455 miljö- och fackliga organisationer kräver att CETA stoppas

Idag har 455 organisationer från civilsamhälle och fack gått ut i ett gemensamt upprop där de kräver att CETA-avtalet stoppas. Organisationerna, som inkluderar miljögrupper, konsumentorganisationer, fack, djurrättsorganisationer, hjälporganisationer m.fl. från både Kanada och EU, menar att CETA riskerar att försvåra möjligheten att stärka skyddet för miljö och människor i framtiden. I stället vill organisationerna se en reformerad handelspolitik som är hållbar och rättvis.

Bland de många organisationer som skrivit under uppropet återfinns stora miljöorganisationer som European Environmental Bureau (EEB) och Greenpeace, fackförbud som Public Services International (PSI) och European Federation of Public Service Unions (EPSU) samt internationella organisationer som ActionAid och IOGT-NTO.

I sitt upprop pekar undertecknarna på att CETA kan leda till drastiskt ökade läkemedelskostnader i Kanada, allvarligt begränsa regeringars förmåga att reglera offentliga tjänster och återta misslyckade privatiseringar i offentlig regi samt ge företag ett kraftfullt verktyg att via investeringsskyddet avskräcka demokratiska beslut för att exempelvis stärka klimatarbetet. Av dessa anledningar rekommenderar organisationerna EU-parlamentet, det kanadensiska parlamentet och parlamenten i EU:s medlemsländer att förkasta avtalet.

Viktigt omröstning om CETA i EU-parlamentet

Idag röstar EU-parlamentet om huruvida de vill skicka det kontroversiella CETA-avtalet till EU-domstolen. Anledningen är avtalets investeringsskyddsmekanism, som såväl det europeiska domarförbundet, otaliga studier (se ex. 1, 2 och 3) och över 100 professorer i juridik och internationell rätt menar sannolikt strider mot EU-rätten.

Omröstningen sker efter att över 80 EU-parlamentariker från flera olika partigrupper lagt fram en resolution. EU-domstolen skall inte utvärdera huruvida CETA är ett bra avtal, utan endast huruvida det är förenligt med EU:s fördrag.

Alla EU-parlamentariker är dock inte intresserade av att låta EU-domstolen säkerställa att CETA är lagligt. I måndags röstade en knapp majoritet mot att ens låta resolutionen debatteras – detta trots att parlamentet tidigare debatterat frågor som vinter/sommartid. Ett flertal svenska borgerliga EU-parlamentariker röstade emot att låta fråga debatteras.

Ironiskt nog har borgerliga ledamöter tidigare argumenterat för att det är enormt viktigt att tillfråga EU-domstolen om handelsavtal. När det kontroversiella ACTA-avtalet debatterades år 2012 sade Christofer Fjellner (M), då ansvarig för frågan för den konservativa partigruppen EPP, att ”Jag vill lyssna till det högsta juridiska organet i EU. Det är att ta frågan på allvar. Vad är det ni andra är så rädda för att EU-domstolen ska säga, som gör det så enormt viktigt för er att hålla omröstningen innan vi hört deras utlåtande”?

Vi får hoppas att de borgerliga EU-parlamentarikerna lyssnar på sig själva och röstar för att skicka CETA till EU-domstolen.


Uppdaterat: Med röstsiffrorna 419 mot 258 röstade EU-parlamentet ned resolutionen. Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna röstade för att stödja resolutionen. Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna röstade emot.

Därför måste CETA stoppas

Det kontroversiella CETA-avtalet godkändes för knappa två veckor sedan av EU:s ministerråd. Men för att kunna träda i kraft måste även EU-parlamentet ge sitt godkännande, en omröstning som förväntas genomföras inom ett par månader. Därefter måste även nationella parlament godkänna avtalet. Således har avtalet fortfarande en lång väg att vandra. I det här inlägget försöker vi förklara vad CETA är, vad dess påstådda fördelar handlar om och vilka risker som finns med avtalet – risker som är så allvarliga att avtalet måste stoppas.

