Dags att ta CETA på allvar

Även om det framför allt är TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA, som vållat störst debatt i samhället och bevakats flitigast här på bloggen, är ett annat handelsavtal i nuläget långt viktigare – CETA, avtalet mellan EU och Kanada. Till skillnad från TTIP är CETA färdigförhandlat, och kommer beslutas redan i år. Vi kommer nu att bevaka CETA än noggrannare – och först ut är en ordentlig sammanfattning kring vad avtalet är, och varför det är ett problem.

Kort om CETA

CETA är ett handelsavtal mellan EU och Kanada som förhandlades färdigt år 2014. På grund av omfattande kritik mot det planerade investeringsskyddet i avtalet dröjde det nästan två år innan EU-kommissionen lade fram en färdig version av avtalet för beslut – i den juridiska genomgången hade även förändringar gjorts av avtalets regler om investeringsskydd. Avtalet är väldigt omfattande och innehåller allt från tjänstehandel till jordbruksregler.

Problemen

Det finns dock en stor mängd problem med CETA-avtalet, vilket är anledningen till att organisationer från civilsamhället, fackliga organisationer och forskare kritiserar avtalet.

– Investeringsskydd

I likhet med TTIP innehåller CETA regler för investeringsskydd inklusive en tvistlösningsmekanism. På senare år har dessa tvistlösningsmekanismer använts alltmer frekvent av företag för att stämma stater som via politiska åtgärder minskat värdet på företagens investeringar – många gånger då staten exempelvis lagstiftar i syfte att skydda miljön eller folkhälsan.  Efter att EU-kommissionens första förslag på reformerad ISDS i CETA fått omfattande kritik ändrade kommissionen innehållet i avtalet ytterligare en gång och presenterade ett nytt förslag – ICS (Investment Court System). Enligt internationella experter kvarstår dock många av de grundläggande problemen med ISDS i det nya ICS och det finns fortfarande en överhängande risk för att företag kan använda CETA-avtalet och dess tvistlösningsmekanism för att stämma stater som lagstiftar för att exempelvis skydda klimatet eller inför striktare konsumentskyddsregler. Det tyska domarförbundet, Deutscher Richterbund, sågade nyligen ICS vid fotknölarna och menade att det inte bara skulle begränsa EU:s och medlemsstaternas lagstiftande makt utan helt förändra det etablerade rättssystemet inom unionen. Samma slutsatser drar konsument- och miljöorganisationer, som menar att stater medvetet kan avstå från att lagstifta på grund av rädsla för stämningar.

– Fackliga rättigheter

Även om de stora fackliga organisationerna i Sverige ställt sig relativt positiva till TTIP och CETA är kritiken stor från flera håll. Exempelvis varnar fackförbundet Kommunal för att arbetstagares rättigheter kan betraktas som handelshinder. Runtom i Europa är dock den fackliga debatten långt mer kritisk än i Sverige. Det tyska fackförbundet DRB motsätter sig avtalet och kritiserar att det inte finns någon efterlevnadsmekanism för arbetstagares rättigheter i avtalet, samt att CETA riskerar att driva på en oönskad liberalisering av offentlig sektor. Även EPSU, en europeisk facklig paraplyorganisation, motsätter sig avtalet, i likhet med den internationella paraplyorganisationen PSI. En grupp med fackförbund från tysktalande länder har även de högljutt kritiserat CETA och sammanställt en rapport om avtalets bristande innehåll gällande arbetsrätt.

Kort sagt, den fackliga kritiken är omfattande. 

– Klimatet

CETA har, även om det ännu inte antagits, redan ha fått konsekvenser för klimatet. Ett flertal bedömare pekar på att EU-kommissionens urvattning av bränslekvalitetsdirektivet inte kan ses som något annat än en eftergift till Kanada med beaktande av CETA.  Samtidigt kan investeringsskyddet i avtalet användas för att stämma stater som lagstiftar för att skydda klimatet. I en uppmärksammad stämning har det kanadensiska företaget Transcanada krävt USA på 15 miljarder dollar för Obama-administrationens beslut att, av hänsyn till klimatet, stoppa byggandet av oljeledningen Keystone XL.

