Utskott sade ja till CETA

I torsdags röstade EU-parlamentets miljöutskott ja till CETA med röstsiffrorna 40-24. Ett beslut som tveklöst ökar sannolikheten för att avtalet kommer att gå igenom EU-parlamentet. Men än är striden ej över.

Resultatet av omröstningen visade återigen på en djupt splittring inom socialdemokraterna (S&D) och hur CETA skär rakt igenom partigruppen. Nio socialdemokratiska ledamöter röstade för att förkasta avtalet, medan åtta röstade för att godkänna det, och en ledamot lade ner sig röst. Den socialdemokratiska partigruppen i miljöutskottet kunde inför omröstningen inte enas om en gemensam linje, varav deras ledamöter röstade utan någon rekommendation från partigruppen.

Om en dryg vecka röstar det internationella handelsutskottet om hur det rekommenderar EU-parlamentet att rösta i den avgörande omröstningen i mitten av februari. För att fälla CETA i EU-parlamentet kommer ca 90 % av parlamentets socialdemokrater behöva rösta mot avtalet – något som kan ske om partigruppen enas om en gemensam linje. Det faktum att omröstningen nyligen återigen skjutits upp tyder på att kampen inom socialdemokraterna kring omröstningen är långt ifrån över.

Miljöutskottets ansvarige – ”Därför måste CETA stoppas”

Följande är ett gästinlägg av Bart Staes, EU-parlamentariker och ansvarig ledamot för CETA i miljöutskottet. Inlägget har även skickats som brev till ledamöter av miljöutskottet.

I morgon kommer vi i EU-parlamentets miljöutskott att rösta om huruvida vi rekommenderar handelsutskottet att ge sitt samtycke till eller förkasta handels- och investeringsavtalet CETA med Kanada.

I mitt utkast på yttrande rekommenderar jag att vi rekommenderar att förkasta avtalet, en rekommendation jag gör av följande anledningar;

– EU och Kanada har väldigt skilda synsätt när det gäller hälso- och miljörelaterade frågor, livsmedelssäkerhet och djurskydd.

– Kanada har återkommande inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) använt sig av juridiska åtgärder för att utmana EU:s och medlemsstaternas regler, exempelvis gällande GMO, hormonbehandlat kött, sälprodukter och asbest. Kanada har dessutom en lång historia av att motsätta sig central EU-lagstiftning på området, såsom kemikalielagstiftningen REACH, Bränslekvalitetsdirektivet och lagstiftning kring bekämpningsmedel.

– EU:s standarder har redan sänkts eller föreslagit att sänkas som en effekt av de pågående handelsförhandlingarna. Detta gäller exempelvis bränslekvalitetsdirektivet, hormonstörande ämnen, och GMO.

Det är min uppfattning att CETA ytterligare kommer stärka Kanadas position i detta avseende genom att ge instrument att pressa EU att avstå från att stärka, eller rentav försvaga, sina miljö- och hälsostandarder.

I mitt utkast på yttrande har jag utgått från det yttrande miljöutskottet antog om TTIP den 16e april 2015, vilken antogs med en stor majoritet. Det finns inga skäl att förhålla sig annorlunda till ett avtal med Kanada än vad vi gjort när det gäller ett avtal med USA. Enligt min bedömning öveträder CETA på sju punkter de absoluta minimikrav miljöutskottet ställt på TTIP, riskerar att underminera EU:s standarder på fyra områden som miljöutskottet pekat ut som centrala, samt uppnår inte rekommendationerna från miljöutskottet på ytterligare fem områden. Jag vill peka ut två överträdelser i CETA mot miljöutskottets minimikrav på TTIP som är särskilt centrala;

A) CETA värnar inte försiktighetsprincipen

I miljöutskottets yttrande om TTIP kan följande läsas; ”Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s strategier och principer for skydd och förbättring av människors halsa, djurs halsa och miljon upprätthålls under förhandlingarna, både rättsligt och faktiskt, och att de till fullo återspeglas i det slutliga TTIP-avtalet”

En studie av fyra akademiska experter på CETA, TTIP och EU:s försiktighetsprincip kom till följande slutsats;

”Överlag är det sannolikt att EU:s nuvarande och framtida lagstiftning för skyddet av hälsa, miljö och konsumenter kommer att stöta på svårigheter via CETA och TTIP. EU:s försiktighetsprincip och dess framtida tillämpning är inte tillräckligt förankrat och skyddad i avtalstexterna. Kapitlen om SPS-åtgärder, tekniska handelshinder (TBT) och regleringsåtgärder samt kapitlen om handel och fackliga rättigheter och hållbar utveckling följer ett tillvägagångssätt som inte är förenligt med försiktighetsprincipen. När det gäller hormonstörande ämnen och bekämpningsmedelsrester blir en sådan negativ inverkan på försiktighetsprincipen uppenbar redan i nuläget.