Vad är CETA?
Comprehensive Economic and Trade agreement (CETA) är ett omfattande handels- och investeringsavtal mellan EU och Kanada. Förhandlingarna påbörjades 2009 och avslutades 2014, men på grund av kritik mot avtalets investeringsskydd blev den juridiska genomgången klar först våren 2016, då vissa förändringar av investeringsskyddet gjorts. Investeringsflödena mellan regionerna är redan idag stor, och den bilaterala handeln beräknas vara värd 60 miljarder euro årligen. Avtalet kommer att avskaffa över 95 % av de befintliga tullarna mellan EU och Kanada och ge europeiska företag större tillgång till den kanadensiska upphandlingsmarknaden. Samtidigt innehåller avtalet ett flertal aspekter som är ytterst allvarliga sett till vår förmåga att i framtiden lagstifta för att stärka skyddet för klimat, miljö, djur och människor.

Vilka fördelar menar förespråkarna att det ska ge?
Återkommande argument till stöd för CETA är att avtalet skall skapa tillväxt och jobb. Optimistiska beräkningar visar på att avtalet kan ge EU uppemot 0,03 % BNP/tillväxt efter ca sju år, ett permanent tillskott till ekonomin som ”följer med” varje år (därav pratet om en årlig effekt). Inga belägg för att avtalet skulle skapa jobb finns, de oberoende studier som utvärderat jobbeffekter pratar om högst marginella effekter, oavsett riktning (fler eller färre). Nyligen släpptes även en ny studie från Tufts Universitet som menar att CETA kommer leda till färre arbeten, minskad tillväxt och ökad social ojämlikhet i EU. Studien använder dock en alternativ modell som, i likhet med den dominerande modellen för att förutspå effekterna (CGE), har kritiserats. Det mest sannolika är att CETA kommer att få högst marginella, om några, positiva effekter på ekonomin i EU.

Förespråkarnas argument om jobb och tillväxt är därav dåligt underbyggda och har
inget forskningsmässigt stöd. Trots detta fortsätter exempelvis Sveriges handelsminister, Ann Linde (S), att påstå att avtalet ska ge omfattande tillväxt och jobb. Detta är önsketänkande – inte fakta.

Vad är problemet?
I grunden finns väldigt många farhågor kring vad CETA kan resultera i. Nedan ges två mer ingående exempel i form av tjänsteområdet och avtalets investeringsskydd, men på ett flertal områden finns problem; det gäller avtalets regulativa samarbete, bristen på efterlevnadskrav gällande kapitlen om hållbarhet och fackliga rättigheter,
jordbruk och djurskydd, dataskydd, offentlig upphandling m.m.

Investeringsskydd och effekter på miljö/klimat
CETA innehåller ett omfattande skydd för utländska investeringar. Det är här viktigt att skilja på de  rättigheter som ges investerare (materiella villkor) samt den tvistlösning som används när en investerare upplever att en stat brutit mot sina åtaganden (procedur). I CETA ges investerare en stor mängd rättigheter samtidigt som inga av de skyldigheter som medföljer samma rättigheter i nationell rätt följer med. Detta leder till en grav obalans. CETA innehåller även samma form av materiella villkor som utgjort grunden för tidigare uppmärksammade stämningar, exempelvis Philip Morris stämning av Australien för införandet av neutrala cigarettpaket, Transcanadas stämning mot USA för att landet stoppat oljeledningen Keystone XL eller Lone Pines stämning mot Kanada för att
delstaten Quebec infört ett moratorium på fracking. Även om parterna i CETA försökt definiera vad som utgör överträdelser mot dessa artiklar (indirekt expropriation samt rättvis och skälig behandling) är formuleringarna enligt internationella experter fortfarande på tok för vaga och överlämnar ett omfattande tolkningsutrymme till den skiljedomstribunal som skall döma vid ev. stämningar. I CETA ersätts det tidigare ISDS-förfarandet med ICS, en form av permanent domstolslösning, som dock fortsatt präglas av liknande problem som ISDS, och kan i vissa avseenden till och med få en kontraproduktiv effekt.

