Frankrike önskar ”klimatveto” i CETA

Frankrikes regering har presenterat en plan för det fortsatta arbetet med CETA och andra handelsavtal. Landet aviserar att man tänker ratificera CETA i slutet av 2018. Men fransmännen begär samtidigt att EU och Kanada skall lägga till gemensamma förtydliganden om att inget företag skall kunna stämma staterna för framtida åtgärder som syftar till att hejda den globala uppvärmningen. Frankrikes miljöminister Nicolas Hulot kallade detta ett ”klimatveto” vid presskonferensen 25 oktober.

När det gäller framtida handelsavtal så menar Frankrike att Parisavtalet om klimat skalla vara ett villkor i avtalstexten. Detta kan tolkas som att Frankrike inte vill att EU skall förhandla handelsavtal med USA om Donald Trump gör verklighet av sitt tal om att lämna Parisavtalet.

Frankrike kommer att föreslå EU-kommissionen att framtida handelsavtal skall innehålla bindande regler om miljö och sociala frågor och att parterna skall kunna neka import från länder som inte uppfyller dessa.  I rapporten exemplifieras det med rätten till föreningsfrihet, fackliga löneförhandlingar och annat som skapar ojämlika villkor som kan drabba Europeiska producenter. Immanuel Macrons regering vill också att ”försiktighetsprincipen” och ”hållbar utveckling” skall ingå som bindande delar i framtida handelsavtal.

Frankrike lovar att engagera sig för att förhandlingsmandaten skall vara offentliga och att involvera civilsamhället och intressenter i framtida handelsförhandlingar.

Många franska bönder oroas för att CETA-avtalet kan innebära ökad konkurrens från producenter med sämre djurskydd. För att lugna dem lovar regeringen att vara exemplarisk i kontrollen och noga följa upp konsekvenserna av jordbruksimporten från Kanada.

De första reaktionerna från folkrörelser har varit att de flesta förslagen bara kan förverkligas om både EU och Kanada accepterar dem. I texten finns inga skrivningar om absoluta krav som ger indikationer på om och när Frankrike skulle lägga in sitt ”veto” mot CETA.

Fransk kommission kräver mer av CETA

För att tillmötesgå den starka kritiken mot CETA tillsatte Frankrikes nyvalde president Macron i somras en expertkommission om miljö- och hälsoeffekterna av avtalet. Gruppen som bestått av forskare, jurister och ekonomer har nu presenterat sin rapport. Den avfärdar inte CETA men innehåller omfattande kritik mot avtalet och en rad förslag till åtgärder.

Rapporten konstaterar att miljödelen i CETA inte är bindande. Kommissionen kritiserar bristen på ambitioner för att minska miljöskadliga subventioner, särskilt till fossila bränslen och fiske. Kommissionen rekommenderar att Frankrike närmare utreder jordbruksfrågorna när det gäller djurskydd, antibiotika och djurfoder och efterlyser vaksamhet när det gäller bioteknologi och GMO.

När det gäller investeringsdomstolen ICS skriver kommissionen att den inte tillför något när det gäller relationen mellan EU och Kanada, utan snarare är ett sätt att legitimera ett framtida ramverk för handelsavtal med andra länder i världen.

Den franska CETA-kommissionen rekommenderar bl. a  följande till regeringen:

Full öppenhet i det regulativa samarbetet.

En nationell kommitté för att övervaka förverkligandet av CETA när det gäller miljö och hälsa.

En deklaration från Frankrike om hur man kommer att tolka avtalet när det gäller miljö och hälsa.

Märkning gällande produktionsmetoder för animaliska produkter, bl. a avseende innehåll av antibiotika, tillväxtfrämjande substanser, djurskydd och innehåll av GMO.

Stärkt kontroll gällande kanadensiska produkter, t ex övervakning av deras program för att säkerställa att kött inte innehåller hormoner och ractopamin.

Mer genomskinlighet när det gäller marknadstillträde för jordbruksprodukter i framtida handelsavtal.