Miljöorganisationer har pekat ut avtalet som en potentiell katastrof för klimatet. European Environmental Bureau (EEB), en paraplyorganisation där ex. Naturskyddsföreningen är medlemmar, pekar i en ny rapport på hur investeringsskyddet kan användas för att underminera klimat- och miljölagar. Även Greenpeace har upprepade gånger pekat på hur avtalet kan hota miljölagar.

– Välfärden

CETA:s regler om marknadstillträde innebär en mängd restriktioner, exempelvis kring möjligheten att begränsa mängden tjänsteleverantörer, vilket är en vanlig åtgärd inom ramen för välfärdstjänster som drivs exempelvis som monopol, eller i de fall då upplevt misslyckade privatiseringar återtas i offentlig regi. CETA frångår det sätt som EU hittills har valt att liberalisera tjänster. I flera tidigare avtal, inklusive GATS, görs liberaliseringsåtaganden utifrån en ”positiv förteckning”. På svenska betyder detta att parterna skriver ner de sektorer som skall vara föremål för avtalets bestämmelser om marknadstillträde och likabehandlingsprincip, medan de sektorer som inte skrivs ner per automatik undantas I CETA gör parterna tvärtom – allting liberaliseras per definition – såvida inte tydliga undantag görs. Liberaliseringseffekten blir av förklarliga skäl större med en negativ förteckning, då liberalisering är norm, inte undantag.

Den svenska regeringen menar att de skyddar välfärden i CETA genom de undantag som görs, men flera vetenskapliga studier pekar på att de reservationer Sverige och EU gjort är otillräckliga för att skydda dessa sektorer. Effekten kan bli att även om Sverige inte ”påtvingas” någon privatisering, kan den avreglering som genomförs, exempelvis genom privatiseringar av vård, skola, järnväg m.m., bli närmast omöjlig att dra tillbaka. I kombination med klausuler som på handelsspråk kallas ”ratchet” och ”standstill” åtar sig parterna i CETA att bevara den nuvarande nivån av liberalisering och samtidigt garantera nya åtaganden om parterna på eget initiativ väljer att ytterligare avreglera sektorer. Liberaliseringen av tjänstesektorn blir således ungefär som en enkelriktad gata, där det bara går att liberalisera mer, inte mindre. I de flesta handelsavtal finns även åtaganden om ”mest gynnad nation” (MFN) som innebär att parterna åtar sig att garantera att behandla partens investerare på ett minst lika gynnsamt sätt som någon annan investerare från ett annat land. Således blir det avtal med mest långtgående liberalisering (i nuläget CETA) på sikt tillgängligt för långt fler investerare än enbart kanadensiska.

Sammanfattningsvis

Onekligen finns det många farhågor kring vilka effekter CETA kan få på så skilda områden som klimat, fackliga rättigheter och välfärden. Varför driver då EU-kommissionen på för ett avtal? De argument som återkommer, såväl i kommissionens som den svenska regeringens kommunikation, är att avtalet skall ge jobb och tillväxt. Så hur ser det egentligen ut? Enligt de initiala beräkningar kommissionen beställt (som de senare bekräftat ligger i linje med avtalets slutgiltiga utseende) kommer avtalet, på lång sikt, att ge EU en BNP-tillväxt på mellan 0,02 till 0,03 % och en ökning av den totala exporten på 0,07 %. Några studier om att avtalet skall generera jobb finns inte. Vi pratar alltså här om en BNP-tillväxt som uppgår till ett par promille, och då bygger beräkningarna likväl på optimistiska antaganden kring avtalets effekter.