B) CETA skulle etablera ett nytt domstolssystem tillgängligt för investerare utan några krav på att först passera nationella domstolar.

I sitt yttrande om TTIP sade miljöutskottet att;
Kommissionen uppmanas att motsatta sig inbegripandet av tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP, eftersom denna mekanism a ena sidan riskerar att fullkomligt undergräva EU:s, dess medlemsstaters och regionala och lokala myndigheters suveräna ratt att anta förordningar om folkhalsa, livsmedelssäkerhet och miljö, och det a andra sidan bor vara upp till medlemsstaternas domstolar att garantera ett effektivt rättsligt skydd baserat pa demokratisk legitimitet samt att avgöra alla eventuella tvister på ett kompetent, effektivt och kostnadseffektivt sätt”.

En holländsk juridikprofessor har i en studie kommit fram till att;
CETA:s förändringar av ISDS är signifikanta och positiva, men de misslyckas med att skapa ett balanserat sätt att lösa, på ett rättvist och oberoende sätt, tvister om vad stater lagligen kan göra för sina befolkningar. I stället kommer CETA att expandera ISDS och därigenom underminera såväl demokratins roll som de länders regeringar vars domstolar är mer oberoende, mer rättvisa och mer balanserade än en ISDS-domstol”.

En amerikansk juridikprofessor menar att avsaknaden av krav på att passera nationella domstolar innan ICS används får följande effekter;

Reformer som inte tar itu med förskjutningen av nationella domstolar som det primära forumet för tvister som gäller utländska investeringar, såsom det system (ICS) som har föreslagits av EU-kommissionen, kommer sannolikt inte att lösa debatten om investeringsskyddet i TTIP eller den mer omfattande legitimitetskrisen för ISDS. Införandet av ett krav på att första passera lokala och nationella domstolar skulle däremot kunna minska motståndet mot ISDS avsevärt. I stället för att i huvudsak fungera som första instans för investeringstvister skulle investeringsdomstolar erbjuda ett extra lager av skydd tillgängliga för utländska investerare för att avhjälpa eventuella brister i nationella rättsordningar. Förutom att minska motstånd mot införandet av ISDS i TTIP och andra nya avtal, skulle denna metod sannolikt resultera både i färre kontroversiella ISDS-skadestånd och främja ökad integration med nationella rättsordningar, och därigenom lägga grunden för ett investeringsskyddssystem som skulle kunna erhålla ett bredare och mer långsiktigt politisk stöd”.

Det är även värt att notera följande punkt från EU-parlamentets TTIP-resolution;
xv) se till att utländska investerare behandlas på ett icke-diskriminerande sätt, samtidigt som de inte ges fler rättigheter än inhemska investerare, och ersätta systemet för tvistlösning mellan investerare och stat med ett nytt system, vilket är baserat på demokratiska principer och föremål för tillsyn, där potentiella fall behandlas på ett transparent sätt av offentligt tillsatta oberoende professionella domare vid offentliga utfrågningar och som innehåller en överklagandemekanism, som garanterar konsekventa rättsliga beslut och där EU-domstolen och de nationella domstolarnas jurisdiktion respekteras, och där privata intressen inte kommer åt att undergräva den offentliga politikens intressen.

Jag uppmanar nu de som tidigare givit sitt stöd till miljöutskottet yttrande om TTIP att stödja mitt förslag på yttrande och avslå de ändringsförslag som vill godkänna CETA.

// Bart Staes

Miljöorganisationer uppmanar utskott att stoppa CETA

I morgon röstar EU-parlamentets miljöutskott (ENVI) om det kontroversiella CETA-avtalet. Nu kräver ett flertal ansedda miljöorganisationer, däribland Europas största miljöorganisation European Environmental Burea (med svenska Naturskyddsföreningen som medlemmar), att utskottet röstar nej till avtalet. Organisationerna menar att CETA sannolikt kommer att få negativa effekter för såväl miljön som folkhälsan.

I sitt öppna brev till miljöutskottets medlemmar pekar miljöorganisationerna ut en mängd områden som kan drabbas negativt av CETA, bl.a. kring miljö, djurskydd, kemikalier, folkhälsa och klimatarbetet. Särskilt allvarligt är att avtalets investeringsskydd, där utländska företag ges möjlighet att stämma länder som Sverige utanför nationella domstolar, riskerar att ge företag ett kraftfullt verktyg för att utmana framtida klimatbeslut. Dessutom huserar Kanada några av världens största gruvföretag, som vid upprepade tillfällen använt liknande investeringsskyddsklausuler för att motarbeta och avskräcka miljöprövningar i samband med mineraluttag och tillståndsprövningar – något som är särskilt allvarligt för Sveriges del med tanke på vår omfattande mineraltillgång.

