Trump beredd att återuppta TTIP

Den amerikanske presidenten Donald Trump har öppnat för att återuppta TTIP-förhandlingarna med EU. Än så länge möts dock presidentens initiativ med skepsis från EU-kommissionen.

Det var under en intervju med nyhetsmagasinet Bloomberg som handelsminister Wilbur Ross indikerade att president Trump är beredd att återuppta förhandlingarna om ett omfattande handelsavtal med EU. TTIP-förhandlingarna har legat på is i drygt ett år efter Trumps tillträde på presidentposten. Avtalet är mycket kontroversiellt i Europa, och det innehåll som läckt ut från förhandlingarna har kritiserats för att kunna medföra påtagliga negativa effekter för såväl miljö som konsumentskydd.

EU-kommissionen har dock än så länge inte visat något intresse för att återuppta förhandlingarna. I en intervju med SVT i januari tidigare i år sade EU-kommissionär Cecilia Malmström att förutsättningarna kring TTIP förändrats avsevärt sedan Trump blev president och att det inte bara går att återuppta förhandlingarna där de slutade.

Att frågan om TTIP väcks nu sker som en reaktion på det spända läge på handelsområdet som råder mellan USA och resten av världen. EU har för stunden undantagits från de stål- och aluminiumtullar USA infört men bara fram till och med den 1:a maj, och det är oklart vad som händer därefter.

Skulle TTIP-förhandlingarna återupptas kan nog EU-kommissionen räkna med att de omfattande protester som tidigare riktats mot avtalet återupptas. I nuläget är det svårt att föreställa sig ett avtal med ett innehåll som kan godtas både av president Trump och den europeiska allmänheten.

(nedan intervjun med handelsminister Ross. TTIP berörs 7.45 in i klippet)

Professor – ”Att ratificera Ceta nu strider mot EU-fördraget”

På onsdag kommer riksdagen rösta om att ratificera (godkänna) det kontroversiella Ceta-avtalet. Men nyligen kom EU-domstolen med ett yttrande som skapar tvivel kring hur avtalets investeringsskydd är förenligt med EU-lagstiftningen. I ett gästinlägg menar Christina Eckes, professor i EU-rätt, att Sverige nu måste skjuta upp ratificeringen.

Nedanstående är ett gästinlägg från Christina Eckes, professor i EU-rätt vid Amsterdams Universitet.

Efter att EU-domstolen meddelat att investeringsavtal med ISDS mellan medlemsstater strider mot EU-rätten bör riksdagen nu sätta foten på bromsen och avvakta med ratificeringen av handelsavtalet mellan EU och Kanada (Ceta).

Ceta är det mest omfattande handelsavtalet som EU någonsin förhandlat med ett tredje land. Avtalet avser också en reformerad tvistlösningsmekanism – Investment Court System (ICS) – som tillåter överklagandet av skiljedomar. Men nu tyder mycket på att detta system för tvistlösning sannolikt strider mot EU-rätten och att godkännandet av avtalet av medlemsstaterna därigenom kan vara olagligt.

I förra veckan meddelade nämligen EU-domstolen att en skiljedomsklausul i investeringsavtalet mellan Nederländerna och Slovakien strider mot EU-rätten. Skiljedomsklausuler i investeringsavtal mellan länder ger investerare från ett land rätt att påbörja ett skiljedomsförfarande om det andra landet anses ha åsidosatt ett åtagande enligt avtalet. Ärendet berör en tvist i skiljedomstol mellan det holländska försäkringsbolaget Achmea och den slovakiska staten, där Achmea gjort gällande att den återreglering av tidigare genomförda privatiseringar av det slovakiska hälsovårdssystemet strider mot investeringsavtalet. I fallet med Achmea fann EU-domstolen att skiljedomstolarna är oförenliga med EU-rätten då de opererar helt utanför den nationella och europeiska rättsordningen och därigenom begränsar nationella och europeiska domstolars befogenhet. Därutöver fann domstolen att förflyttningen av tvister från den europeiska rättsordningen till dessa skiljedomstolar i sig utgör ett hot mot hela den europeiska rättsordningen.


