Svenska miljöorganisationer sågar TTIP

Sverige kan behöva stoppa TTIP. Det menar två av Sveriges största miljöorganisationer, Naturskyddsföreningen och Greenpeace, som idag kritiserar avtalet i en artikel på DN Debatt.  Organisationerna menar att TTIP riskerar att underminera försiktighetsprincipen, hota EU:s klimatomställning och hämma ny miljölagstiftning.

Artikeln, som är undertecknad av Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och Greenpeaces chef Annika Jacobson, riktar skarp kritik mot regeringens och näringsminister Mikael Dambergs odelat positiva inställning till avtalet, och varnar bland annat för hur den löst formulerade tvistlösningsmekanismen (ICS) kan leda till skadeståndskrav från företag när stater lagstiftar till skydd för miljö eller klimat. De varnar även för hur det regulativa samarbete som planeras i avtalet riskerar att förskjuta demokratiskt inflytande till förmån för de största företagen.

”Det är hög tid att regeringen grundligt utvärderar vilka konsekvenser TTIP kan få för svenska miljöregler, klimatarbetet och vår möjlighet att gå före i arbetet kring farliga kemikalier, starkare miljöskydd och skärpta klimatmål i framtiden. I en sådan utvärdering måste dörren hållas öppen för slutsatsen att Sverige ska stoppa TTIP”, skriver artikelförfattarna.

Så hotar amerikanska TTIP-förslag framtida lagstiftning

Förra veckans TTIP-läckor har skapat rabalder runtom i Europa. Nu visar vår första analys att det finns all anledning att vara orolig. Skulle USA:s förslag kring regulativt samarbete inkluderas i det färdiga avtalet kan det bli enormt mycket svårare att lagstifta till skydd för människor och miljö i framtiden.

Frågan om regulativt samarbete har varit i skottgluggen sedan tidigare, då läckta EU-förslag fått civilsamhället att se rött och rubricera förslaget som det ”ultimata verktyget” för att förhindra eller försvaga framtida lagstiftning till skydd för hälsa, arbetare och miljön. Så vad avslöjar de nya TTIP-läckorna? USA:s förslag är än värre.

Vår analys har fokuserat på de förslag som är s.k. U.S brackets i kapitlet om regulativt samarbete. Detta betyder att EU ännu inte accepterat USA:s förslag, men att detta är vad USA gått fram med i förhandlingarna och vill få med. Vi kikar;

Artikel X.8 – transparent utveckling av regleringar
Under den här paragrafen vill USA att ansvarig lagstiftare, i EU:s fall antingen på EU-nivå eller medlemsstatsnivå, skall offentliggöra textförslag på den lagstiftning de tar fram, en förklaring om varför lagstiftningen behövs, hur den uppnår sina mål, skälen bakom det specifika innehållet, samt alternativa lösningar i stället för lagstiftning. Dessutom ska det material lagstiftningen vilar på offentliggöras samt namn och kontaktinformation till en individuell person som kan svara på frågor om lagstiftningen. Och det är bara ett urval av alla krav USA under denna artikel vill ställa på lagstiftaren.

Dessa krav stärks ytterligare i artikel X.13 där USA exempelvis vill ställa upp snäva definitioner gällande konsekvensanalyser av ny lagstiftning, där återigen behovet av lagstiftningen skall beläggas, rimliga alternativ till lagstiftningen (så som att inte lagstifta alls) utvärderas, m.m. Kort sagt måste all ny lagstiftning och regleringar motiveras, medan policyvalet att inte göra ett dyft inte behöver motiveras med ett ord. USA:s förslag är således kraftigt inriktat mot ett bevarande av status quo, d.v.s. så lite ny lagstiftning och regler som möjligt. Just det här sker redan i USA och benämns av den stora amerikanska konsumentorganisationen Public Citizen som ”paralysis by analysis” (Sv. ungefär; förlamning genom överdriven analys).