Är det värt att riskera välfärd, klimat och fackliga rättigheter för 0,02 % tillväxt? Det är i allra största grad ett politiskt vägval som vid första anblick tycks ganska enkelt.

Clinton öppnar för att stoppa TTIP

Det var under ett tal i Michigan förra veckan som presidentkandidaten Hillary Clinton meddelade att hon tänker sätta stopp för Trans-Pacific Partnership, det avtal USA nyligen förhandlat fram med ett antal länder kring Stilla havet.

Hon lovade att stoppa varje handelsavtal som hotar amerikanska jobb eller håller ner amerikanska löner, inklusive TPP –  såväl nu som i det fall hon skulle väljas till president. Uttalandet har förstås även bäring på TTIP som är ett av de stora avtal som USA förhandlar. Att Clinton namngav TPP så explicit är något mer radikalt än den plattform det demokratiska partiet nyligen antog, där partiet enats om att säga nej till ”handelsavtal som inte främjar bra amerikanska jobb”. Det finns dock en möjlighet att TPP kan röstas igenom i kongressen innan Clinton eventuellt väljs till president. Gällande TTIP finns dock inga sådana utsikter, utan det avtalet kommer garanterat att hamna på nästa presidents bord, där nu de ledande presidentkandidaterna på båda sidor uttryckt sig tydligt kritiskt.

Sedan tidigare har republikanernas presidentkandidat Donald Trump varit ytterst högljudd i sin kritik mot de handelsavtal som USA nu förhandlat fram. Trumps kritik genomsyras framför allt av protektionistiska undertoner om att skydda amerikansk industri, vilket får anses gälla även för Clintons senaste uttalanden. Bernie Sanders, som utkämpat en lång kamp med Clinton om demokraternas nominering, har varit ännu tydligare i sin kritik än Clinton och verkat för att demokraterna ska stoppa avtalen.

Det nuvarande politiska läget i USA tyder på att det kommer bli väldigt svårt att få igenom stora handelsavtal framöver. Att TTIP således blir politiskt kontroversiellt inte bara inom EU, utan även i USA, försvårar onekligen förhandlingarna som redan tyngs av bristande framsteg. Mer och mer tyder på att TTIP-förhandlingarna kan komma att implodera innan de blivit färdiga.

https://www.youtube.com/watch?v=IxjL8hhm1V4

Ny läcka – TTIP hotar klimatarbetet

Den brittiska tidningen The Guardian har publicerat en artikel kring en ny TTIP-läcka på klimatområdet. Läckan, som är daterad till den 20e juni, är EU:s förslag på energikapitel i TTIP som cirkulerats till medlemsstaterna. Enligt den högt ansedda tidningen skulle EU:s förslag, om det realiseras, bland annat kunna utgöra ett stort hinder för framtida prissättningssystem som syftar till att främja användningen av förnybar energi, samt underminera miljöregler gällande exempelvis gruvdrift och utvinningen av fossila bränslen i utvecklingsländer.

I enlighet med tidigare förslag vill EU-kommissionen att parterna åtar sig juridiskt bindande löften om att avskaffa ”samtliga existerande handelshinder för exporten av naturgas parterna emellan från det datum avtalet träder i kraft”. Kort sagt ska det bli fritt fram för storskalig import av skiffergas, en form av gas som är särskilt problematiskt ur såväl miljö- som klimatsynpunkt.

Vidare skall enligt förslaget operatörer av energinät bevilja tillgång till näten för gas och elektricitet utifrån ”kommersiella villkor som är rimliga, öppna, samt icke-diskriminerande – även mellan olika typer av energi”. Enligt kritiker kan detta försvåra åtgärder för att stimulera distributionen av förnybar energi.