EU-domstolens besked är högintressant eftersom det samtidigt behandlar en förfrågan om den snarlika tvistlösningsmekanismen (ICS) i Ceta-avtalet (Yttrande 1/17). I yttrande 1/17 har Belgien frågat EU-domstolen om huruvida tvistlösningssystemet i Ceta strider mot EU-rätten. Endast den wallonska delstatsregeringen och Slovenien har hittills tydligt markerat att de kommer att avvakta domstolens utlåtande innan de kan gå vidare med ratificeringen av avtalet med Kanada. Andra länder, däribland Sverige, har än så länge menat att de inte förväntar sig ett negativt svar från domstolen och således inte finner några skäl för att avvakta med ratificeringen. Med beaktande av domslutet i Achmea-fallet är detta en hållning som synes oförsvarlig.

Det finns tveklöst skillnader mellan investeringsavsnittet i existerande avtal och i Ceta, men domstolens resonemang är fullt applicerbart även på ICS. I likhet med ISDS sker tvistlösningen i Ceta utanför nationella domstolar och begränsar således nationella och europeiska domstolars makt samtidigt som rätten som tillämpas kan vara EU-rätt och borde kunna prövas av nationella och EU:s domstolar. Problemen som lyfts med ICS är rentav större då det inte bara förbinder två utan 28 medlemsstater inklusive EU-institutionerna.

Vidare är yttrande 1/17 betydelsefullt av andra skäl. Skulle Ceta träda i kraft innan dess att domstolen hunnit ge sitt yttrande skulle en situation kunna uppstå där EU ålagt sig skyldigheter mot tredje land – skyldigheter som strider mot EU-lagstiftningen. Det är just detta skäl som fått en mängd akademiker och organisationer från civilsamhället att på senare år kräva att domstolen bör rådfrågas, något som alltså Belgien nu gjort. Det är även värt att nämna att det tyska domareförbundet också efterfrågat detta eftersom de förutser omfattande juridiska problem med ICS i Ceta.

Att be EU-domstolen om ett yttrande föranleder normalt inte att ratificeringsprocessen på medlemsstatsnivå upphävs. Däremot är det inte alltid juridiskt möjligt att fortsätta med en ratificering. Om en medlemsstat ingår ett avtal med tredje land trots att medlemsstaten rimligen kan förutse att avtalet strider mot EU-lagstiftningen agerar medlemsstaten i strid med principen om lojalt samarbete i EU-fördraget. Det är precis vad som nu sker med Ceta. Sverige skulle således agera i strid med EU-fördraget om riksdagen ratificerade avtalet innan domstolen hunnit ge sitt yttrande.

EU-domstolens yttrande kring Ceta beräknas inte offentliggöras förrän tidigast om ett par månader men kan dröja upp till ett år. Därav är det ingen brådska med att godkänna den mest kontroversiella delen av det här avtalet innan domstolen fått möjlighet att utvärdera huruvida det är lagligt. Genom att påskynda ratificeringen skulle riksdagen helt i onödan underminera viktiga EU-principer om lojalt samarbete och enighet i yttre åtgärder. Det är något som med fördel bör undvikas.

Christina Eckes, professor i EU-rätt, Amsterdams Universitet

En längre version (på engelska) av professor Eckes resonemang finns på European Law Blog.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Professor – ”Att ratificera Ceta nu strider mot EU-fördraget” Publicerat i TTIP

EU-domstolen: ISDS-avtal inom EU olagliga

EU-domstolen har bestämt att investeringsavtal av typen BITS inom EU inte är förenliga med EU-lagarna. Det innebär att många avtal av typen ISDS med möjligheten för företag att stämma länder i specialdomstolar måste avvecklas.

Ärendet gällde en konflikt mellan det holländska försäkringsbolaget Achmea och Slovakien. Bolaget stämde Slovakien som dömdes att betala 25 miljoner euro för att landet återreglerade delar av lagstiftningen gällande sjukförsäkringar. Slovakien vägrade betala.

EU-domstolen klargör nu att investeringsdelen i BITS-avtalet mellan Nederländerna och Slovakien inte är förenlig med EU-lagstiftningen. Även EU-kommissionen har hävdat att det är olagligt med parallella rättssystem inom EU som inte är under EU-domstolens kontroll. I förlängningen innebär det att alla 196 bilaterala investeringsavtal mellan länder inom EU måste avskaffas.