Avtalets artiklar om direkt/indirekt expropriation samt rättvis och skälig behandling gäller för samtliga centrala delar av avtalet. Det gäller således på gruvområdet, där Kanada huserar flera av världens största företag som i flera fall redan har investeringar i Sverige. Kanadensiska gruvföretag är redan uppmärksammade internationellt för att driva en mängd ISDS-fall, exempelvis i Rumänien där företaget Gabriel Resources stämt landet för att få ett gruvtillstånd (som hållits tillbaka av miljöskäl).  Som ett konkret exempel skulle sannolikt en kraftigt höjd mineralavgift, som exempelvis Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit, kunna föranleda en stämning.

Varför behövs då detta investeringsskydd? Det är väldigt oklart. Det saknas bevis för att det skulle öka mängden investeringsflöden mellan utvecklade länder –  tvärtom menar en studie från Centre for European Policy Studies att både de ekonomiska och politiska kostnaderna för EU kan bli omfattande.

Även om investeringsskyddet, och möjligheten att stämma länder som Sverige, aldrig kan stoppa oss från att lagstifta kan lagstiftning i syfte att stärka skyddet för arbetare, människor och miljö likväl bli föremål för skadestånd, vilket utan tvekan get en avskräckande effekt. Det menar över 100 professorer i juridik och internationell rätt i ett yttrande. Enligt dem ger investeringsskyddet i CETA ekonomiska särintressen ökad makt på bekostnad av allmänintresset. Med CETA riskerar det, enligt professorerna, att bli för dyrt för stater som Sverige att lagstifta till skydd för allmänintresset.

Tjänsteområdet
För att förstå CETA:s effekter på tjänsteområdet är det först viktigt att reda ut ett par begrepp. Det finns till att börja med två huvudsakliga sätt att reglera åtaganden om tjänsteliberaliseringar i den här typen av avtal; negativ kontra positiv förteckning (negative/positive list). I en positiv förteckning gör parterna ett ”aktivt” åtagande och listar de sektorer där de vill göra åtaganden, i en negativ förteckning görs åtaganden på samtliga områden, som sedan begränsas av undantag. Användandet av en negativ förteckning medför av förklarliga skäl en starkare liberaliserings/avregleringseffekt, eftersom detta blir norm, inte undantag.

Undantagen görs på två sätt; I Annex I listas befintliga avvikande åtgärder och regler. I Annex II görs reservationer för framtida åtgärder som avviker mot åtaganden i avtalet. Centralt är således hur dessa reservationer är skrivna och kan tolkas, samt vilka delar av avtalets innehåll som undantaget gäller. Användandet av en negativ förteckning medför även en mekanism (ratchet) som ”låser in” ensidigt genomförda avregleringar i avtalet. Denna mekanism kombineras med en redan gällande regel (standstill) om att parterna åtar sig att inte göra sina respektive tjänstemarknader ”mindre öppna” än de är idag. Detta gäller även om Sverige gjort undantag i Annex I. För att ge ett exempel; Ponera att
en moderatledd regering avvecklar alkoholmonopolet och Systembolaget. Då blir denna avreglering del i CETA. En senare regering kan inte återta monopolet utan att bryta mot CETA, detta trots att Sverige har en undantag i Annex I för Systembolaget. Detta undantag blir verkningslöst i den sekund som den moderatledda regeringen i detta exempel avreglerar sektorn. CETA öppnar därav bara för en form av samhällsutveckling, mot mer avreglering, inte mindre. Bara i de fall Sverige har gjort en omfattande reservation i Annex II kan en återintroducering av ett monopol eller dylikt ske utan att bryta mot avtalet, men då är denna åtgärd ändå föremål för avtalets investeringsskydd.

De undantag EU och Sverige gjort i CETA är överlag inte tillräckliga för att ge
ett fullgott skydd åt offentliga tjänster. Även om så skulle varit fallet gäller alltså de centrala
aspekterna av investeringsskyddet. Då Sverige i stor grad avreglerat offentliga tjänster är vi särskilt sårbara på detta område.