Sedan tidigare har EU-parlamentets sysselsättningsutskott (EMPL) rekommenderat att avtalet förkastas. Miljöutskottet röstar nu om ett liknande yttrande till det internationella handelsutskottet (INTA), som i sin tur röstar senare denna månad i en rekommendation till hela parlamentet. Den ledamot som ansvarar för frågan i miljöutskottet, Bart Staes (gröna), har rekommenderat utskottet att rösta nej. Morgondagens omröstning förväntas bli mycket jämn, och vi rapporterar självklart här på bloggen så fort omröstningen är avslutad. För den som känner sig manad att kontakta ledamöter av utskottet och be dem rösta nej till CETA, finns en lista över samtliga utskottsmedlemmar samt samtliga kontaktuppgifter (klicka på namnen) här.

USA återupptar strid med EU om hormonkött

En av de mest kontroversiella frågorna i TTIP har varit det amerikanska hormonbehandlade köttet, som kritiker har fruktat kan komma att tillåtas i EU. Efter att TTIP-avtalet försenats och dess framtid nu är oklar har USA återigen påbörjat en strid med EU om det kontroversiella köttet.

Den amerikanska köttproduktionen drivs i stor utsträckning av användandet av olika typer av tillväxthormoner, som gör att djuren växer snabbare, men också åsamkar lidande hos djuren. Hormonbehandlat amerikanskt kött är i nuläget förbjudet i EU av hälsoskäl utifrån försiktighetsprincipen, då EU menar att det inte går att garantera att köttet är ofarligt att äta. USA och Kanada har sedan tidigare drivit en tvist mot EU inom ramen för WTO, och också vunnit. Men EU har bibehållit sitt förbud, och har som kompensation ålagt sig att importera hormonfritt kött från Kanada och USA. I USA har TTIP setts som ett bra forum för att lösa konflikten, något som även ett flertal amerikanska senatorer krävt, men då avtalet är uppskjutet på obestämd tid  återupptar USA nu tvisten.

EU-kommissionen har under TTIP-förhandlingarna hela tiden insisterat att de inte kommer att tillåta hormonbehandlat kött. Uppenbarligen är detta dock något som USA i sin tur inte kommer att acceptera. Skulle hormonbehandlat kött tillåtas på EU:s marknad i stor omfattning skulle det sannolikt drabba svenska bönder hårt, då dessa tvingas konkurrera med kött som är framställt med såväl kemikalier som är förbjudna i EU som närmast obefintligt djurskydd, vilket snedvrider konkurrensen och ger ett betydligt lägre produktionspris. Det kan i sin tur även indirekt påverka svenskt djurskydd.

USA har deklarerat att de efter en översyn kommer att införa högre tullar på utvalda EU-produkter tills dess att förbudet upphör.

Se även; ATL

Brittiska socialdemokrater för frihandel – men mot CETA och TTIP

Det brittiska socialdemokraterna, Labour, delar inte den svenska regeringens syn på TTIP och CETA-avtalen. I ett inlägg på forumet Labourlist menar Barry Gardiner, partiets ansvarige för handelsfrågor, att även om hans parti är starka anhängare av frihandel så är såväl innehållet i som hemlighetsmakeriet kring TTIP och CETA oacceptabelt.

Gardiner fick, som första ledamot av Storbritanniens underhus, nyligen läsa det hemliga utkastet på TTIP och fann inga garantier för att negativa effekter på arbetsrätt, miljöskydd och jordbruket kommer att undvikas. Inte minst kritiserar han och Labour hur avtalets investeringsskyddsmekanism kan komma att utnyttjas som ett verktyg för att motarbeta ny lagstiftning. Han pekar även ut CETA som en direkt ”lillebror” till TTIP som präglas av samma problem.

Labour är, enligt Gardiner, starka anhängare av frihandel, som han menar har potential att skapa tillväxt och jobb. Men, då hans parti samtidigt vill värna miljöskyddet, använda handel som ett verktyg för att motarbeta ekonomisk ojämlikhet och aldrig kan acceptera det parallella rättssystem som upprättas i CETA (ICS) som riskerar att ”paralysera ny lagstiftning” tar hans parti avstånd från CETA och TTIP. I stället skall Labour verka för en helt annan form av handelsavtal i framtiden, något som Storbritannien som bekant kommer att få förhandla på egen hand efter brexit.

Labour har 20 ledamöter i EU-parlamentet,  lika många som hela Sverige. Om partiets EU-parlamentariker röstar som Gardiner tycks rekommendera kan det definitivt ha påverkan på den kommande omröstningen i EU-parlamentet om CETA som sker i början på februari.