På EU-domstolens bord ligger också att avgöra om investeringsdelen i CETA-avtalet med Kanada är förenlig med EU-rätten.  Avgörandet i EU-domstolen nu rör inte länder utanför EU men ökar intresset för frågan om även CETA måste omförhandlas.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för EU-domstolen: ISDS-avtal inom EU olagliga Publicerat i TTIP

417 000 namn mot MIC i Spanien

Folkrörelser i Spanien mobiliserar brett mot EU-förslaget om en global investeringsdomstol; MIC. Inför mötet med EU:s handelsministrar i idag överlämnades listor med 417 000 namn mot en sådan domstol. Namninsamlingen organiseras av en kampanj med stöd av 350 organisationer.

EU-kommissionen har föreslagit skapandet av en global investeringsdomstol; Multilateral Investment Court (MIC). Det är tänkt som en domstol för ärenden där företag stämmer stater enligt investeringsavtal som ISDS och ICS.

Undertecknarna av namninsamlingen begär att Spaniens regering skall säga nej till MIC-planerna och till nya handelsavtal med särskilda möjligheter för företag att stämma stater utanför det ordinarie rättssystemet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för 417 000 namn mot MIC i Spanien Publicerat i TTIP

Tyska domare ifrågasätter MIC

Det tyska domarförbundet kritiserar i en skrivelse EU-kommissionens planer på en global investeringsdomstol; MIC (Multilateral Investment Court) där företag ensidigt kan kringgå väl förankrade nationella rättssystem.

EU har planer på att redan i år inleda förhandlingar inom FN om en permanent domstol där företag skall kunna stämma stater med utgångspunkt i den modell EU skapat i ICS (Investment Court System). Kommissionen hoppas att MIC ska kunna komma igång redan om något år. Den snabba processen legitimeras med att MIC bara är en ”institution” som skall döma enligt avtal som länderna skapar inom ramen för sina demokratiska system.

Det tyska domarförbundet menar däremot att MIC ytterligare skulle stärka ett system utan demokratisk förankring. Domstolen skulle komma att sköta den svåra tolkningen av stämningar mot stater och bli de som i praktiken sätter standarden för företagsskyddet.

EU-kommissionen menar att MIC är ett svar på kritiken mot investeringsskyddet i TTIP och CETA då domstolen skulle ha oberoende domare och möjlighet att överklaga besluten. Detta imponerar inte på de tyska domarna som ifrågasätter hela idén med särskilda investeringsdomstolar. De skriver att det är obegripligt för dem att skapa sådana för avtal mellan EU-länder och med andra demokratiska länder med fungerande rättssystem, som t ex Kanada. Förbundet finner inte heller några övertygande studier som visar på behovet av en sådan domstol överhuvudtaget, utom möjligen som en övergångslösning medan tidigare avtal avvecklas.

Domarna menar att företag själva måste granska var de gör sina investeringar och ta konsekvenserna om de satsar pengar i länder med svaga rättssystem. Bara om en helt oväntad förändring i ett land rycker undan rättsprinciper kan det internationella samfundet ha ett intresse av att ingripa. Juristerna efterlyser noggranna studier och internationella lagar som kan användas i exceptionella fall, istället för en företagsdomstol som MIC.

Förbundet menar också att eventuella överstatliga investeringsregler inte ensidigt kan vara till för företag. Om regeringar enas om sådana ska de även kunna användas för att ställa företag till svars för övergrepp mot stater och medborgare. Domarna pekar på att företag efter misslyckade investeringar, ibland med kriminella inslag, kan lämna ett land utan att kunna ställas till svars för sina brott.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Tyska domare ifrågasätter MIC Publicerat i TTIP

CETA kan stöta på problem i Italien

Just nu pågår ratificeringen (godkännandet) av CETA runt om i EU:s medlemsländer. Flera medlemsländer har redan ratificerat avtalet, men i Italien kan CETA få problem.

Den 28e december upplöstes det italienska parlamentet och mandatperioden är därmed officiellt slut, vilket innebär att Italien inte kommer att ta något beslut om CETA förrän efter nästa val (4e mars) –  och som opinionsläget ser ut just nu kan det mycket väl finnas en majoritet mot avtalet efter valet.

Det parti som just leder de italienska opinionsundersökningarna, femstjärnerörelsen, röstade emot avtalet i EU-parlamentet och förväntas vara fortsatt emot avtalet på nationell nivå. Socialdemokraterna (Partito Democratico) var totalt splittrade under EU-parlamentets omröstning men har i regeringsställning i Italien drivit på för att anta avtalet. Dock går åsikterna isär bland partiets nationella parlamentariker och det är oklart hur partiet kommer att förhålla sig till CETA efter valet. Bland flera av de mindre partierna är motståndet kompakt, både på den yttersta höger- (Lega Nord) och vänsterkanten (Potero al popolo), och även bland högerpartierna Forza Italia och Fratelli d´Italia finns viss splittring i frågan.

