och jordbruksföretag som är extremt pådrivande för spridningen av genmodifierade grödor och via sina minst sagt aggressiva metoder stött på stora protester världen över. Phillip Morris, som är världens största tobaksbolag, har via den välbekanta ISDS-mekanismen stämt regeringarna i Uruguay och Australien för att man infört större varningstexter på sina cigarettpaket, och var via massiva lobbingkampanjer instrumentell i att försvaga tobaksdirektivet som nyligen röstades i EU-parlamentet. Time Warner lobbade bl.a. genom paraplyorganisationen the Creative Media and Business Alliance” (CMBA) stenhårt för att införa datalagringsdirektivet (i syfte att använda det för att bekämpa illegal fildelning) och ville att privata aktörer skulle få tillgång till vanliga medborgares trafikdata. Pzifer är ett av världens största läkemedelsbolag och var också en av de stora förespråkarna av ACTA-avtalet (och försöken att via ACTA minska tillgången till generiska läkemedel).

I sitt positionspapper om TTIP, daterat maj 2013, belyser organisationen en mängd aspekter som man vill se i TTIP. Först och främst poängteras behovet av en stark mekanism för Investor-State Dispute Settlements (ISDS) (”An agreement building upon the longstanding traditions of US and EU treaties and agreements and a strong investor-state arbitral mechanism should be endorsed. Investment and investor-state arbitration are strongly supported by the business community”.)

Därutöver talar man sig varma för Genmodifierade livsmedel (GMO), ser en åldrande befolkning som ”marknadsmöjligheter” som för privata företag kan resultera i expansion inom äldrevård, sjukvård och läkemedelsmarknaden, samt vill stärka immaterialrätten och verkställigheten (enforcement) av densamma (vilket är identiskt med det man sade kring ACTA-avtalet) i såväl EU som USA. Stärkt immaterialrätt är sällan särskilt populär hos piraterna, som dock kan glädja sig åt att Amcham via TTIP vill avskaffa tullarna på (spritdrycken) rom. Skepp ohoj…

ignacio and dan
Vad har de här två herrarna gemensamt? De har båda suttit med tillsammans i flera paneldiskussioner anordnade av Amcham EU.

Amcham har tidigare träffat den amerikanska chefsförhandlaren Dan Mullaney samt EU:s chefsförhandlare Ignacio Gracia-Bercero en hel del. Såväl 2012 som i mars i år anordnade man evenemang där de två förhandlarna (innan de officiellt utnämnts) satt i samma panel, även tillsammans med representanter från Amchams medlemmar (bl.a. ovanstående företag) och talade om ”Policy measure to promote growth and jobs” (sv. ung. politiska åtgärder för att främja tillväxt och jobb) samt hur man skall överbygga skillnaderna mellan EU och USA och skapa ett effektivt avtal.

Är det då så konstigt att en organisation som Amcham har dessa möjligheter att träffa förhandlarna och påverka innehållet i avtalet? Jämför vi med vilka möjligheter representanter från civilsamhället haft att göra samma sak, så kan vi åtminstone enas kring att det uppenbart är en ganska anmärkningsvärd skillnad på vem som får tillgång till den här sortens möten. Corporate Europe Observatory har tidigare rapporterat om att drygt 92 % av de möten med ”intressenter” har varit med företrädare från industrin och andra ekonomiska särintressen, så slagsidan är väl stor…

Tveklöst behövs det mer öppenhet och insyn för vanliga medborgare, sakkunniga frivilligorganisationer och folkvalda politiker i de här förhandlingarna. Att industrin i det närmaste har ensam tillgång till förhandlingarna kommer inte resultera i ett balanserat avtal som tar tillvara andra intressen än de krasst ekonomiska.

Fotnot: NY Times avslöjade tidigare i år hur EU-kommissionen redan innan förhandlingarna om TTIP offentliggjorts konsulterade industrin kring hur avtalet skulle se ut.

Kommentarer inaktiverade.