Efter nej i utskott väntar oviss kamp om CETA

Efter att EU-parlamentets sysselsättningsutskott (EMPL) tidigare i månaden röstade nej till CETA-avtalet går nu avtalet en oviss framtid till mötes. Vår genomgång visar att den slutliga omröstningen i EU-parlamentet sannolikt kommer att bli oerhört jämn.

Sysselsättningsutskottet rekommenderar alltså att parlamentet röstar nej till CETA, och påpekade i sitt yttrande att avtalets effekter på jobb och tillväxt i bästa fall är marginella, och i värsta fall kommer att driva på en ökad social ojämlikhet i Europa. Samtidigt menar utskottet att det är oklart om avtalets investeringsskydd är förenligt med EU-rätten. Yttrandet antogs i en jämn votering med röstsiffrorna 27-24. Den stora förändringen mot exempelvis omröstningen om att skicka avtalet till EU-domstolen (som avslogs med stor majoritet), tycks vara att i princip samtliga Socialdemokrater nu valt att rösta betydligt mer CETA-kritiskt. Det tycks inte finnas några mer detaljerade röstsiffror från omröstningen i sysselsättningsutskottet, men utifrån de majoritetsförhållanden som finns röstade sannolikt samtliga socialdemokrater mot avtalet, samtidigt som några enskilda ledamöter från de liberala och konservativa grupperna avstod. Tillsammans hade de partigrupper (liberaler och konservativa) som uttryckt sig positiva till CETA 26 röster, medan de kritiska partigrupperna (extremhöger, vänster och gröna) tillsammans med socialdemokraterna hade 27 röster.

Liknande förhållanden finns både i Miljöutskottet (ENVI) samt handelsutskottet (INTA) som också ska rösta om avtalet. I likhet med sysselsättningsutskottet gör miljöutskottet endast ett yttrande till handelsutskottet, som i sin tur som ansvarigt utskott rekommenderar plenum (hela parlamentet) hur det ska rösta. I miljöutskottet har de CETA-kritiska grupperna tillsammans med Socialdemokraterna 36 röster, att jämföra med konservativa/liberalers 34. Men det finns splittring även inom enskilda partigrupper, så det är nästan omöjligt att säga hur omröstningen slutar.  Ansvarig i miljöutskottet är den gröna ledamoten Bart Staes som är kritisk mot avtalet. Miljöutskottet röstar den 12e januari. I handelsutskottet, som röstar den 24e januari, är det om möjligt ännu jämnare – där har de kritiska grupperna 21 röster (inräknat socialdemokraterna) mot de ceta-positivas 20. Den omröstning som dock är den enda som har formell betydelse är slutomröstningen i plenum. Där kommer socialdemokraterna att helt fälla avgörandet. Den positiva sidan har 359 röster, medan den kritiska (utan S) har 203. Tillsammans med S får dock de kritiska 392 röster och skulle kunna stoppa avtalet, men allt handlar således om hur socialdemokraterna röstar samt huruvida de uppstår splittringar inom de olika partigrupperna.

Utvecklingen med CETA-avtalet liknar nu alltmer vad som hände med det kontroversiella ACTA-avtalet, även det ett omfattande handelsavtal som stoppades av EU-parlamentet sommaren 2012. Det var då, precis som nu, flera jämna voteringar i olika utskott i EU-parlamentet där dock det blev nej till avtalet i samtliga instanser, innan slutligen hela EU-parlamentet fällde avtalet med stor majoritet.

Flera faktorer kan ha påverkat att Socialdemokraterna, precis som med ACTA, förflyttat sig från en mer positiv linje till en något mer kritisk. Dels har de omfattande europeiska protesterna mot avtalet onekligen spelat in, men partigruppen kan också ha påverkats av det faktum att EU-parlamentets ordförande, socialdemokraten Martin Schulz, avgår i januari. Han har pläderat hårt för en CETA-positiv linje, men hans inflytande minskar nu ordentligt i och med att han är på väg bort från parlamentet.

EU-parlamentet röstar slutligen om avtalet den 1a eller 2a februari. En sak står klart – det kommer att bli en mycket jämn omröstning. För de som är kritiska till avtalet är det nu ett gyllene läge att ta kontakt med såväl svenska som övriga ledamöter i EU-parlamentet och be dem att stoppa avtalet.

Läs mer; vår sammanställning om varför CETA måste stoppas.