EU:s och Kanadas tolkningsinstrument
I samband med överenskommelsen som gjordes med Belgien, och efter tidigare krav från Tyskland, har EU och Kanada tillkännagivit ett ”tolkande instrument” för CETA, som är tänkt att lösa problemen med avtalet. Men, instrumentet är närmast meningslöst, menar flera internationella experter. Professor Markus Krajewski, som på uppdrag av de tyska gröna gjort en utvärdering av en tidigare version av dokumentet, säger att det inte löser något av de grundläggande problem som finns med avtalet. Samma slutsats drar professor Gus van Harten, som i en omfattande genomgång pekar på åtta olika skäl till varför instrumentet fullständigt misslyckas med sitt syfte och ovanstående problem med CETA kvarstår.

Vad händer nu?
EU:s ministerråd och Kanadas regering har undertecknat avtalet – men det är fortfarande långt kvar innan avtalet är i hamn. Närmast på tur står en omröstning i EU-parlamentet i december alternativt januari. I en identisk omröstning stoppade parlamentet sommaren 2012 det kontroversiella ACTA-avtalet, och parlamentet har i resolutioner om andra avtal som TTIP och TISA ställt krav på skydd för miljö, arbetare och konsumenter som CETA inte lever upp till. Bl.a. de gröna och vänstergruppen är emot CETA, men Socialdemokraterna, som kan forma en kritisk majoritet, vacklar.

Vi kommer förstås rapportera mer om allt inför CETA-omröstningen här, samt komma med tips på hur du som vanlig medborgare kan påverka. Ett första steg är att kontakta din EU-parlamentariker – i nuläget har bara Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet lovat att rösta nej.

Analys av överenskommelsen om CETA

I söndags undertecknade EU och Kanada efter mycket rabalder slutligen CETA-avtalet. Den belgiska regeringen nådde en överenskommelse med sina delstatsregeringar vilket möjliggjorde för EU att skriva under avtalet. Vår analys visar att överenskommelsen långt ifrån löst problemen med CETA – samtidigt som kampen om avtalet är långt ifrån över.

De senaste veckornas CETA-kontroverser har nu resulterat i framför allt två centrala dokument; dels en mindre revidering av den ”uttolkande deklaration” som EU och Kanada sedan tidigare kommit överens om efter krav från Tyskland, och dels en separat överenskommelse mellan Belgien och dess delstatsregeringar, som stöds av  EU och Kanada.

Den deklaration som EU och Kanada kommit överens om innehåller utfästelser kring exempelvis rätten att reglera samt att avtalet inte tvingar parterna att privatisera offentliga tjänster eller stoppar länder från att ta tillbaka dessa i offentlig kontroll. Men detta är inget nytt – CETA har aldrig påtvingat privatisering och kan aldrig stoppa parter från att lagstifta, men ny lagstiftning kan likväl innebära skadestånd eller andra sanktioner om den bryter mot delar av avtalet.  Den kanadensiske professorn Gus van Harten har i en utvärdering poängterat att även om deklarationen skulle vara juridiskt bindande (vilket enligt honom är oklart)  gör den väldigt lite för att lätta de farhågor som finns kring exempelvis avtalets investeringsskydd.

I en presskonferens i samband med att hans rapport diskuterades sade Van Harten att den här typen av formuleringar kan verka övertygande för ”de som inte till fullo förstår hur systemet fungerar” men det enda som bekräftas är en rätt vi redan har, d.v.s. vi behåller rätten (preserves the ability) att lagstifta. Investeringsskyddet fungerar avskräckande, eftersom vi självklart är fria att lagstifta, men att ny lagstiftning kan bryta mot avtalet och därigenom leda till skadestånd eller hot om skadestånd. På det hela taget är detta, menar van Harten, en låtsasreform.