Ett ”klimatveto” om staten åtalas i investeringsdomstolen för sina klimatåtgärder.

Ett separat klimatavtal med Kanada som stöttar klimatneutralitet i CETA.

Incitament för att minska utvinningen av oljesand. EU skall kunna begränsa importen av sådana bränslen.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Fransk kommission kräver mer av CETA Publicerat i TTIP

EU-kommissionen föreslår en global investeringsdomstol

EU-kommissionen vill starta förhandlingar om en global investeringsdomstol, en Multilateral Investment Court (MIC). Denna domstol skulle ersätta de olika instanser som idag dömer i rättstvister mellan företag och stater enligt ISDS-avtal.

ISDS (Investor State Dispute Settlement) är den mest kritiserade delen av de föreslagna handelsavtalen TTIP och CETA då den ger företag möjlighet att gå förbi nationella domstolar och stämma stater. ISDS finns redan i tusentals bilaterala avtal mellan länder i världen.

Efter den omfattande kritiken mot ISDS har EU utvecklat systemet med ett nytt namn; Investment Court System(ICS) som bl. a  ingår i CETA avtalet. Nu vill EU-kommissionen skapa en global investeringsdomstol , MIC med ICS som modell. Domstolen är tänkt att vara permanent med kvalificerade domare. Det ska också vara möjligt att överklaga besluten. EU vill se domstolen inom ramen för FN-kommissionen för internationell handelsrätt; UNCITRAL och det räcker med att några länder är överens så kan den komma igång. Målet är att MIC på sikt ska ta över både tidigare och framtida ISDS-avtal.

Nyligen ordnade Jordens Vänner och andra folkrörelser en konferens om MIC i Bryssel. Där ingick en intressant debatt mellan kommissionen och några av de mest sakkunniga ISDS-kritikerna. EU-kommissionens företrädare menade att MIC åtgärdar den kritik som rörelserna haft och gör det svårare för företag att upprepa stämningar via olika bilaterala avtal. Medan folkrörelserna menade att MIC snarare låser fast världen i modellen med ensidiga investeringsdomstolar.  Debatten kan ses nedan.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för EU-kommissionen föreslår en global investeringsdomstol Publicerat i TTIP

Investeringsskyddet i CETA till EU-domstolen.

Belgien har skickat CETA-avtalet till EU-domstolen. Domstolen skall avgöra om investeringsdomstolen ICS i avtalet är förenligt med EU-fördraget. Prövningen beräknas ta minst ett år.

Beslutet är en del i uppgörelsen med den Belgiska regionen Vallonien för att de skulle godkänna CETA. Valloniens delstatsregering var nära att stjälpa hela avtalet i slutet av 2016.

Hela CETA-avtalet har ifrågasatts av folkrörelser som arbetar med miljö, konsumentskydd och fackliga rättigheter. Allra mest kritik har riktats mot möjligheten för företag att stämma enskilda länder om de lagstiftar så att villkoren för företagandet förändras.

Domare och jurister har påpekat att investeringsdomstolen ICS inte uppfyller de internationella kraven på oberoende som domstolar ska ha och att ICS därför saknar rättslig grund. De har också påpekat att ICS kan komma i konflikt med de nationella domstolarna samt att den inte ger inhemska företag samma möjlighet som utländska.

 

Idag börjar CETA gälla- men utan investeringsskyddet.

Idag 21 september börjar det ifrågasatta CETA-avtalet mellan EU och Canada att gälla provisoriskt. En dom i EU-domstolen har klargjort att godkännande på EU-nivå räcker för de flesta delarna av handelsavtalet. Det innebär att avtalet nu gäller provisoriskt utan att det har behandlats av alla nationella parlament. Hittills har parlamenten i Lettland, Danmark, Kroatien, Tjeckien Portugal och Spanien ratificerat avtalet. Sveriges regering kommer att lägga fram en proposition om CETA till riksdagen i november.