455 miljö- och fackliga organisationer kräver att CETA stoppas

Idag har 455 organisationer från civilsamhälle och fack gått ut i ett gemensamt upprop där de kräver att CETA-avtalet stoppas. Organisationerna, som inkluderar miljögrupper, konsumentorganisationer, fack, djurrättsorganisationer, hjälporganisationer m.fl. från både Kanada och EU, menar att CETA riskerar att försvåra möjligheten att stärka skyddet för miljö och människor i framtiden. I stället vill organisationerna se en reformerad handelspolitik som är hållbar och rättvis.

Bland de många organisationer som skrivit under uppropet återfinns stora miljöorganisationer som European Environmental Bureau (EEB) och Greenpeace, fackförbud som Public Services International (PSI) och European Federation of Public Service Unions (EPSU) samt internationella organisationer som ActionAid och IOGT-NTO.

I sitt upprop pekar undertecknarna på att CETA kan leda till drastiskt ökade läkemedelskostnader i Kanada, allvarligt begränsa regeringars förmåga att reglera offentliga tjänster och återta misslyckade privatiseringar i offentlig regi samt ge företag ett kraftfullt verktyg att via investeringsskyddet avskräcka demokratiska beslut för att exempelvis stärka klimatarbetet. Av dessa anledningar rekommenderar organisationerna EU-parlamentet, det kanadensiska parlamentet och parlamenten i EU:s medlemsländer att förkasta avtalet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för 455 miljö- och fackliga organisationer kräver att CETA stoppas Postad i TTIP

Viktigt omröstning om CETA i EU-parlamentet

Idag röstar EU-parlamentet om huruvida de vill skicka det kontroversiella CETA-avtalet till EU-domstolen. Anledningen är avtalets investeringsskyddsmekanism, som såväl det europeiska domarförbundet, otaliga studier (se ex. 1, 2 och 3) och över 100 professorer i juridik och internationell rätt menar sannolikt strider mot EU-rätten.

Omröstningen sker efter att över 80 EU-parlamentariker från flera olika partigrupper lagt fram en resolution. EU-domstolen skall inte utvärdera huruvida CETA är ett bra avtal, utan endast huruvida det är förenligt med EU:s fördrag.

Alla EU-parlamentariker är dock inte intresserade av att låta EU-domstolen säkerställa att CETA är lagligt. I måndags röstade en knapp majoritet mot att ens låta resolutionen debatteras – detta trots att parlamentet tidigare debatterat frågor som vinter/sommartid. Ett flertal svenska borgerliga EU-parlamentariker röstade emot att låta fråga debatteras.

Ironiskt nog har borgerliga ledamöter tidigare argumenterat för att det är enormt viktigt att tillfråga EU-domstolen om handelsavtal. När det kontroversiella ACTA-avtalet debatterades år 2012 sade Christofer Fjellner (M), då ansvarig för frågan för den konservativa partigruppen EPP, att ”Jag vill lyssna till det högsta juridiska organet i EU. Det är att ta frågan på allvar. Vad är det ni andra är så rädda för att EU-domstolen ska säga, som gör det så enormt viktigt för er att hålla omröstningen innan vi hört deras utlåtande”?

Vi får hoppas att de borgerliga EU-parlamentarikerna lyssnar på sig själva och röstar för att skicka CETA till EU-domstolen.


Uppdaterat: Med röstsiffrorna 419 mot 258 röstade EU-parlamentet ned resolutionen. Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna röstade för att stödja resolutionen. Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna röstade emot.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Viktigt omröstning om CETA i EU-parlamentet Postad i TTIP

Därför måste CETA stoppas

Det kontroversiella CETA-avtalet godkändes för knappa två veckor sedan av EU:s ministerråd. Men för att kunna träda i kraft måste även EU-parlamentet ge sitt godkännande, en omröstning som förväntas genomföras inom ett par månader. Därefter måste även nationella parlament godkänna avtalet. Således har avtalet fortfarande en lång väg att vandra. I det här inlägget försöker vi förklara vad CETA är, vad dess påstådda fördelar handlar om och vilka risker som finns med avtalet – risker som är så allvarliga att avtalet måste stoppas.

Vad är CETA?
Comprehensive Economic and Trade agreement (CETA) är ett omfattande handels- och investeringsavtal mellan EU och Kanada. Förhandlingarna påbörjades 2009 och avslutades 2014, men på grund av kritik mot avtalets investeringsskydd blev den juridiska genomgången klar först våren 2016, då vissa förändringar av investeringsskyddet gjorts. Investeringsflödena mellan regionerna är redan idag stor, och den bilaterala handeln beräknas vara värd 60 miljarder euro årligen. Avtalet kommer att avskaffa över 95 % av de befintliga tullarna mellan EU och Kanada och ge europeiska företag större tillgång till den kanadensiska upphandlingsmarknaden. Samtidigt innehåller avtalet ett flertal aspekter som är ytterst allvarliga sett till vår förmåga att i framtiden lagstifta för att stärka skyddet för klimat, miljö, djur och människor.