Även professor Markus Krajewski, som gjort en kort utvärdering av en tidigare version av texten, drar liknande slutsatser och menar att texten inte löser något av de grundläggande problem som finns med CETA.

Kritiken kommer dock inte bara från forskare. Miljöorganisationen Greenpeace fortsätter att såga avtalet, i likhet med Corporate Europe Observatory, en organisation som granskar lobbyismen i EU. Även FN:s särskilde rapportör för främjandet av en demokratisk världso0rdning, Alfred de Zayas, uppmanar nu parterna att inte underteckna CETA. De Zayas menar att CETA inte är förenligt med demokrati och mänskliga rättigheter.

Den andra delen rör den belgiska överenskommelsen. Till att börja med förbehåller sig fortfarande de regionala belgiska parlamenten att säga nej till CETA – detta är dock inget nytt utan i enlighet med Belgiens konstitution. Utöver detta har samtliga delstatsregeringar (förutom Flandern) slagit fast att de ej avser att ratificera CETA på grund av den nuvarande utformningen av investeringsskyddsmekanismen ICS (såvida deras respektive parlament inte säger annorlunda). Således är ett belgiskt ja framöver avhängigt av en utvärdering av ICS och de ytterligare förbättringar EU och Kanada menar sig ha gjort via sin deklaration. Intressant här är att ett nej av en belgisk delstatsregering även innefattar en skrivning om att ratificeringsprocessen av CETA i sådana fall ”permanent misslyckats”, vilket torde omöjliggöra kreativa försök att få igenom CETA utan Belgien.

Belgien kommer även att fråga EU-domstolen huruvida investeringsskyddsmekanismen ICS är förenlig med EU-rätten. Domstolen skall här endast yttra sig kring huruvida mekanismen i EU-rättslig mening är ”laglig”, inte utvärdera dess potentiellt negativa effekter. EU-parlamentets egen juridiska expertenhet har sedan tidigare yrkat på att ICS är förenligt med EU-rätten, något som dock exempelvis juristorganisationen Client Earth inte håller med om. Över hundra professorer i juridik och internationell rätt, som för ett par veckor sedan krävde att investeringsskyddet plockas bort från CETA, har också pekat på att det är högst osäkert huruvida ICS är förenligt med EU-rätten. Att investeringsskyddet skall bedömas av EU-domstolen innebär dock inte att ratificeringsprocessen stannar av.

CETA-avtalet har fortsatt en lång väg att vandra innan det är i hamn – till att börja med måste EU-parlamentet säga ja nästa månad, något som inte är helt klart efter den senaste tidens omfattande debatt. Även om EU-parlamentet skulle rösta ja kan Belgien fortfarande stoppa avtalet, och yttrandet från EU-domstolen kan även det ogiltigförklara avtalet om domstolen finner att ICS står i strid med EU-rätten. Kampen för att stoppa CETA är således långtifrån förlorad utan lär snarare bli än mer intensiv den närmaste månaden.

CETA-mötet ställs in – Belgien når inte kompromiss i tid

Belgiska medier rapporterar nu om det som verkar ganska klart den senaste veckan – det planerade mötet mellan EU och Kanada i morgon för att underteckna CETA ställs in. Trots framsteg i diskussionerna med Vallonien är tiden för knapp för att kunna underteckna avtalet som planerat.

Trots att både rådets ordförande Donald Tusk och handelskommissionär Cecilia Malmström fortsatt vara optimistiska tycks nu deras hopp om att underteckna CETA i morgon vara ute. Den vallonska delstatsregeringen förväntas diskutera igenom huvuddragen i utkastet på kompromiss med sitt parlament samt oberoende experter. När, och om, CETA kan undertecknas blir således en framtida fråga. Det blir åtminstone inte i morgon.

Att CETA-avtalet stöter på patrull så här tidigt i godkännandeprocessen får ses som mycket överraskande. Det kontroversiella ACTA-avtalet, som stoppades av EU-parlamentet sommaren 2012, togs sig igenom ministerrådets godkännande utan problem. Om avtalet nu kommer att falla helt återstår att se.