Den mest ifrågasatta delen av CETA ; investeringsskyddet ICS (en uppdaterad version av ISDS) finns dock inte med i den provisoriska tillämpningen. ICS; Investment Court System skulle ge utländska företag möjlighet att stämma Sverige och andra länder om ny lagstiftning försämrar deras villkor. EU domstolen har klargjort att investeringsdomstolar av detta slag är delad kompetens -det vill säga kräver att både EU centralt och alla länder för sig måste godkänna det.

För två veckor sedan vände sig dessutom Belgien till EU-domstolen för att be dem avgöra om ICS alls är förenligt med EU:s grundlag. Frågan beräknas ta minst ett år att avgöra.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Idag börjar CETA gälla- men utan investeringsskyddet. Publicerat i TTIP

CETA gör Moderaternas välfärdspolitik till lag

Socialdemokraterna vill göra välfärden till en valfråga. Samtidigt avser partiet i regeringsställning ratificera ett avtal som kraftigt kan försvåra vår förmåga att reglera välfärden. Det kan leda till stämningar på mångmiljonbelopp om vi försöker att stoppa vinster eller återta misslyckade privatiseringar inom välfärden i offentlig kontroll. Vi reder ut vad CETA-avtalet konkret kan innebära för vår välfärd.

Det kontroversiella CETA-avtalet godkändes tidigare i år av EU-parlamentet och ratificeringen pågår nu på medlemsstatsnivå. Regeringen avser lämna en proposition till riksdagen i höst. Det finns dock all anledning för Socialdemokraterna att fundera ett varv till kring CETA om de avser att göra välfärden till en valfråga. Varje försök att reglera välfärden, inklusive vinstbegränsningar, kan nämligen leda till kostsamma stämningar från kanadensiska investerare eller investerare med omfattande verksamhet i Kanada (läs amerikanska företag). I praktiken leder CETA till en enkelriktad väg som endast kan gå mot mer avreglering av offentliga tjänster, inte mindre, något som effektivt begränsar både politiskt handlingsutrymme och försvårar möjligheten att återta misslyckade privatiseringar i offentlig kontroll.

Så här fungerar det; I internationella handelsavtal kan åtaganden kring liberalisering av tjänstehandeln, något förenklat, göras på två olika sätt. Antingen används en positiv förteckning, där parterna skriver in vilka tjänstesektorer som skall vara ”öppna”, medan de sektorer som inte nämns per automatik är uteslutna. Motsatsen är en negativ förteckning, där alla tjänstesektorer per automatik omfattas av avtalets liberaliseringsåtaganden, och enskilda sektorer endast kan undantas via specifika reservationer som parterna skriver in i avtalet. Den negativa förteckningen medför av förståeliga skäl (s.7) en större liberaliseringseffekt, eftersom liberalisering/avreglering blir regel, inte undantag.

CETA innehåller en helt negativ förteckning, vilket är nytt för EU. Det senaste omfattande handelsavtalet med Sydkorea hade exempelvis en positiv förteckning. Även om det i teorin är möjligt att nå samma nivå av åtaganden via en positiv eller negativ förteckning, är detta sällan fallet. Handelsavtal som använder en negativ förteckning, som ex. NAFTA, tenderar att leda till ökad liberalisering/avreglering jämfört med avtal som har en positiv förteckning (ex. WTO-avtalet GATS).

För att skydda känsliga sektorer (som välfärden) i CETA har EU och enskilda medlemsstater, inklusive Sverige, gjort flera reservationer/undantag i avtalet. Vissa reservationer gäller befintliga åtgärder som ”avviker” från avtalet (Annex I), men även reservationer för att bibehålla politiskt manöverutrymme för framtida åtgärder har gjorts (Annex II). Dessa reservationer måste formuleras mycket noggrant för att verkligen uppfylla sitt syfte. Enligt flera studier är EU:s reservationer inte tillräckligt starka för att skydda välfärden.