Kritiken från miljörörelsen har inte låtit vänta på sig. Europeiska Miljöbyrån, en paraplyorganisation för miljögrupper där bl.a. Naturskyddsföreningen är medlemmar, menar att de frivilliga åtaganden som EU driver i TTIP, om de blev norm, skulle skada kampen mot klimatförändringarna. ClientEarth, en grupp bestående av jurister som arbetar med miljöfrågor, pekar på att förslaget ger företagen ansvaret för att uppfylla de klimatmål som slogs fast vid klimattoppmötet i Paris. Att som EU och USA lita på att näringslivet löser det uppdraget är, enligt organisationen, ren galenskap. Friends of the Earth menar i ett pressmeddelande att det läckta förslaget står i ett rent motsatsförhållande till EU:s klimatarbete och Parisavtalet.

Idag påbörjas den 14e förhandlingsrundan om TTIP i Bryssel. Med förhandlingar som redan störs av Brexit och det annalkande presidentvalet i USA kunde dagens klimatläcka knappast kommit mer olägligt för EU-kommissionen. Hela läckan finns att läsa här (kommenterad av okänd kritiker, men för den som vill är det alltså bara att bortse från dessa kommentarer och understrykningar).

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Ny läcka – TTIP hotar klimatarbetet Postad i TTIP

Naturskyddsföreningen formellt emot TTIP

I helgen hade svenska Naturskyddsföreningen (SNF) riksstämma. Efter stämman har Sveriges största miljöorganisation sällat sig till de som vill avbryta TTIP-förhandlingarna.

Två motioner (s. 245-251) om TTIP hade inkommit till riksstämman, varav båda var väldigt kritiska. Riksstyrelsen instämde i en stor del av kritiken, men ville dock inte ta någon formell ställning till TTIP förrän avtalet är färdigförhandlat. Det är en linje som exempelvis ligger i linje med Miljöpartiets. Riksstyrelsen fick dock enligt uppgift inte stöd för sitt ändringsyrkande, utan motionens att-sats vann. Den antagna linjen är att Naturskyddsföreningen ”mot bakgrund av ovanstående risker säger nej till fortsatta TTIP-förhandlingar”.

Naturskyddsföreningen har sedan tidigare framfört kritik mot avtalet, bl.a. tillsammans med Greenpeace på DN Debatt. Om helgens beslut på något avgörande sätt förändrar naturskyddsföreningens arbete mot avtalet återstår att se, men organisationen befäster om inte annat sin kritik mot avtalet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Naturskyddsföreningen formellt emot TTIP Postad i TTIP

Brittiska socialdemokrater vill stoppa TTIP

I Storbritannien har debatten om TTIP varit betydligt större än här hemma i Sverige. Nu har de brittiska socialdemokraterna, Labour, gett ett tydligt besked i frågan; Labour kommer att verka för att stoppa TTIP.

Partiledare Jeremy Corbyn kritiserade idag i ett tal hur avtalet kan ”låsa in” privatiseringar, underminera arbetstagares rättigheter och hota miljön.

Labour är i opposition, men med tanke på att TTIP kontinuerligt försenas kan ställningstagandet ändå komma att få betydelse.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Brittiska socialdemokrater vill stoppa TTIP Postad i TTIP

Tyskt initiativ för att ta CETA till domstol

CETA, det färdigförhandlade avtalet mellan EU och Kanada, rycker allt närmare. Avtalet, som på många sätt liknar mer välkända TTIP, har inte väckt någon större debatt i Sverige. I Tyskland däremot är tongångarna annorlunda; där leder nu Bernhard Kempen, välkänd professor i konstitutionell och internationell rätt, ett initiativ för att dra CETA inför den tyska konstitutionsdomstolen. Kempens initiativ, som är uppbackat av tre stora NGO:er, har även stöd av mer än 70 000 personer som skrivit under ett liknande initiativ från Andreas Fisahn, professor i juridik vid Bielefelds Universitet.

Bernhard Kempen menar att CETA ”inte bara är demokratiskt och politiskt farligt utan dessutom konstitutionellt alarmerande”. Han kritiserar tillsammans med organisationerna Campact, Foodwatch och Mehr Demokratie bland annat tvistlösningsmekanismen ICS (tidigare ISDS) och hävdar vidare att konstitutionsdomstolens tidigare domslut tydligt visar att den här typen av internationella avtal strider mot konstitutionen.