Vilka fördelar menar förespråkarna att det ska ge?
Återkommande argument till stöd för CETA är att avtalet skall skapa tillväxt och jobb. Optimistiska beräkningar visar på att avtalet kan ge EU uppemot 0,03 % BNP/tillväxt efter ca sju år, ett permanent tillskott till ekonomin som ”följer med” varje år (därav pratet om en årlig effekt). Inga belägg för att avtalet skulle skapa jobb finns, de oberoende studier som utvärderat jobbeffekter pratar om högst marginella effekter, oavsett riktning (fler eller färre). Nyligen släpptes även en ny studie från Tufts Universitet som menar att CETA kommer leda till färre arbeten, minskad tillväxt och ökad social ojämlikhet i EU. Studien använder dock en alternativ modell som, i likhet med den dominerande modellen för att förutspå effekterna (CGE), har kritiserats. Det mest sannolika är att CETA kommer att få högst marginella, om några, positiva effekter på ekonomin i EU.

Förespråkarnas argument om jobb och tillväxt är därav dåligt underbyggda och har
inget forskningsmässigt stöd. Trots detta fortsätter exempelvis Sveriges handelsminister, Ann Linde (S), att påstå att avtalet ska ge omfattande tillväxt och jobb. Detta är önsketänkande – inte fakta.

Vad är problemet?
I grunden finns väldigt många farhågor kring vad CETA kan resultera i. Nedan ges två mer ingående exempel i form av tjänsteområdet och avtalets investeringsskydd, men på ett flertal områden finns problem; det gäller avtalets regulativa samarbete, bristen på efterlevnadskrav gällande kapitlen om hållbarhet och fackliga rättigheter,
jordbruk och djurskydd, dataskydd, offentlig upphandling m.m.

Investeringsskydd och effekter på miljö/klimat
CETA innehåller ett omfattande skydd för utländska investeringar. Det är här viktigt att skilja på de  rättigheter som ges investerare (materiella villkor) samt den tvistlösning som används när en investerare upplever att en stat brutit mot sina åtaganden (procedur). I CETA ges investerare en stor mängd rättigheter samtidigt som inga av de skyldigheter som medföljer samma rättigheter i nationell rätt följer med. Detta leder till en grav obalans. CETA innehåller även samma form av materiella villkor som utgjort grunden för tidigare uppmärksammade stämningar, exempelvis Philip Morris stämning av Australien för införandet av neutrala cigarettpaket, Transcanadas stämning mot USA för att landet stoppat oljeledningen Keystone XL eller Lone Pines stämning mot Kanada för att
delstaten Quebec infört ett moratorium på fracking. Även om parterna i CETA försökt definiera vad som utgör överträdelser mot dessa artiklar (indirekt expropriation samt rättvis och skälig behandling) är formuleringarna enligt internationella experter fortfarande på tok för vaga och överlämnar ett omfattande tolkningsutrymme till den skiljedomstribunal som skall döma vid ev. stämningar. I CETA ersätts det tidigare ISDS-förfarandet med ICS, en form av permanent domstolslösning, som dock fortsatt präglas av liknande problem som ISDS, och kan i vissa avseenden till och med få en kontraproduktiv effekt.

Avtalets artiklar om direkt/indirekt expropriation samt rättvis och skälig behandling gäller för samtliga centrala delar av avtalet. Det gäller således på gruvområdet, där Kanada huserar flera av världens största företag som i flera fall redan har investeringar i Sverige. Kanadensiska gruvföretag är redan uppmärksammade internationellt för att driva en mängd ISDS-fall, exempelvis i Rumänien där företaget Gabriel Resources stämt landet för att få ett gruvtillstånd (som hållits tillbaka av miljöskäl).  Som ett konkret exempel skulle sannolikt en kraftigt höjd mineralavgift, som exempelvis Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit, kunna föranleda en stämning.

Varför behövs då detta investeringsskydd? Det är väldigt oklart. Det saknas bevis för att det skulle öka mängden investeringsflöden mellan utvecklade länder –  tvärtom menar en studie från Centre for European Policy Studies att både de ekonomiska och politiska kostnaderna för EU kan bli omfattande.

Även om investeringsskyddet, och möjligheten att stämma länder som Sverige, aldrig kan stoppa oss från att lagstifta kan lagstiftning i syfte att stärka skyddet för arbetare, människor och miljö likväl bli föremål för skadestånd, vilket utan tvekan get en avskräckande effekt. Det menar över 100 professorer i juridik och internationell rätt i ett yttrande. Enligt dem ger investeringsskyddet i CETA ekonomiska särintressen ökad makt på bekostnad av allmänintresset. Med CETA riskerar det, enligt professorerna, att bli för dyrt för stater som Sverige att lagstifta till skydd för allmänintresset.