Beskedet att det inte blir någon CETA-omröstning under nuvarande styre innebär att sannolikheten för en lyckad ratificering av avtalet minskat betydligt. Exakt vad som kommer att hända i Italien återstår förstås att se, något som inte minst beror på valresultatet. Dock innebär situationen i Italien, i kombination med det kommande utlåtandet från EU-domstolen, att det fortfarande finns flera hinder för CETA att ta sig förbi innan avtalet blir en ”permanent” verklighet (CETA har redan trätt i kraft provisoriskt, om än utan det kontroversiella investeringsskyddet).

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för CETA kan stöta på problem i Italien Publicerat i TTIP

Ratificeringsläget för CETA

Den svenska regeringen har tagit beslut om att föreslå Riksdagen att ratificera CETA- avtalet. Beslutet togs torsdagen 30 november och beslutet väntas komma upp i Riksdagen i februari 2018.

Avtalet gäller provisoriskt sedan september 2017, dock utan delen om investeringsskyddet ICS.

Läget i övriga länder är följande:

Grekland: Beslutet har skjutits upp till nästa år efter ett möte med en specialkommitté i parlamentet där civilsamhället medverkade.

Italien: Nationella val skall ske i januari och regeringen kan komma att ta ett snabbt CETA beslut innan dess.

Österrike: Regeringsförhandlingar pågår.

Finland: CETA är i parlamentet, oklart när det blir omröstning.

Frankrike: Presidenten Immanuel Macron har lanserat ett vagt klimatveto i CETA men väntas ratificera avtalet i slutet av 2018.

Tyskland: Regeringsförhandlingar pågår.

Belgien: De regionala parlamenten ska diskutera frågan i början av 2018. Wallonien vill eventuellt invänta dom från EU-domstolen.

Slovenien: Ratificering kan dröja mycket länge.

Litauen: Beslutet är uppskjutet till efter utslaget i EU- domstolen.

Oklara besked från Polen, Rumänien, Slovakien. Cypern, Bulgarien, Luxemburg, Ungern, Irland och Nederländerna.

Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Malta, Portugal, Spanien, Kroatien har ratificerat CETA under 2017.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Ratificeringsläget för CETA Publicerat i TTIP

Frankrike önskar ”klimatveto” i CETA

Frankrikes regering har presenterat en plan för det fortsatta arbetet med CETA och andra handelsavtal. Landet aviserar att man tänker ratificera CETA i slutet av 2018. Men fransmännen begär samtidigt att EU och Kanada skall lägga till gemensamma förtydliganden om att inget företag skall kunna stämma staterna för framtida åtgärder som syftar till att hejda den globala uppvärmningen. Frankrikes miljöminister Nicolas Hulot kallade detta ett ”klimatveto” vid presskonferensen 25 oktober.

När det gäller framtida handelsavtal så menar Frankrike att Parisavtalet om klimat skalla vara ett villkor i avtalstexten. Detta kan tolkas som att Frankrike inte vill att EU skall förhandla handelsavtal med USA om Donald Trump gör verklighet av sitt tal om att lämna Parisavtalet.

Frankrike kommer att föreslå EU-kommissionen att framtida handelsavtal skall innehålla bindande regler om miljö och sociala frågor och att parterna skall kunna neka import från länder som inte uppfyller dessa.  I rapporten exemplifieras det med rätten till föreningsfrihet, fackliga löneförhandlingar och annat som skapar ojämlika villkor som kan drabba Europeiska producenter. Immanuel Macrons regering vill också att ”försiktighetsprincipen” och ”hållbar utveckling” skall ingå som bindande delar i framtida handelsavtal.

Frankrike lovar att engagera sig för att förhandlingsmandaten skall vara offentliga och att involvera civilsamhället och intressenter i framtida handelsförhandlingar.

Många franska bönder oroas för att CETA-avtalet kan innebära ökad konkurrens från producenter med sämre djurskydd. För att lugna dem lovar regeringen att vara exemplarisk i kontrollen och noga följa upp konsekvenserna av jordbruksimporten från Kanada.