Kritikernas förhoppning är att domstolen ska kunna stoppa CETA. Sedan tidigare har det stora tyska fackförbundet DGB sagt nej till avtalet , det tyska domarförbundet har sågat tvistlösningsmekanismen ICS (ISDS) och det vallonska delstatsparlamentet (Belgien) har antagit en resolution om att stoppa avtalet.

Motståndet mot CETA ökar nu snabbt som ett resultat av att CETA ligger långt före TTIP i tidsschemat. Ministerrådet förväntas ta beslut om att anta avtalet i sommar eller senast under hösten, följt av EU-parlamentet i december. Även nationella parlament förväntas behöva anta avtalet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Tyskt initiativ för att ta CETA till domstol Postad i TTIP

Stängt seminarium med TTIP-höjdare i Stockholm

I morgon står Utrikesdepartementet, uppbackade av LO och Svenskt Näringsliv, värd för en ”högnivådialog” om TTIP i Stockholm. Bland talarna återfinns handelskommissionär Cecilia Malmström, hennes amerikanska motsvarighet Michael Froman, TTIP-förhandlarna Dan Mullaney (USA) och Ignaciao Bercero (EU) samt nytillträdda handelsministern Ann Linde.

Utmärkt tillfälle för oroliga medborgare att träffa beslutsfattarna och ställa frågor? Nix, eventet är stängt. Först idag, dagen innan, lägger regeringen på sin hemsida ut begränsad information om seminariet. Svenskt Näringsliv har inte med eventet i sitt kalendarium, LO har inte skrivit ett ord trots att deras lokaler används, och först djupt nedgrävt på EU-kommissionens hemsida finns ett kort omnämnande om att Malmström är på plats. Inget för vanliga medborgare alltså. Vi dödliga får glädja oss åt en påstådd livestream från LO:s hemsida.

”Transparens och öppenhet är och skall vara ledord när världens stå största marknader förhandlar om ett frihandelsavtal. Stockholmsdialogen är ett konkret uttryck för just öppenhet och transparens i frihandelsförhandlingar”, menar nya handelsminister Linde i ett uttalande.

Regeringen, LO och Svenskt Näringsliv tycks verkligen ha ansträngt sig för att så få som möjligt ska känna till deras seminarium. Det hela påminner onekligen om ett välkänt meningsutbyte i en ännu mera välkänd bok (49 sek. in)

https://youtu.be/HNmIQX_ImgM?t=49

Mer; Greenpeace anordnar i protest en aktion utanför LO-borgen i morgon

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Stängt seminarium med TTIP-höjdare i Stockholm Postad i TTIP

Svenska miljöorganisationer sågar TTIP

Sverige kan behöva stoppa TTIP. Det menar två av Sveriges största miljöorganisationer, Naturskyddsföreningen och Greenpeace, som idag kritiserar avtalet i en artikel på DN Debatt.  Organisationerna menar att TTIP riskerar att underminera försiktighetsprincipen, hota EU:s klimatomställning och hämma ny miljölagstiftning.

Artikeln, som är undertecknad av Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och Greenpeaces chef Annika Jacobson, riktar skarp kritik mot regeringens och näringsminister Mikael Dambergs odelat positiva inställning till avtalet, och varnar bland annat för hur den löst formulerade tvistlösningsmekanismen (ICS) kan leda till skadeståndskrav från företag när stater lagstiftar till skydd för miljö eller klimat. De varnar även för hur det regulativa samarbete som planeras i avtalet riskerar att förskjuta demokratiskt inflytande till förmån för de största företagen.