Bilden av TTIP som ett potentiellt effektivt verktyg för att försena och hämma ny lagstiftning förstärks ytterligare i paragraf X.9. Där ställer USA krav på att lagstiftaren måste utvärdera de kommentarer kring lagstiftningen/regelverket som skickats från den andra parten eller en person från den andra parten (läs företag) kring vilka effekter lagstiftningen har på handeln, och dessutom bemöta den. Det här ska även ske innan lagförslaget skickas för beslut (ex. till riksdagen) så att det kan ändras utifrån de kommentarer som ges. Minst 60 dagar måste ges för att ta emot kommentarer, samt beakta förfrågningar om att utöka denna period, i enlighet med X.8. Vi pratar alltså här om ett påtvingat remissförfarande som, till skillnad från hur det fungerar i Sverige idag, inte riktas mot utvalda myndigheter och organisationer, utan där kommersiella särintressen skall agera remissinstanser i all lagstiftning och där deras ”bidrag” måste beaktas och bemötas.

I artikel X.14. ”bevisbaserat beslutsfattande”, återkommer samma teman med krav på att i samband med att ett färdigutvecklat lagförslag presenteras, enligt USA:s definition på EU- eller medlemsstatsnivå (Sverige), ska parten publicera en detaljerad förklaring av;
Lagförslaget, inklusive dess syfte, hur lagförslaget uppnår detta syfte, hur det kan stärkas av den ”data” och ”bevisning” som använts i samband med utvecklingen av lagförslaget, samt identifiera huvudsakliga alternativ till lagstiftningen m.m. Under X.15 vill USA att en ”intresserad person” (läs företag) ska kunna be en myndighet att ändra eller dra tillbaka en reglering som enligt ”personen” har blivit ineffektivt när det gäller att skydda ex. hälsa eller säkerhet, eller, vilket vi ponerar lär vara fokus,
”blivit en större börda än nödvändigt för att uppfylla sitt mål (med beaktande av dess påverkan på handeln)”. Dessutom ska, intressant nog, även lagstiftning där ”omfattande förändringar skett gällande relevant vetenskaplig utveckling eller baserar sig på utdaterad information”. Den formuleringen bör ses med beaktande av USA:s historia av att beskriva EU:s försiktighetsprincip som ovetenskaplig.

Det är dock inte bara framtida lagstiftning som ska granskas och påverkas, utan även tidigare lagstiftning. Under artikel X.16 ”Retrospective Review of Regulations” (sv. ung. Genomgång av tidigare lagstiftning) vill USA att parterna på kontinuerlig basis ska se över existerande lagstiftning i syfte att avgöra huruvida de behöver förändras eller dras tillbaka, antingen på initiativ av en tillsynsmyndighet eller på en begäran från en ”person” (företag) i enlighet med artikel X.15.

För att summera; det USA föreslagit i det regulativa kapitlet för TTIP skulle med största sannolikhet allvarligt försena, försvåra och potentiellt försvaga ny lagstiftning som syftar till att stärka skyddet för exempelvis konsumenter, miljön eller klimatet, såväl för EU som helhet som Sverige som medlemsland. 

Det återstår att se huruvida EU kommer att tillmötesgå USA:s förslag på det här området. Handelskommissionär Cecilia Malmström har på sin blogg skrivit att ”Inget handelsavtal med EU kommer någonsin sänka vår nivå på konsumentskydd, livsmedelssäkerhet eller miljön”. Den uppmärksamme noterar att det  i sammanhanget inte betyder någonting alls, eftersom farhågan här är att framtida försökt att stärka standarder kan försvåras avsevärt.

Det Malmström pratar om är tvärtom exakt det bevarande av status quo som USA vill se. 

Frankrike säger nej till TTIP i sin nuvarande form

Läckorna om TTIP har snabbt fått konsekvenser. Frankrikes president Francois Hollande säger nu att hans regering kommer att säga nej till avtalet i sin nuvarande form. ”Vi kommer aldrig att acceptera att de grundläggande principer som vårt jordbruk och kultur vilar på ifrågasätts”, säger Hollande, som meddelar att ”i detta skede säger Frankrike nej till TTIP”.