Tjänsteområdet
För att förstå CETA:s effekter på tjänsteområdet är det först viktigt att reda ut ett par begrepp. Det finns till att börja med två huvudsakliga sätt att reglera åtaganden om tjänsteliberaliseringar i den här typen av avtal; negativ kontra positiv förteckning (negative/positive list). I en positiv förteckning gör parterna ett ”aktivt” åtagande och listar de sektorer där de vill göra åtaganden, i en negativ förteckning görs åtaganden på samtliga områden, som sedan begränsas av undantag. Användandet av en negativ förteckning medför av förklarliga skäl en starkare liberaliserings/avregleringseffekt, eftersom detta blir norm, inte undantag.

Undantagen görs på två sätt; I Annex I listas befintliga avvikande åtgärder och regler. I Annex II görs reservationer för framtida åtgärder som avviker mot åtaganden i avtalet. Centralt är således hur dessa reservationer är skrivna och kan tolkas, samt vilka delar av avtalets innehåll som undantaget gäller. Användandet av en negativ förteckning medför även en mekanism (ratchet) som ”låser in” ensidigt genomförda avregleringar i avtalet. Denna mekanism kombineras med en redan gällande regel (standstill) om att parterna åtar sig att inte göra sina respektive tjänstemarknader ”mindre öppna” än de är idag. Detta gäller även om Sverige gjort undantag i Annex I. För att ge ett exempel; Ponera att
en moderatledd regering avvecklar alkoholmonopolet och Systembolaget. Då blir denna avreglering del i CETA. En senare regering kan inte återta monopolet utan att bryta mot CETA, detta trots att Sverige har en undantag i Annex I för Systembolaget. Detta undantag blir verkningslöst i den sekund som den moderatledda regeringen i detta exempel avreglerar sektorn. CETA öppnar därav bara för en form av samhällsutveckling, mot mer avreglering, inte mindre. Bara i de fall Sverige har gjort en omfattande reservation i Annex II kan en återintroducering av ett monopol eller dylikt ske utan att bryta mot avtalet, men då är denna åtgärd ändå föremål för avtalets investeringsskydd.

De undantag EU och Sverige gjort i CETA är överlag inte tillräckliga för att ge
ett fullgott skydd åt offentliga tjänster. Även om så skulle varit fallet gäller alltså de centrala
aspekterna av investeringsskyddet. Då Sverige i stor grad avreglerat offentliga tjänster är vi särskilt sårbara på detta område.

EU:s och Kanadas tolkningsinstrument
I samband med överenskommelsen som gjordes med Belgien, och efter tidigare krav från Tyskland, har EU och Kanada tillkännagivit ett ”tolkande instrument” för CETA, som är tänkt att lösa problemen med avtalet. Men, instrumentet är närmast meningslöst, menar flera internationella experter. Professor Markus Krajewski, som på uppdrag av de tyska gröna gjort en utvärdering av en tidigare version av dokumentet, säger att det inte löser något av de grundläggande problem som finns med avtalet. Samma slutsats drar professor Gus van Harten, som i en omfattande genomgång pekar på åtta olika skäl till varför instrumentet fullständigt misslyckas med sitt syfte och ovanstående problem med CETA kvarstår.

Vad händer nu?
EU:s ministerråd och Kanadas regering har undertecknat avtalet – men det är fortfarande långt kvar innan avtalet är i hamn. Närmast på tur står en omröstning i EU-parlamentet i december alternativt januari. I en identisk omröstning stoppade parlamentet sommaren 2012 det kontroversiella ACTA-avtalet, och parlamentet har i resolutioner om andra avtal som TTIP och TISA ställt krav på skydd för miljö, arbetare och konsumenter som CETA inte lever upp till. Bl.a. de gröna och vänstergruppen är emot CETA, men Socialdemokraterna, som kan forma en kritisk majoritet, vacklar.

Vi kommer förstås rapportera mer om allt inför CETA-omröstningen här, samt komma med tips på hur du som vanlig medborgare kan påverka. Ett första steg är att kontakta din EU-parlamentariker – i nuläget har bara Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet lovat att rösta nej.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Därför måste CETA stoppas Postad i TTIP

Analys av överenskommelsen om CETA

I söndags undertecknade EU och Kanada efter mycket rabalder slutligen CETA-avtalet. Den belgiska regeringen nådde en överenskommelse med sina delstatsregeringar vilket möjliggjorde för EU att skriva under avtalet. Vår analys visar att överenskommelsen långt ifrån löst problemen med CETA – samtidigt som kampen om avtalet är långt ifrån över.