”Det är hög tid att regeringen grundligt utvärderar vilka konsekvenser TTIP kan få för svenska miljöregler, klimatarbetet och vår möjlighet att gå före i arbetet kring farliga kemikalier, starkare miljöskydd och skärpta klimatmål i framtiden. I en sådan utvärdering måste dörren hållas öppen för slutsatsen att Sverige ska stoppa TTIP”, skriver artikelförfattarna.

Så hotar amerikanska TTIP-förslag framtida lagstiftning

Förra veckans TTIP-läckor har skapat rabalder runtom i Europa. Nu visar vår första analys att det finns all anledning att vara orolig. Skulle USA:s förslag kring regulativt samarbete inkluderas i det färdiga avtalet kan det bli enormt mycket svårare att lagstifta till skydd för människor och miljö i framtiden.

Frågan om regulativt samarbete har varit i skottgluggen sedan tidigare, då läckta EU-förslag fått civilsamhället att se rött och rubricera förslaget som det ”ultimata verktyget” för att förhindra eller försvaga framtida lagstiftning till skydd för hälsa, arbetare och miljön. Så vad avslöjar de nya TTIP-läckorna? USA:s förslag är än värre.

Vår analys har fokuserat på de förslag som är s.k. U.S brackets i kapitlet om regulativt samarbete. Detta betyder att EU ännu inte accepterat USA:s förslag, men att detta är vad USA gått fram med i förhandlingarna och vill få med. Vi kikar;

Artikel X.8 – transparent utveckling av regleringar
Under den här paragrafen vill USA att ansvarig lagstiftare, i EU:s fall antingen på EU-nivå eller medlemsstatsnivå, skall offentliggöra textförslag på den lagstiftning de tar fram, en förklaring om varför lagstiftningen behövs, hur den uppnår sina mål, skälen bakom det specifika innehållet, samt alternativa lösningar i stället för lagstiftning. Dessutom ska det material lagstiftningen vilar på offentliggöras samt namn och kontaktinformation till en individuell person som kan svara på frågor om lagstiftningen. Och det är bara ett urval av alla krav USA under denna artikel vill ställa på lagstiftaren.

Dessa krav stärks ytterligare i artikel X.13 där USA exempelvis vill ställa upp snäva definitioner gällande konsekvensanalyser av ny lagstiftning, där återigen behovet av lagstiftningen skall beläggas, rimliga alternativ till lagstiftningen (så som att inte lagstifta alls) utvärderas, m.m. Kort sagt måste all ny lagstiftning och regleringar motiveras, medan policyvalet att inte göra ett dyft inte behöver motiveras med ett ord. USA:s förslag är således kraftigt inriktat mot ett bevarande av status quo, d.v.s. så lite ny lagstiftning och regler som möjligt. Just det här sker redan i USA och benämns av den stora amerikanska konsumentorganisationen Public Citizen som ”paralysis by analysis” (Sv. ungefär; förlamning genom överdriven analys).

Bilden av TTIP som ett potentiellt effektivt verktyg för att försena och hämma ny lagstiftning förstärks ytterligare i paragraf X.9. Där ställer USA krav på att lagstiftaren måste utvärdera de kommentarer kring lagstiftningen/regelverket som skickats från den andra parten eller en person från den andra parten (läs företag) kring vilka effekter lagstiftningen har på handeln, och dessutom bemöta den. Det här ska även ske innan lagförslaget skickas för beslut (ex. till riksdagen) så att det kan ändras utifrån de kommentarer som ges. Minst 60 dagar måste ges för att ta emot kommentarer, samt beakta förfrågningar om att utöka denna period, i enlighet med X.8. Vi pratar alltså här om ett påtvingat remissförfarande som, till skillnad från hur det fungerar i Sverige idag, inte riktas mot utvalda myndigheter och organisationer, utan där kommersiella särintressen skall agera remissinstanser i all lagstiftning och där deras ”bidrag” måste beaktas och bemötas.