Redan tidigt igår kommenterade även Frankrikes handelsminister, Matthias Fekl, läckorna. I en intervju i den belgiska tidningen La Libre sade Fekl att TTIP i sin nuvarande form är ett dåligt avtal, och pekade på bristen av skydd för miljön. Dessutom kan TTIP hota klimatframstegen som gjordes genom Parisöverenskommelsen, menar Fekl, Enligt handelsministern är nu det mest sannolika att förhandlingarna avbryts, om USA inte tillmötesgår EU:s krav.

Även om Frankrikes ”nej för stunden” inte är ett formellt nej innebär det onekligen att ett haveri för TTIP rycker allt närmare.

TTIP-avtalet läcker

Vi ser ut att stå inför den största TTIP-läckan hittills. Den holländska avdelningen av Greenpeace säger sig ha tillgång till nära 250 sidor av TTIP-avtalet. Den här gången är det inte enbart positionspapper från EU-sidan som läckt, utan Greenpeace hävdar att man har tillgång till konsoliderade texter (avtalsutkast) motsvarande hela 13 kapitel av avtalet, där USA:s position i förhandlingarna för första gången blir känd.

Enligt Greenpeace själva, som gjort en analys av avtalsutkastet, är riskerna för klimatet och miljön stora. Organisationen pekar på att den typ av undantag för miljöskydd som normalt skrivs in i den här typen av avtal saknas, att EU:s försiktighetsprincip kringgås och att företag ges en räkmacka rakt in i framtida beslutsfattande.

Greenpeace har meddelat att man avser släppa hela texten kl. 11, svensk tid. Vi uppdaterar texten under dagen.

Uppdaterat: Alla dokument finns nu tillgängliga här.

Uppdaterat 2; Vi har börjat gå igenom texterna. Vi siktar på att ha en sammanfattning här på bloggen i morgon förmiddag.

Uppdaterat 3; Vi var lite väl optimistiska kring hur fort det skulle gå att analysera hela läckan, vi börjar släppa analyser av enskilda kapitel med start i morgon, onsdag.

Media; SvD

Amerikanska senatorer kräver att hormonbehandlat kött tillåts via TTIP

En grupp på 26 amerikanska senatorer, inklusive alla utom två ledamöter av jordbruksutskottet, kräver att EU slopar alla jordbrukstullar och sitt förbud mot hormonbehandlat kött inom ramen för TTIP. Nyligen pekade även USA:s enhet för handel, USTR, ut EU:s förbud mot hormonbehandlat kött som ett handelshinder i sin årliga rapport. Nu växer det amerikanska trycket på EU att tillmötesgå krav på jordbruksområdet, annars kommer EU:s hopp om tillgång till offentlig upphandling i USA och urvattning av Buy American Act knappast att tillmötesgås.

En stor del av amerikansk köttproduktion präglas av att djuren, förutom stora mängder antibiotika, även föds upp med tillväxthormoner som gör att djuren uppnår slaktvikt snabbare. I EU är metoden förbjuden i enlighet med försiktighetsprincipen på grund av oro för eventuella hälsorisker för konsumenterna. Användningen av tillväxthormoner i djurproduktion är även förknippat med ett ökat lidande för djuren.

EU-kommissionen och Cecilia Malmström har varit tydliga med att man inte avser att tillåta amerikanskt hormonbehandlat kött på EU:s marknad. Även om så skulle bli fallet kan tullbefriat kött ändå skapa problem exempelvis för svenskt jordbruk, då amerikansk produktion präglas av nästan total frånvaro av djurskyddslagstiftning. Det leder till låga produktionskostnader för amerikansk industri, något som således kan snedvridna konkurrensen mot ex. svenska bönder om köttet skulle tillåtas tullfritt på EU:s marknad.

Ambitionen från parterna är fortfarande att få klart TTIP i år, men många kontroversiella frågor återstår där parterna ligger väldigt långt ifrån varandra, inte minst på jordbruksområdet. Frågan är om EU-kommissionen är redo att ge efter för USA:s krav för att i stället uppnå andra offensiva mål, eller om förhandlingarna är på väg in i ett dödläge.