För Sverige, som avreglerat en stor del av välfärden, är detta särskilt allvarligt. Inte minst med tanke på att studier visar att avregleringen inte gett några positiva effekter, utan snarare att det är hög tid att ompröva privatiseringen av offentlig sektor? Men CETA försvårar inte bara framtida åtgärder, utan låser även in privatiseringar som genomförs på eget bevåg via en så kallad ratchetklausul. I praktiken betyder detta att om Sverige exempelvis skulle privatisera Systembolaget, där Sverige i CETA har skrivit in ett existerande undantag (annex I) för alkoholmonopolet, kan vi i framtiden inte återta monopolet utan att bryta mot CETA (s.11) (det är värt att notera att Sverige aldrig brutit mot ett liberaliseringsåtagande i ett internationellt avtal). Värt att notera är också att även den kommunala nivån och landstingsnivån ingår, något som Sveriges myndighet för utrikeshandel, Kommerskollegium, först inte ville kännas vid (s. 24) men senare bekräftat (ex. s. 114) efter att det nämnts i en rapport från tankesmedjan Katalys (s.46).

Ovanstående kan tyckas problematiskt nog, men det slutar inte här. Eftersom inga av de reservationer/undantag som gjorts i CETA utesluter de centrala delarna av avtalets omdebatterade investeringsskydd, innebär detta att Sverige kan komma att stämmas på mångmiljonbelopp vid försök att exempelvis begränsa vinster i välfärden. Sverige skulle alltså kunna bli föremål för mångmiljonstämningar från kanadensiska investerare (eller företag med omfattande verksamhet i Kanada) om vi exempelvis skulle försöka reglera utbildningssektorn eller återinföra Apoteksmonopolet, trots att vi har gjort reservationer för just detta i CETA. Då investeringsskyddet i CETA är vagt formulerat och överlämnar ett omfattande tolkningsutrymme till avtalets tvistlösningstribunal riskerar det att bli ett kraftfullt verktyg för utländska investerare att kunna utmana politiska åtgärder, en slutsats som nyligen lyfts fram av exempelvis Naturvårdsverket och Stockholms Universitet i deras remissvar på Kommerskollegiums CETA-rapport (s. 198 och s. 205).

CETA förväntas, i optimistiska uträkningar, ge en BNP-tillväxt för EU på 0,03 %. Alltså några tiondels promille BNP-tillväxt. Detta skall ställas mot alla de risker CETA medför inte bara för välfärden, utan också för miljön och klimatet. Än är det inte försent att stoppa CETA. Om Socialdemokraterna vill göra välfärden till en valfråga, kanske de borde överväga att stoppa det avtal som kommer innebära att Moderaternas välfärdspolitik blir lag.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för CETA gör Moderaternas välfärdspolitik till lag Publicerat i TTIP

Läcka skapar rabalder kring EU:s avtal med Japan

I helgen släppte miljöorganisationen Greenpeace över hundra sidor dokument från de pågående handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (JEFTA). Avtalet, som förhandlats i skuggan av mer omdebatterade avtal som CETA och TTIP, ser ut att medföra precis samma risker för klimat och miljö.

I likhet med andra kontroversiella avtal innehåller JEFTA ett omfattande investeringsskydd. Hittills är det oklart om Japan är intresserade av att anamma EU:s ICS-system, i nuläget ligger det i texten bara som ett förslag, medan grunden är det ”gamla” ISDS-systemet för tvistlösning. Det materiella investeringsskyddet innehåller samma skrivningar om exempelvis indirekt expropriation som i CETA, skrivningar som har kritiserats för att ge investerare möjlighet att utmana exempelvis klimatbeslut.

Ytterligare aspekter av avtalet som redan fått kritik är de svaga skrivningarna kring miljöskydd samt att avtalet riskerar att urvattna initiativ för att få bukt med illegal skogsavverkning, både i EU och Japan. Greenpeace menar att avtalet kan försvåra för båda parter att nå klimatmålen i Parisöverenskommelsen, och kritiserar även att de skrivningar om hållbarhet och arbetsrätt som finns, i likhet med CETA, saknar efterlevnadsmekanismer.