Dagens besked får ses som ett en stor framgång för de forskare, miljöorganisationer, fack och folkvalda som kritiserat avtalet för att negativt kunna påverka möjligheten att stärka skyddet för miljö, konsumenter och klimat i framtiden.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för CETA-mötet ställs in – Belgien når inte kompromiss i tid Postad i TTIP

Deadline ikväll – men Vallonien vägrar fortsatt ge vika

Trycket på den lilla regionen Vallonien, som för tillfället stoppar CETA-avtalet, tilltar. EU har gett Belgien ett ultimatum – få med Vallonien på tåget senast i kväll, annars ställs det planerade toppmötet på torsdag in. Men Vallonien fortsätter att göra motstånd.

Det vallonska parlamentets talman, André Antoine, sade tidigare idag till belgisk radio att det är omöjligt att gå med på EU:s ultimatum. Demokrati och öppenhet måste, enligt Antoine, respekteras. Under helgen har även EU-parlamentets ordförande, socialdemokraten Martin Schulz, av oklar anledning gett sig in i förhandlingarna, men inte heller han verkar ha lyckats övertyga vallonerna om att ge med sig.

Nu tyder det mesta på att mötet på torsdag mellan EU och Kanada ställs in. Det behöver nödvändigtvis inte betyda slutet för CETA, vallonerna är fortsatt öppna för att diskutera planerade tillägg till avtalet, men avtalet kommer onekligen att försenas.

Vi fortsätter rapportera om händelseutvecklingen under dagen.

Vallonien vägrar ge med sig – fortfarande nej till CETA

Parlamentet i den belgiska regionen Vallonien vägrar ge med sig – trots intensiva övertalningsförsök under gårdagen och natten från EU-ledare. Parlamentets negativa besked till CETA-avtalet kvarstår, då en majoritet i det vallonska parlamentet anser att de garantier som EU-kommissionen försökt presentera om att CETA-avtalet inte ska hota ex. miljö och arbetsrätt samt skydda rätten att reglera inte duger.

Trots detta fortsätter nu förhandlingar med den regionala regeringens president, socialdemokraten Paul Magnette. Ett definitivt besked om den planerade signeringen av avtalet kan ske som planerat nästa vecka väntas dröja ytterligare ett par dagar.

Även om Vallonien till slut skulle ge med sig, och därav möjliggöra för Belgien (och därigenom EU) att skriva under avtalet är detta enbart ett första steg – avtalet måste sedan godkännas i EU-parlamentet samt nationella parlament i EU och Kanada.

Läs mer; Pressmeddelande från Max Andersson (MP)
Kanadensiska professorer stödjer Vallonien

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Vallonien vägrar ge med sig – fortfarande nej till CETA Postad i TTIP

Valloniens nej till CETA får stöd av internationella experter

Efter att det regionala parlamentet i Vallonien stoppat Belgien (och därmed hela EU) från att ge klartecken för CETA skruvas nu trycket upp på det i sammanhanget lilla regionala parlamentet, inte minst från Kanada. Men nu får Valloniens parlament stöd – av kanadensiska forskare.

I ett öppet brev till det vallonska parlamentet och belgiska väljare skriver tio kanadensiska professorer med expertis kring investeringsskydd och ISDS att de vänder sig emot de påtryckningar som nu utövas mot parlamentet från kanadensiska företag och regering. Enligt professorerna gör det vallonska parlamentet helt rätt i att försöka stoppa CETA, då de reformer som föreslagits i avtalet är uppenbart undermåliga. CETA kan enligt professorerna underminera demokratiskt beslutsfattande genom de expansiva rättigheter som tilldelas utländska investerare. Dessa problem gäller, enligt professorerna, oavsett om EU och Kanada försöker anta någon form av ”tolkande deklaration”.

Rörande avtalets investeringsskydd (inkl. ICS) uttrycker professorerna en enorm förvåning till att enskilda regeringar agerar utifrån önskemålen från stora företag och vildsint håller fast vid en sådan djupt bristfällig och odemokratisk modell. Detta trots att det enligt professorerna helt saknas några trovärdiga skäl till att inkludera en sådan tvistlösningsmekanism i CETA.