De senaste veckornas CETA-kontroverser har nu resulterat i framför allt två centrala dokument; dels en mindre revidering av den ”uttolkande deklaration” som EU och Kanada sedan tidigare kommit överens om efter krav från Tyskland, och dels en separat överenskommelse mellan Belgien och dess delstatsregeringar, som stöds av  EU och Kanada.

Den deklaration som EU och Kanada kommit överens om innehåller utfästelser kring exempelvis rätten att reglera samt att avtalet inte tvingar parterna att privatisera offentliga tjänster eller stoppar länder från att ta tillbaka dessa i offentlig kontroll. Men detta är inget nytt – CETA har aldrig påtvingat privatisering och kan aldrig stoppa parter från att lagstifta, men ny lagstiftning kan likväl innebära skadestånd eller andra sanktioner om den bryter mot delar av avtalet.  Den kanadensiske professorn Gus van Harten har i en utvärdering poängterat att även om deklarationen skulle vara juridiskt bindande (vilket enligt honom är oklart)  gör den väldigt lite för att lätta de farhågor som finns kring exempelvis avtalets investeringsskydd.

I en presskonferens i samband med att hans rapport diskuterades sade Van Harten att den här typen av formuleringar kan verka övertygande för ”de som inte till fullo förstår hur systemet fungerar” men det enda som bekräftas är en rätt vi redan har, d.v.s. vi behåller rätten (preserves the ability) att lagstifta. Investeringsskyddet fungerar avskräckande, eftersom vi självklart är fria att lagstifta, men att ny lagstiftning kan bryta mot avtalet och därigenom leda till skadestånd eller hot om skadestånd. På det hela taget är detta, menar van Harten, en låtsasreform.

Även professor Markus Krajewski, som gjort en kort utvärdering av en tidigare version av texten, drar liknande slutsatser och menar att texten inte löser något av de grundläggande problem som finns med CETA.

Kritiken kommer dock inte bara från forskare. Miljöorganisationen Greenpeace fortsätter att såga avtalet, i likhet med Corporate Europe Observatory, en organisation som granskar lobbyismen i EU. Även FN:s särskilde rapportör för främjandet av en demokratisk världso0rdning, Alfred de Zayas, uppmanar nu parterna att inte underteckna CETA. De Zayas menar att CETA inte är förenligt med demokrati och mänskliga rättigheter.

Den andra delen rör den belgiska överenskommelsen. Till att börja med förbehåller sig fortfarande de regionala belgiska parlamenten att säga nej till CETA – detta är dock inget nytt utan i enlighet med Belgiens konstitution. Utöver detta har samtliga delstatsregeringar (förutom Flandern) slagit fast att de ej avser att ratificera CETA på grund av den nuvarande utformningen av investeringsskyddsmekanismen ICS (såvida deras respektive parlament inte säger annorlunda). Således är ett belgiskt ja framöver avhängigt av en utvärdering av ICS och de ytterligare förbättringar EU och Kanada menar sig ha gjort via sin deklaration. Intressant här är att ett nej av en belgisk delstatsregering även innefattar en skrivning om att ratificeringsprocessen av CETA i sådana fall ”permanent misslyckats”, vilket torde omöjliggöra kreativa försök att få igenom CETA utan Belgien.

Belgien kommer även att fråga EU-domstolen huruvida investeringsskyddsmekanismen ICS är förenlig med EU-rätten. Domstolen skall här endast yttra sig kring huruvida mekanismen i EU-rättslig mening är ”laglig”, inte utvärdera dess potentiellt negativa effekter. EU-parlamentets egen juridiska expertenhet har sedan tidigare yrkat på att ICS är förenligt med EU-rätten, något som dock exempelvis juristorganisationen Client Earth inte håller med om. Över hundra professorer i juridik och internationell rätt, som för ett par veckor sedan krävde att investeringsskyddet plockas bort från CETA, har också pekat på att det är högst osäkert huruvida ICS är förenligt med EU-rätten. Att investeringsskyddet skall bedömas av EU-domstolen innebär dock inte att ratificeringsprocessen stannar av.

CETA-avtalet har fortsatt en lång väg att vandra innan det är i hamn – till att börja med måste EU-parlamentet säga ja nästa månad, något som inte är helt klart efter den senaste tidens omfattande debatt. Även om EU-parlamentet skulle rösta ja kan Belgien fortfarande stoppa avtalet, och yttrandet från EU-domstolen kan även det ogiltigförklara avtalet om domstolen finner att ICS står i strid med EU-rätten. Kampen för att stoppa CETA är således långtifrån förlorad utan lär snarare bli än mer intensiv den närmaste månaden.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Analys av överenskommelsen om CETA Postad i TTIP