En märkbart irriterad Cecilia Malmström kritiserade Greenpeace för att ha läckt detaljer från förhandlingarna och menade vidare att deras kritik är felaktig. Samma retorik känns dock igen från CETA och TTIP, där ett flertal vetenskapliga rapporter och forskare dragit helt andra slutsatser än handelskommissionär Malmström.

Klaus Buchner, grön ledamot i EU-parlamentets handelsutskott, välkomnade läckan men beklagade samtidigt att folkvalda måste förlita sig på organisationer som Greenpeace snarare än EU-kommissionen för att få ordentlig information kring förhandlingarna.
”Det tyder på att EU-kommissionen lärt sig väldigt lite från kritikerstormen mot CETA och TTIP, inte bara gällande öppenheten utan också gällande innehållet”, sade Buchner.

Texterna från JEFTA bekräftar att EU-kommissionen tycks anamma samma princip i samtliga pågående handelsförhandlingar, d.v.s. premiera investerares rättigheter på bekostnad av miljö och klimat, trots den omfattande kritiken mot exempelvis CETA. Avtalet med Japan förväntas vara färdigförhandlat i år.

Det tycks som om vi har många år av strider kring EU:s handelsavtal framför oss.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Läcka skapar rabalder kring EU:s avtal med Japan Publicerat i TTIP

Spanska socialdemokrater svänger om CETA

Det spanska socialdemokratiska partiet (PSOE) ser ut att svänga när det gäller CETA – och uppges nu beredda att rösta mot avtalet när det inom kort ska ratificeras i spanska parlamentet nästa vecka.

I Spanien står den högerorienterade minoritetsregeringen bakom det kontroversiella avtalet med Kanada, men kritiken är stor från landets fackföreningar. Efter att ha röstat för avtalet i utrikesutskottet förra veckan ska nu dock landets största oppositionsparti, socialdemokratiska PSOE, ha ändrat sig och överväga att dra tillbaka sitt stöd – detta efter att partiets kongress uttryck kritik samtidigt som partiets ledare Pedro Sánchez precis blivit omvald med stöd av fackföreningarna.

I nuläget talar det mesta för att partiet endast kommer att lägga ner sina röster i omröstningen nästa vecka, och då kommer CETA att ta sig igenom med stor marginal. Om partiet däremot skulle rösta emot avtalet blir majoritetsförhållandena betydligt mer oklara, även om ett nej från socialdemokraterna på intet sätt betyder att avtalet per automatik faller.

I höst röstar Sveriges riksdag om CETA, som måste antas av alla EU-länders nationella parlament. Kanske är det dags för även svenska socialdemokraterna att tänka om?

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Spanska socialdemokrater svänger om CETA Publicerat i TTIP

Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens CETA-hantering

I ett öppet brev till handelsminister Ann Linde (S) kritiserar Sveriges största miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, regeringens hantering av CETA-avtalet. Organisationen varnar för att avtalet riskerar att försvåra nya miljöregler och menar att regeringens hantering av frågan är ”ytterst märklig”.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl kritiserar regeringens ovilja att skicka avtalet på remiss och förankra det i samhället på sedvanligt vis, inte minst utifrån de risker för miljön som bland annat Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket lyft.

Naturskyddsföreningens farhågor delas även av exempelvis Mikael Karlsson, fil.dr i miljö- och energisystem vid KTH.  Under en öppen utfrågning i riksdagens näringsutskott tidigare idag varnade han för hur det planerade regleringssamarbetet i avtal som TTIP och CETA riskerar att försena riksdagens mål om exempelvis en giftfri miljö.

Regeringens ovilja att skicka CETA på vanlig remiss är omdebatterad och har sedan tidigare kritiserats av bland annat Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet samt Thomas Bull, justitieråd i Hösta Förvaltningsdomstolen. I den senaste rapport som myndigheten för utrikeshandel, Kommerskollegium, publicerat om avtalet är det uppenbart att det föreligger en mängd risker med CETA för såväl miljön som den svenska välfärden.