Det är kritik som även den svenska regeringen torde ta till sig av.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Valloniens nej till CETA får stöd av internationella experter Postad i TTIP

CETA tillfälligt stoppat

Som väntat innebar Valloniens nej till CETA att Belgien inte kunde ge klartecken för avtalet när EU:s handelsministrar träffades tidigare idag. Nu lär ett extremt tryck läggas på Belgien och landets regionala parlament inför det beslutande rådsmötet nästa vecka.

Det stora hoppet från avtalets förespråkare läggs nu på den ”deklaration” som EU-kommissionen och Kanada planerar. Genom denna ytterligare tolkning hoppas EU-kommissionen få med sig Belgien. Deklarationen är även tänkt att användas som ett verktyg för att få kritiska tyska socialdemokraterna med på båten. Innehållet i deklarationen är dock fortsatt vagt formulerat och dess juridiska betydelse är högst oklar, något som även bekräftades av experter när det vallonska parlamentet röstade om CETA förra veckan. Även ett flertal andra organisationer har sågat deklarationen, exempelvis Greenpeace.

Precis som tidigare är Sveriges handelsminister Ann Linde (S) helt frågande till varför enskilda länder protesterar mot CETA-avtalet, och menar att om inte CETA godkänns måste parterna gå tillbaka till avtalet utan krav på miljö och fackliga rättigheter. Måhända har Linde fortfarande inte noterat att CETA i detta avseende inte innebär någon förbättring, då just de artiklar som berör fackliga rättigheter och miljö är undantagna från avtalets generella tvistlösningsmekanism, varvid det inte går att införa några sanktioner om någon av parterna bryter mot just dessa artiklar.

En spännande fortsättning lär följa.

Mer: Presskonferens med Cecila Malmström om dagens möte.
Corporate Europe Observatory, en organisation som bevakar lobbyismen i EU, har skrivit en ny sammanfattning om problemen med CETA.

Belgiska parlament kan stoppa CETA

Tidigare idag röstade det vallonska delstatsparlamentet för att förkasta det kontroversiella CETA-avtalet, som EU förhandlat med Kanada. Det är det andra regionala parlamentet i Belgien som på kort tid förkastar avtalet, vilket kan stoppa  EU-planerna på att skriva under avtalet.

Det vallonska parlamentet röstade med klar majoritet (46-16) för att inte ge Belgiens regering mandat för att skriva under avtalet. Farhågor om att avtalet kan leda till stämningar från utländska investerare samt negativt påverka jordbruket har stått i centrum för kritiken. I Belgien måste samtliga fem regionala parlament ge klartecken för att landets regering skall kunna skriva under avtal som CETA. EU:s ministerråd förväntas skriva under avtalet den 18e oktober, men detta måste göras med enhällighet. Sedan tidigare har ytterligare ett regionalt parlament i Belgien röstat mot avtalet, och nu hopar sig problemen för den belgiska regeringen och inte minst EU-kommissionen.

Vad som händer nu är inte helt klarlagt – möjligen kan den belgiska regeringen förhandla fram någon typ av kompromiss med sina kritiska regionala parlament. Det råder dock inga tvivel om att dagens beslut från det vallonska parlamentet kan hota den planerade underskriften av avtalet i ministerrådet den 18e oktober.

Hemma i Sverige fick regeringen idag godkännande av EU-nämnden för att skriva under avtalet på kommande ministerrådsmöte. Endast Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. Utifrån vilken linje den socialdemokratiska handelsministern Ann Linde drivit de senaste månaderna kom beskedet från EU-nämnden knappast som en överraskning. Linde avfärdar på samma sätt kritik mot avtalet i Ekot, detta trots att vi tidigare kunnat visa att hennes argumentation bygger på direkta felaktigheter.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Belgiska parlament kan stoppa CETA Postad i TTIP