I artikel X.14. ”bevisbaserat beslutsfattande”, återkommer samma teman med krav på att i samband med att ett färdigutvecklat lagförslag presenteras, enligt USA:s definition på EU- eller medlemsstatsnivå (Sverige), ska parten publicera en detaljerad förklaring av;
Lagförslaget, inklusive dess syfte, hur lagförslaget uppnår detta syfte, hur det kan stärkas av den ”data” och ”bevisning” som använts i samband med utvecklingen av lagförslaget, samt identifiera huvudsakliga alternativ till lagstiftningen m.m. Under X.15 vill USA att en ”intresserad person” (läs företag) ska kunna be en myndighet att ändra eller dra tillbaka en reglering som enligt ”personen” har blivit ineffektivt när det gäller att skydda ex. hälsa eller säkerhet, eller, vilket vi ponerar lär vara fokus,
”blivit en större börda än nödvändigt för att uppfylla sitt mål (med beaktande av dess påverkan på handeln)”. Dessutom ska, intressant nog, även lagstiftning där ”omfattande förändringar skett gällande relevant vetenskaplig utveckling eller baserar sig på utdaterad information”. Den formuleringen bör ses med beaktande av USA:s historia av att beskriva EU:s försiktighetsprincip som ovetenskaplig.

Det är dock inte bara framtida lagstiftning som ska granskas och påverkas, utan även tidigare lagstiftning. Under artikel X.16 ”Retrospective Review of Regulations” (sv. ung. Genomgång av tidigare lagstiftning) vill USA att parterna på kontinuerlig basis ska se över existerande lagstiftning i syfte att avgöra huruvida de behöver förändras eller dras tillbaka, antingen på initiativ av en tillsynsmyndighet eller på en begäran från en ”person” (företag) i enlighet med artikel X.15.

För att summera; det USA föreslagit i det regulativa kapitlet för TTIP skulle med största sannolikhet allvarligt försena, försvåra och potentiellt försvaga ny lagstiftning som syftar till att stärka skyddet för exempelvis konsumenter, miljön eller klimatet, såväl för EU som helhet som Sverige som medlemsland. 

Det återstår att se huruvida EU kommer att tillmötesgå USA:s förslag på det här området. Handelskommissionär Cecilia Malmström har på sin blogg skrivit att ”Inget handelsavtal med EU kommer någonsin sänka vår nivå på konsumentskydd, livsmedelssäkerhet eller miljön”. Den uppmärksamme noterar att det  i sammanhanget inte betyder någonting alls, eftersom farhågan här är att framtida försökt att stärka standarder kan försvåras avsevärt.

Det Malmström pratar om är tvärtom exakt det bevarande av status quo som USA vill se. 

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Så hotar amerikanska TTIP-förslag framtida lagstiftning Postad i TTIP

Frankrike säger nej till TTIP i sin nuvarande form

Läckorna om TTIP har snabbt fått konsekvenser. Frankrikes president Francois Hollande säger nu att hans regering kommer att säga nej till avtalet i sin nuvarande form. ”Vi kommer aldrig att acceptera att de grundläggande principer som vårt jordbruk och kultur vilar på ifrågasätts”, säger Hollande, som meddelar att ”i detta skede säger Frankrike nej till TTIP”.

Redan tidigt igår kommenterade även Frankrikes handelsminister, Matthias Fekl, läckorna. I en intervju i den belgiska tidningen La Libre sade Fekl att TTIP i sin nuvarande form är ett dåligt avtal, och pekade på bristen av skydd för miljön. Dessutom kan TTIP hota klimatframstegen som gjordes genom Parisöverenskommelsen, menar Fekl, Enligt handelsministern är nu det mest sannolika att förhandlingarna avbryts, om USA inte tillmötesgår EU:s krav.

Även om Frankrikes ”nej för stunden” inte är ett formellt nej innebär det onekligen att ett haveri för TTIP rycker allt närmare.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Frankrike säger nej till TTIP i sin nuvarande form Postad i TTIP