Belgien kan stoppa CETA och TTIP

Belgien kan komma att hindras från att skriva under det kontroversiella CETA-avtalet, som allmänt betraktas som en lillebror till TTIP. Det är den wallonska delstatsregeringen som inte kommer att ge sitt godkännande till att den belgiska regeringen ingår avtalet, enligt ett uttalande från delstatsregeringens president Paul Magnette.

Det var under en debatt i det wallonska parlamentet som uttalandet fälldes. I Belgien finns, förutom den federala regeringen, även en form av delstatsregeringar uppdelade efter språkregioner med relativt stort självbestämmande. Det wallonska parlamentet kommer att rösta om en resolution den 27e april som bl.a. kräver att EU-domstolen granskar avtalet samt att tvistlösningsmekanismen ICS överges. Resolutionen är gemensamt författad av den styrande koalitionen (Socialdemokrater (PS) och konservativa (cdH)) samt det gröna partiet Ecolo.

Ett nej från ett enskild EU-medlemsland skulle i teorin kunna fälla hela avtalet, då samtliga medlemsländer måste godkänna avtalet i ministerrådet om det bedöms som ett så kallat ”blandat avtal”, vilket är troligt i fallet med såväl CETA som TTIP.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Belgien kan stoppa CETA och TTIP Postad i TTIP

Tyskt fackförbund säger nej till CETA

Den fackliga tyska paraplyorganisationen DGB säger nej till det planerade CETA-avtalet mellan Kanada och USA. DGB, som representerar 6 miljoner medlemmar, menar bl.a. att avtalets investeringsskydd, trots förbättringar, fortfarande inte säkerställer rätten att reglera. Dessutom varnar man för hur avtalet kan driva på liberalisering av känsliga sektorer, inte minst inom offentlig sektor.

Det tyska fackförbundet understryker att man inte är emot frihandel per sé, men att CETA innehåller så pass många kontroversiella delar att det inte är acceptabelt, utan måste omförhandlas. Kritiken riktas mot investeringsskyddet ICS, som enligt fackförbundet inte på ett fullgott sätt värnar rätten att lagstifta i det allmännas intresse och riskerar att leda till stämningar mot stater som försöker gå före med lagstiftning för att skydda exempelvis arbetstagare eller miljön. Det finns, enligt DGB, inget behov av ett särskilt investeringsskydd mellan EU och Kanada eftersom båda parter har utvecklade rättssystem fullt kapabla att hantera eventuella tvister.

Dessutom riktar DSB kritik mot den negativa förteckning av tjänster som används i avtalet, vilket man menar riskera att driva på liberalisering av känsliga sektorer och försvåra ett återtagande av misslyckade privatiseringar i offentlig kontroll. Ytterligare kritik riktas även mot att det inte finns någon ordentlig efterlevnadsmekanism kring de skrivelser i avtalet som rör arbetsrätt.

De största svenska fackförbunden har hittills varit positivt inställda till CETA-avtalet, och nyligen menade LO att förändringen av CETA:s investeringsskydd (från ISDS till ICS) var en seger för facken. Det är dock en åsikt som LO, bland europeiska fackliga organisationer, dock är ganska ensamma om.

Förhandlingarna om CETA-avtalet är helt färdiga, och beslut om avtalet väntas senare i höst. EU-parlamentet har möjlighet att stoppa avtalet – en möjlighet som även Sveriges regering har inom ramen för ministerrådet.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för Tyskt fackförbund säger nej till CETA Postad i TTIP

CETA avtalet färdigt – nu ökar motståndet

CETA-avtalet, som EU förhandlat fram med Kanada, är efter många om och men färdigt. Men kritiken mot avtalet är, i likhet med TTIP, fortsatt stor.

Trots att förhandlingarna avslutades år 2014 har det tagit lång tid att bli klar med den ”juridiska översynen” (legal scrubbing) av avtalet. Detta som en konsekvens av den uppmärksamhet och kritik som riktats mot tvistlösningsmekanismen ISDS. Mekanismen är nu utbytt mot EU-kommissionens försök till permanent domstol, ICS, ett förslag som i sin tur har fått utstå hård kritik av experter. Inte heller civilsamhället tror det minsta på ICS, utan menar att det är i princip exakt samma sak som ISDS.