De första reaktionerna från folkrörelser har varit att de flesta förslagen bara kan förverkligas om både EU och Kanada accepterar dem. I texten finns inga skrivningar om absoluta krav som ger indikationer på om och när Frankrike skulle lägga in sitt ”veto” mot CETA.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Frankrike önskar ”klimatveto” i CETA Publicerat i TTIP

Fransk kommission kräver mer av CETA

För att tillmötesgå den starka kritiken mot CETA tillsatte Frankrikes nyvalde president Macron i somras en expertkommission om miljö- och hälsoeffekterna av avtalet. Gruppen som bestått av forskare, jurister och ekonomer har nu presenterat sin rapport. Den avfärdar inte CETA men innehåller omfattande kritik mot avtalet och en rad förslag till åtgärder.

Rapporten konstaterar att miljödelen i CETA inte är bindande. Kommissionen kritiserar bristen på ambitioner för att minska miljöskadliga subventioner, särskilt till fossila bränslen och fiske. Kommissionen rekommenderar att Frankrike närmare utreder jordbruksfrågorna när det gäller djurskydd, antibiotika och djurfoder och efterlyser vaksamhet när det gäller bioteknologi och GMO.

När det gäller investeringsdomstolen ICS skriver kommissionen att den inte tillför något när det gäller relationen mellan EU och Kanada, utan snarare är ett sätt att legitimera ett framtida ramverk för handelsavtal med andra länder i världen.

Den franska CETA-kommissionen rekommenderar bl. a  följande till regeringen:

Full öppenhet i det regulativa samarbetet.

En nationell kommitté för att övervaka förverkligandet av CETA när det gäller miljö och hälsa.

En deklaration från Frankrike om hur man kommer att tolka avtalet när det gäller miljö och hälsa.

Märkning gällande produktionsmetoder för animaliska produkter, bl. a avseende innehåll av antibiotika, tillväxtfrämjande substanser, djurskydd och innehåll av GMO.

Stärkt kontroll gällande kanadensiska produkter, t ex övervakning av deras program för att säkerställa att kött inte innehåller hormoner och ractopamin.

Mer genomskinlighet när det gäller marknadstillträde för jordbruksprodukter i framtida handelsavtal.

Ett ”klimatveto” om staten åtalas i investeringsdomstolen för sina klimatåtgärder.

Ett separat klimatavtal med Kanada som stöttar klimatneutralitet i CETA.

Incitament för att minska utvinningen av oljesand. EU skall kunna begränsa importen av sådana bränslen.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Fransk kommission kräver mer av CETA Publicerat i TTIP

EU-kommissionen föreslår en global investeringsdomstol

EU-kommissionen vill starta förhandlingar om en global investeringsdomstol, en Multilateral Investment Court (MIC). Denna domstol skulle ersätta de olika instanser som idag dömer i rättstvister mellan företag och stater enligt ISDS-avtal.

ISDS (Investor State Dispute Settlement) är den mest kritiserade delen av de föreslagna handelsavtalen TTIP och CETA då den ger företag möjlighet att gå förbi nationella domstolar och stämma stater. ISDS finns redan i tusentals bilaterala avtal mellan länder i världen.

Efter den omfattande kritiken mot ISDS har EU utvecklat systemet med ett nytt namn; Investment Court System(ICS) som bl. a  ingår i CETA avtalet. Nu vill EU-kommissionen skapa en global investeringsdomstol , MIC med ICS som modell. Domstolen är tänkt att vara permanent med kvalificerade domare. Det ska också vara möjligt att överklaga besluten. EU vill se domstolen inom ramen för FN-kommissionen för internationell handelsrätt; UNCITRAL och det räcker med att några länder är överens så kan den komma igång. Målet är att MIC på sikt ska ta över både tidigare och framtida ISDS-avtal.

Nyligen ordnade Jordens Vänner och andra folkrörelser en konferens om MIC i Bryssel. Där ingick en intressant debatt mellan kommissionen och några av de mest sakkunniga ISDS-kritikerna. EU-kommissionens företrädare menade att MIC åtgärdar den kritik som rörelserna haft och gör det svårare för företag att upprepa stämningar via olika bilaterala avtal. Medan folkrörelserna menade att MIC snarare låser fast världen i modellen med ensidiga investeringsdomstolar.  Debatten kan ses nedan.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för EU-kommissionen föreslår en global investeringsdomstol Publicerat i TTIP