Att regeringen skickar avtalet på ny remiss får anses som osannolikt, men skulle frågan få större uppmärksamhet kan det förstås inte uteslutas. Än så länge har det dock varit väldigt tyst om avtalet i Sverige, både från media och de större civilsamhällesorganisationerna. I det perspektivet är Naturskyddsföreningens öppna brev till statsrådet Linde högst välkommet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens CETA-hantering Publicerat i TTIP

Rapport från Kommerskollegium bekräftar risker med CETA

Nyligen släppte den svenska myndigheten för utrikeshandel, Kommerskollegium, en omfattande rapport om CETA-avtalet. Trots att myndigheten i ett pressmeddelande avfärdade risker med avtalet visar en ingående granskning av rapportens innehåll att myndigheten bekräftar närmast alla de risker som kritiker varnat för. På en del punkter har myndigheten rentav ändrat åsikt gentemot sina tidigare analyser och bekräftat risker som bland annat lyfts fram i en rapport av Katalys.

Investeringsskydd/ICS
Investeringsskyddet, där utländska investerare ges möjlighet att under vissa premisser stämma stater som lagstiftar, är tveklöst den aspekt av CETA som är mest kontroversiell. Kollegiets bedömning av investeringskapitlets artiklar är på det stora hela identisk med slutsatserna i flera internationella studier samt den svenska studie som publicerats av Katalys; artiklarna lämnar ett stort tolkningsutrymme till tvistlösningstribunalen och avtalets artiklar om rätten att reglera erbjuder inget absolut skydd. Kommerskollegiums (KK) slutsatser kring riskerna med avtalet skiljer sig dock från riskbedömningen i dessa studier. Kollegiet har endast analyserat det potentiella utfallet av en eventuellt tvist samt huruvida CETA går utanför av Sverige redan ingångna avtal. Detta metodval går att ifrågasätta på två punkter; dels bygger KK:s analys av en potentiell stämning på ett flertal antaganden om hur rättsfallen skall komma att tolkas, samtidigt som KK erkänner att tolkningsutrymmet för en tribunal är stort. Dels förbiser KK den uppenbart alternativa strukturen och syftet för en tribunal enbart etablerad för att hantera investeringsskyddsfrågor kontra exempelvis EU-domstolen eller svensk domstol.

I fall av indirekt expropriation vinner investerare knappt 20 % av fallen, samtidigt som tvister utifrån dessa villkor stadigt ökat. Det visar att motivet med denna typ av stämningar snarare är ett annat, d.v.s. att avskräcka eller försena ny lagstiftning. Det faktum att CETA innebär ett omfattande tolkningsutrymme för en tribunal medför att en stat inte kan vara säkra på att vinna en eventuell stämning, och därmed drista sig att ingå förlikning eller, än värre, avstå från att lagstifta. KK:s rapport förbiser i detta avseende de senaste tjugo årens utveckling där investeringsskydd i allt högre grad används som ett verktyg för att avskräcka folkhälso- och miljölagstiftning, och negligerar samtidigt varningar från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Stockholms Universitet i respektive remissvar.

Tjänster
KK bekräftar ett flertal av de materiella analyser som gjorts i tidigare studier. Några exempel;
* Den lokala och regionala nivån är inte explicit undantagen från tjänstedelen av avtalet och återreglering kan därmed försvåras även på kommunal och regional nivå (KK har här ändrat sin analys mot tidigare, och instämmer nu i den analys som gjordes i rapporten från Katalys och Skiftet (se s. 46-47 i den rapporten).

* Enligt de nuvarande åtagandena är det inte möjligt för Sverige/EU att återreglera ex. telekommarknaden och införa ett statligt monopol.