Nu kommer CETA översättas till samtliga officiella EU-språk innan ratificeringen (antagandet) av avtalet påbörjas. EU-kommissionen verkar strunta i den förfrågan kommissionen själva har skickat till EU-domstolen, och behandla avtalet som ett EU-exklusivt avtal (vilket betyder att ex. Sveriges riksdag inte kommer att ha något att säga till om). Detta lär stoppas av ministerrådet, och avtalet skulle i så fall bli ”blandat”, vilket betyder att Sveriges riksdag kommer att behöva godkänna CETA. Ministerrådet, där svenska regeringen har en röst, kommer även i sådana fall att behöva godkänna avtalet med absolut majoritet. Rådet kommer att vara först ut med ratificeringen någon gång under sommaren, och EU-parlamentet lär hålla sin votering om avtalet i slutet av året.

Skulle CETA gå igenom lär det underlätta möjligheten att få igenom även ett avtal med USA (TTIP), och den TTIP-kritiska rörelsen har nu börjat fokusera alltmer på att stoppa CETA.

Hela avtalstexten finns här. Vi återkommer med en bredare analys framöver.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för CETA avtalet färdigt – nu ökar motståndet Postad i TTIP

Ny förhandlingsrunda kantas av pessimism och protester

Den 12:e förhandlingsrundan om TTIP startade idag i Bryssel. Trots ambitioner om att skynda på förhandlingarna är kritiken fortfarande stor och nu pekar allt på att avtalet inte blir klart under 2016.

Obama-administrationen, som nu är inne på sitt sista år, har för första gången officiellt gjort klart att något avtal inte lär bli färdigt under Obamas tid vid makten. Det sätter upp vissa frågetecken kring avtalets framtid, då flera av de kandidater som nu är involverade i nomineringsprocesserna för demokraterna och republikanerna inför det amerikanska presidentvalet varit kritiska till de nya handelsavtalen. På den demokratiska sidan har framför allt Bernie Sanders varit kritisk, men även Hillary Clinton har vädrat viss kritik mot TPP (Trans-Pacific Partnership), det avtal som förhandlats fram med länder kring Stilla havet och som liknar TTIP i storlek och innehåll. Bland republikanerna har den ledande kandidaten Donald Trump också kritiserat TPP, men oavsett vilken av de republikanska kandidaterna som vinner nomineringen kan det bli problem. Som president skulle en republikan sannolikt vilja ändra förhandlingslinje i TTIP – något som möjligen inte hade uppskattats av EU.

Samtidigt kantas förhandlingarna fortfarande av protester. 280 organisationer från civilsamhället har idag gjort klart att EU-kommissionens försök att reformera den kontroversiella ISDS-mekanismen, och i processen döpa om den till ICS, inte duger. Enligt organisationerna är förändringarna i huvudsak kosmetiska och ger fortfarande utländska investerare möjlighet att utmana lagar och regler skapade för att skydda exempelvis folkhälsa eller miljö. Samtidigt har aktivister från Greenpeace blockerat förhandlingarna, i ett försök att uppmärksamma att TTIP kan hota båda nuvarande och framtida miljö- och hälsoskydd.

Statsminister Stefan Löfven varnade för att TTIP riskerade att gå i stöpet om förhandlingarna inte blev klara under år 2015. Nu blir det rimligen inget avtal förrän tidigast år 2017. Om vi ska tro statsministern bådar det inte gått för de som vill att avtalet ska bli verklighet.

TTIP – nu som film

Behovet av att få igång en debatt om TTIP i Sverige är stort, men faktatunga blogginlägg är i huvudsak en metod som lämpar sig bäst för folk som redan är intresserade. Som ett komplement lanserar vi nu ett par småfilmer som på ett enkelt sätt försöker förklara vad TTIP handlar om – först ut är en kort introduktion till avtalet och vad som står på spel i förhandlingarna. För referenser och kommande filmer, kika in på nya fliken film.

Skrivet av Kommentarer inaktiverade för TTIP – nu som film Postad i TTIP