* Skulle Sverige vilja avveckla Systembolagets monopol och öppna marknaden för konkurrens skulle ratchet-klausulen aktiveras och Sverige skulle därmed inte enligt nuvarande åtaganden kunna återinföra monopolet.

* Avtalets investeringsskydd är fullt tillämpbart oavsett undantag. Sverige kan således stämmas vid återreglering av ex. välfärden trots befintliga undantag för sektorn gällande öppenhet. Detta betyder att såväl förbud mot vinster i välfärden som avskaffande av privata investerare inom skolsektor kan leda till stämningar från företag som definieras som kanadensiska investerare.

En svaghet i KK:s analys är att de inte utförligare analyserar EU:s undantag på hälsoområdet i bilaga II, och därmed tillskriver hälso-och sjukvårdssektorn undantag som de nödvändigtvis inte åtnjuter. KK hävdar även att tillräckliga undantag finns för att återreglera järnvägssektorn, vilket är högst oklart och strider mot det faktum att Sverige ex. lagt in ett explicit undantag för Arlanda Express i avtalet. Samma resonemang gäller för kollektivtrafiken, där KK:s analys är motsägelsefull.

Jordbruk
Jordbruksverkets och KK:s bedömning är att de tullkvoter för nöt- och fläskkött som ges via CETA inte kommer att påverka svenskt djurskydd eller jordbruk. Analysen kan kritiseras på två grunder; dels är antagandet om att svenska konsumenter premierar svenskt kött på bekostnad av billigare utländskt kött inte testat i lågkonjunktur. Dels behandlas CETA som ett isolerat avtal, i stället för att vägas samman med kommande avtal med ex. Mercosur och USA, där billigt kött under liknande produktionsformer (omfattande antibiotika, obefintligt djurskydd) ges tullkvoter på EU:s marknad. Det finns en berättigad farhåga att detta billigare kött riskerar att snedvrida konkurrensen och därmed leda till ett internt tryck på svenska standarder (för att kunna konkurrera kräver producenter försvagat djurskydd m.m.).

Regleringssamarbete
KK:s analys ser inga omfattande risker med regleringssamarbetet, som i CETA är frivilligt (om än med förbehåll att motvilja att samarbete måste motiveras). En svaghet i KK:s analys är den bristande analysen av hur kommersiella särintressen kan utnyttja liknande samarbetsformer och därigenom ges ett oproportionerligt inflytande över lagstiftningsprocessen.

Slutsats
Kommerskollegiums studie är på det hela taget gedigen och bekräftar i sak samtliga farhågor kritiker mot avtalet har fört fram. KK:s analys skiljer sig framför allt i hur myndigheten riskbedömer dessa bekräftade farhågor, en riskbedömning som även skiljer sig från Naturvårdsverkets och Stockholms Universitets remissvar (bifogade i rapporten). KK:s slutsats bygger när det gäller investeringsskyddet på vad som rimligen är en serie felaktiga grundantaganden (om inte Sverige med stor sannolikhet förlorar en tvist föreligger inget problem, och om inte det materiella skyddet i CETA går utanför EKR eller nationell rätt föreligger inget problem), ett grundantagande som kritiserats ovan.

Vad betyder då Kommerskollegiums rapport? Jo, att kritiker och svenska myndigheter på det hela taget gör samma analys av vad som står i CETA-avtalet, men att myndigheten för utrikeshandel drar helt andra slutsatser av detta än såväl kritiker som andra myndigheter (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) och forskare (ex, Stockholms Universitet i sitt remissvar).

Riksdagen kommer att ta beslut om CETA i höst. Kommerskollegiums rapport bekräftar att flera av de risker som lyfts av kritiker, exempelvis att Sverige kan stämmas för politiska åtgärder inom välfärden, är på allvar. Således kan debatten om CETA nu handla mindre om avtalets innehåll i sig, utan snarare hur vi värderar dessa omfattande risker mot avtalets högst diskutabla fördelar.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Rapport från Kommerskollegium bekräftar risker med CETA Publicerat i TTIP